Det övergripande syftet med denna uppsats har varit att belysa normer och värderingar i socialtjänstens arbete med barn, detta genom att problematisera olika föreställningar om barns behov och föräldraskap samt utredarens roll i barnavårdsutredningar. Jag ställde mig frågan, hur ser egentligen barnavårdsutredningar ut i sken av rådande samhällsmoral och socialpolitik? Vilka föreställningar om barns behov, föräldraskap och inte minst utredarens roll bygger egentligen utredningarna på? Jag kan konstatera att det finns en speciell utredningskultur. Vidare har jag funnit att barnets behov avgörs av föräldraförmåga men även att föräldraförmåga bedöms utifrån barnets behov. Jag har också identifierat utredare som omedvetet eller medvetet framstår som neutrala. Neutral eller inte har utredaren ändå störst makt att påverka en barnavårdsutredning. Vid genomförandet av studien har jag använt mig av diskursanalys som metod. I studien ingår 14 st barnavårdsutredningar som alla avslutats de senaste två åren och lett till åtgärd enligt SoL eller LVU. Jag har använt mig av kritisk social teori, genusteori och empowerment för att analysera resultatet. Samtliga teorier liksom den diskursteoretiska metoden har ett maktperspektiv såväl som ett generellt kritiskt perspektiv och utgår alla från förutsättningen att människan är en social konstruktion snarare än ett biologiskt och förutbestämt väsen.

I denna uppsats undersöks relationen mellan tilltro till föräldraförmåga och föräldrabeteenden över tid och huruvida föräldrars depression och föräldrastress modererar relationen. Tidigare forskning har konstaterat att tilltro till föräldraförmåga är en stark prediktor för föräldrabeteenden, och att föräldrars depression och föräldrastress minskar positiva och ökar negativa föräldrabeteenden. Syftet med uppsatsen är att undersöka om föräldrars välmående är en omständighet då tilltro till föräldraförmåga inte är en lika stark prediktor för positiva föräldrabeteenden. Studiens hypotes är att högre nivåer av föräldrars depression och föräldrastress försvagar associationen mellan tilltro till föräldraförmåga och positiva föräldrabeteenden över tid. Urvalet i studien kommer från ett större projekt som undersökt föräldrars användning av internet och sociala medier, och hur det associerade till föräldraskap. I denna uppsats inkluderas föräldrar (N = 247) till barn i åldrarna 0-5 år och datan är insamlad vid två tillfällen via enkäter. Resultatet av moderationsanalysen går i linje med tidigare forskning och visade en predicerande effekt av tilltro till föräldraförmåga på positiva föräldrabeteenden över ett års tid. Den aktuella studien adderar kunskap om det longitudinella sambandet mellan tilltro till föräldraförmåga och positiva föräldrabeteenden hos föräldrar med barn under sex år. Resultatet visade inga signifikanta modererande effekter av föräldrars depression eller föräldrastress i associationen. Resultaten indikerar att föräldrars välmående inte leder till förändringar i deras föräldrabeteenden över tid, oavsett tilltro till föräldraförmåga. Framtida forskning bör fortsätta undersöka sambandet och använda ett normalfördelat urval gällande föräldrars depression, föräldrastress, tilltro till föräldraförmåga och föräldrabeteenden. / This thesis examined the relationship between parental self-efficacy (PSE) and parental behavior, and whether levels of parents' depression or parental stress can moderate the relationship over time. Previous research has inferred that PSE is a strong predictor for parental behaviors, further research suggests that depression and parental stress, decrease positive and increase negative parental behaviors. The purpose of this thesis is to investigate whether parents' well-being, such as parents' depression or parental stress, could be circumstances in which PSE decreases its predicting effect on positive parenting behaviors. The hypothesis is that higher levels of parents' depression or parental stress decreases the strength of the association between PSE and positive parental behavior over time. The sample is drawn from a larger longitudinal study in Sweden that investigated parents' use of internet and social media, and its link to parenting. This study included parents (N = 247) of children 0-5 years old and data was collected at two times via survey responses. Research questions were tested using moderation analysis. Results supported previous findings of a significant predicting effect of PSE on positive parenting behavior over time. In addition, the current study contributes with knowledge that a longitudinal association also exists for parents with children under six years of age. Furthermore, results showed no significant moderating effects of parents' depression or parental stress on the association of PSE and positive parenting behaviors. Findings indicate that levels of parents' depression and parental stress does not change positive parenting behaviors over time, regardless of PSE in this sample. Future research should further investigate parents’ well-being and the effects of PSE and parenting behavior and use a normally distributed sample regarding levels of depression, parental stress, parental self-efficacy and positive parenting behavior.

Denna uppsats syftar att undersöka hur socialsekreterare som arbetar med barnavårdsutredningar kan förhålla sig till faderskap respektive moderskap i utredningsförfarandet avseende BBIC. Vi genomförde en vinjettstudie via fokusgruppsintervjuer. I studien deltog åtta socialsekreterare, fyra personer i vardera fokusgrupp. Vinjetterna utgjorde grunden för intervjuerna och beskrev en typisk orosanmälan som socialtjänsten är van att hantera. Föräldrarna i vinjetten beskrevs med olika egenskaper och roller i familjen. Vinjetterna var likadana förutom att föräldrarna bytte roller. Vårt metodval möjliggjorde jämförelser hur socialsekreterarna förhöll sig till faderskap respektive moderskap, samt likheter och skillnader avseende bedömningar av föräldraförmåga. Vi fick även en exklusiv inblick avseende genusmedvetenheten på arbetsplatserna. Datamaterialet som vi samlade in analyserades utifrån en genus- och socialkonstruktivistiskt perspektiv där begrepp som genussystem, performativitet, teorier om kön och makt var återkommande. Resultatet av intervjuerna visade att socialsekreterarna upplever att de utgår från sin egen förförståelse och föreställning vid tolkande av egenskaper och föräldraförmågan hos föräldrar de möter i sitt dagliga arbete samt att samtliga socialsekreterare var överens om att de gör skillnad på mödrar och fäder. Studiens slutsats indikerar att socialsekreterarna upplevde att det fanns en brist på verktyg för att kritiskt reflektera kring genusperspektivet i utredningsförfarande avseende BBIC.

Swedish authorities have the responsibility to protect children from bad caring. In the Swedish welfare system it is possible to take a child out of its original home when there is a suspicion about a child being maltreated. The Swedish law regarding The Compulsory Care of Young Persons Act, LVU, legalize this intervention. When using this intervention, the parents of the child are not seen as giving the child a ”good enough” care. The expression ”good enough”, or ”tillräcklig föräldraförmåga” is well known and used throughout the social care system, even though there is no actual definition of what ”good enough”-parenting entails. Instead it is up to the social worker who is in charge of the investigation of a child’s wellbeing to make the decision if the”good enough”-parenting exist in every individually case. In this study ten court orders have been viewed with the purpose of finding, and examine, a discourse of ”good enough”-parenting. In these specific court cases the parents have requested to be reunited with their children who have previously been removed from their home under the law). In search of this discourse, we found that the complexity of finding a definition of what is seen as ”good enough”, are harder than we expected. Even though the authorities in Sweden have the same law to build upon, the result of the ten court orders shows that the investigators have a big capacity to self-interpret what is ”good enough”. The outcome of the investigations that eventually end up in court have all distinguished a different definition of what is ”good enough”. This results in different kinds of determinations for something that is supposed to be interpreted in a similar way to preserve the rule of law. Keywords ”Good enough”-parenting, ”good enough”,  The Compulsory Care of Young Persons Act (LVU), decision making process, interpretative prerogative.   Nyckelord Tillräcklig föräldraförmåga, tillräcklig, lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU, beslutsprocess, tolkningsföreträde.

Our purpose with this study was to understand how social welfare board perceive neglect and what they consider are unacceptable flaws in parental capacity. The central focus of the study is located in the assessment of the social welfare boards when they consider that the parental capacity is unacceptable. The study aims to answer the following questions:   How does social welfare board understand neglect? How perceive social welfare board unacceptable parental capacity?   Our study is based on a document analysis of fourteen cases from administrative rulings where social welfare board applied for LVU 1§ 2§ because of flaws in care. We have used hermeneutic interpretation to look at the empirical material. The theoretical framework of the study consists systems theory and Bronfenbrenner’s bioecological model with focus on the family as the basic system.   The result we found was that the unacceptable parental capacity consisted of  parental individual problems. Problems we could identify at the parents were mental illness, disability, relationship conflicts, violence and abuse. Social welfare board had payed attention to several types of neglect. We identified moral care, emotional care, physical care and fysical violence.   Our conclusion is that it not only was just one specific problem in the family without that it were several parallel problems which led to that social welfare board consisted that the parental capacity is unacceptable. The study shows that the term neglect is difficult to define and is a interpretation question of the social welfare board to assess whether each boundary goes where the child is considered to fare badly.

<p>SAMMANFATTNING:</p><p>Området som studerats är socialsekreterares kunskaper kring barn som växer upp med psykiskt sjuka föräldrar. Syftet var att undersöka på vilket sätt socialsekreterare tillgodogör sig kunskap, om hur barns liv kan gestalta sig då en eller bägge föräldrarna lider av allvarlig psykisk ohälsa, och hur denna kunskap används i det professionella arbetet med dessa familjer. Metodologiskt hade uppsatsen ett kvalitativt angreppssätt med ett kvantitativt inslag. Avsikten med den kvantitativa delen var att få en överblick och att upptäcka eventuella mönster över dessa kunskapsområden. Studiens kvantitativa del utgör även ett underlag till den kvalitativa delen. Avsikten med den kvalitativa delen var att var att få en helhetsbild och en fördjupad förståelse för det kunskapsinnehåll och kunskapsanvändning som socialsekreterare använder sig av i denna typ av ärenden. Vi valde att intervjua fyra socialsekreterare, vilka återfanns med hjälp av ett strategiskt urval. Empirin kopplades till Lars Nordlander teoretiska referensramar, som bygger på resonemanget som han för i sin avhandling Mellan kunskap och handling. Resultatet av vår studie visade att socialsekreterare tillgodogör sig kunskap om barn som växer upp med psykiskt sjuka föräldrar, framförallt genom yrkeserfarenhet men även genom utbildning och egen reflektion. De har en sviktande kunskap om hur förälders psykiska ohälsa påverkar barn. Kunskap de använder sig av i detta arbete var svårt att tolka då socialsekreterarna själva var osäkra på detta och tidigare forskning inom området inte är gjord. Studien visar vidare att det inte räcker med att förstå barns livssituation i utredningsarbetet, utan det handlar också om att ha kunskap om psykisk ohälsa och hur de två områdena integrerar med varandra.</p>

SAMMANFATTNING: Området som studerats är socialsekreterares kunskaper kring barn som växer upp med psykiskt sjuka föräldrar. Syftet var att undersöka på vilket sätt socialsekreterare tillgodogör sig kunskap, om hur barns liv kan gestalta sig då en eller bägge föräldrarna lider av allvarlig psykisk ohälsa, och hur denna kunskap används i det professionella arbetet med dessa familjer. Metodologiskt hade uppsatsen ett kvalitativt angreppssätt med ett kvantitativt inslag. Avsikten med den kvantitativa delen var att få en överblick och att upptäcka eventuella mönster över dessa kunskapsområden. Studiens kvantitativa del utgör även ett underlag till den kvalitativa delen. Avsikten med den kvalitativa delen var att var att få en helhetsbild och en fördjupad förståelse för det kunskapsinnehåll och kunskapsanvändning som socialsekreterare använder sig av i denna typ av ärenden. Vi valde att intervjua fyra socialsekreterare, vilka återfanns med hjälp av ett strategiskt urval. Empirin kopplades till Lars Nordlander teoretiska referensramar, som bygger på resonemanget som han för i sin avhandling Mellan kunskap och handling. Resultatet av vår studie visade att socialsekreterare tillgodogör sig kunskap om barn som växer upp med psykiskt sjuka föräldrar, framförallt genom yrkeserfarenhet men även genom utbildning och egen reflektion. De har en sviktande kunskap om hur förälders psykiska ohälsa påverkar barn. Kunskap de använder sig av i detta arbete var svårt att tolka då socialsekreterarna själva var osäkra på detta och tidigare forskning inom området inte är gjord. Studien visar vidare att det inte räcker med att förstå barns livssituation i utredningsarbetet, utan det handlar också om att ha kunskap om psykisk ohälsa och hur de två områdena integrerar med varandra.

Anknytningen mellan förälder och barn utgör en viktig del för barnets fortsatta utveckling i livet. Inom familjevård möter kliniker föräldrar som är i behov av extra stöd i föräldraskapet. Det är viktigt att kliniker uppmärksammar och bedömer om eventuella riskfaktorer i föräldraförmåga föreligger för att kunna erbjuda insatser som ökar möjligheten för att det väntade barnet utvecklas gynnsamt. Utifrån åtta intervjuer med kliniker, familjebehandlare och barnmorskor, som möter blivande föräldrar har studiens syfte undersökts, vilken vikt som inom familjevård tillskrivs anknytningsperspektivet i barnets första levnadsfas. Vidare syftar studien till att ta del av verksamma socionomers, inom familjebehandling, och barnmorskors kunskap och erfarenheter kring att tidigt uppmärksamma och bedöma föräldrars förmåga att knyta an till sitt väntade barn. Resultatet av studien visar att samtliga respondenter är förtrogna med anknytningens vikt i barnets första levnadsfas och denna kunskap omsätts i praktiken genom att respondenterna bland annat informerar blivande föräldrar om anknytningens vikt. Genom samtal med föräldrarna uppmärksammas och bedöms riskfaktorer som explicit eller implicit kan påverka föräldrars förutsättningar att ge sitt barn möjlighet till trygg anknytning. Respondenternas totala bedömningar av föräldrars förmåga att tillgodose sitt väntade barns behov grundas på personlig erfarenhet, yrkeskunskap samt information som framkommer i mötet med föräldrarna. Respondenterna framhöll delade åsikter angående om bedömningsinstrument kan underlätta bedömningar av föräldraförmåga. / The attachment between parent and child is an essential part of a child´s development. Professionals within family care meet parents who are in need of extra support in their parenting. It’s important to observe and assess possible factors that may have bad influence in the parenting skills. This to offer these parents extra support and interventions during their parenting in order to prevent adverse development of their child. The purpose of the study was gained through eight interviews, held with professionals within family care, and it illustrates the meaning that professionals in family care attributes attachments influence in a child’s first period of life. The purpose of the study also aims to illustrate knowledge and experience related to attachment that the professionals possess. The results of the study indicate that the respondents are aware of the importance of attachment in the first period of a child’s life and they use their knowledge about attachment by, for example, informing parents who are expecting a baby about the importance to develop good attachment. The respondents get information through conversations with the parents that helps them to identify and assess factors that explicit and implicit can affect the parent’s ability to bond with their child. The respondents total assess of parenting ability are based on personal experience, professional knowledge and information revealed in the meeting with the parents. The respondents showed variety in the effects of using assessment tools during assessment of parenting ability.

Studiens syfte var att undersöka hur valda delar av forskningslitteraturen beskriver och diskuterar kring föräldrar med utvecklingsstörning. Vi fokuserade på den valda forskningslitteraturen utifrån tre teman: Föräldraförmågan hos utvecklingsstörda föräldrar, riskfaktorer för barn som växer upp med utvecklingsstörda föräldrar och stödet från samhället till föräldrar med utvecklingsstörning. Den metod som användes var en kunskapsöversikt som delvis tolkades hermeneutiskt. Resultatet av studien visar att de flesta föräldrarna var villiga att ta emot stöd av antingen professionella, anhöriga eller både och för att klara av sitt föräldraskap. Barn till utvecklingsstörda föräldrar kan vara en riskgrupp men behöver inte vara det. Resultatet som handlar om stödet från samhället visar att det är viktigt att föräldrarna erbjuds rätt stöd och att de blir bemötta på ett sådant sätt att de accepterar den hjälp som erbjuds.  Studiens resultat analyserades med hjälp av socialkonstruktionism och utvecklingsekologisk teori. Resultatet ligger i linje med tidigare forskning. / The aim of this study was to investigate how selected parts of the research literature describe and discuss issues concerning parents with intellectual disability. We focused on the selected research literature based on three themes: Parental ability of parents with intellectual disability, risk factors for children growing up with parents with intellectual disability and support from the community of parents with intellectual disability. The method used was a literature overview which was interpreted hermeneutically. The results of this study show that most parents were willing to receive the support of either professional, family, or both, to cope with their parenting. Children of parents with intellectual disability can be a risk group but need not be. The result, concerning the support from the community, shows that it is important that parents are offered the right support and that they are treated in such a way that they accept the help offered. Study results were analyzed with the help of social constructionism and the development of ecological theory. This outcome is consistent with previous research.

Av olika anledningar klarar inte alla föräldrar av att tillgodose sina barns behov vilket kan påverka barnen och deras utveckling negativt. För att få barnets perspektiv på hur det är att växa upp under sådana förhållanden genomför vi denna studie med syftet att få ökad kunskap och förståelse för hur det kan vara för ett barn att växa upp i en familj där föräldrar av olika anledningar brister i sin omsorgsförmåga. Det är en litteraturstudie baserad på självbiografier där numera vuxna personer retrospektivt beskriver hur de upplevt sin barndom. Vi har använt oss av narrativ metod eftersom det ger oss möjlighet att få en fördjupad förståelse av berättarens upplevelser. Våra resultat visar att det sker en förändring av roller i familjen och att barnen får axla mycket stort ansvar hemma. De tar hand om hushållet, syskon och även sina föräldrar. De upplever rädsla på grund av det oförutsägbara agerandet från sin förälder och utanförskap, speciellt i skolmiljö. Det sociala nätverkat kan vara avgörande för att stödja dem i deras liv och ge dem en positiv utveckling, tyvärr har samhället inte full ut kunnat ge dem det stöd de behöver. / For different reasons not all parents are capable of giving their children what they need and that may have a negative effect on children´s development. In order to get the children´s perspective we carry out this study. The aim of this study was to get more knowledge and understanding of children´s experiences of growing up in a family where the parenthood is lacking, based on autobiographies where now grownups describes their experiences of childhood in a retrospective. We use a narrative method because it allows us to reach a deeper understanding of their experiences. Our result shows that there i a change in roles in the family and that these children take on a big responsibility for their family and home. They take care of basic housework, their siblings and their parents. They experience fear because of the unpredictable behavior from their parents and alienation, especially in the school environment. The social network is crucial to support them and give their life and development a positive direction, but sorry to say the society haven´t been able to give them enough help.