Syftet med studien var att undersöka hur socialarbetare på barn- och ungdomsavdelningen bedömer föräldrars omsorgsförmåga utifrån ett fiktivt fall. Vidare undersöks om det förekommer skillnader i bedömning angående föräldraförmågan utifrån ett genusperspektiv. Slutligen undersöks socialarbetares handlingsutrymme satt i relation till bedömningen. Studien baseras på en kvalitativ vinjettmetod som omfattar intervjuer med socialarbetare, där intervjuerna har utgått från konstruerade fallbeskrivningar, som är typiska för barnavårdsutredningar. Hälften av deltagarnas intervjuer utgår från en vinjett och hälften från en annan, men vinjetterna är detsamma förutom att föräldrarnas könstillhörighet är utbytta. Social konstruktionism tillämpas som vetenskaplig utgångspunkt i studien, vilken även används som ett teoretiskt begrepp i samspel med rollteori och genusteorier samt handlingsutrymme med lagstiftning. Resultatet visar att det förekommer skillnad i bedömning mellan vinjetterna, där samma egenskap upplevs olika beroende på förälderns könstillhörighet, vilket kan tyda på att synen på mödrar respektive fäder är olika. Det framkommer även att brister framhävs tydligare än förmågor samt att mödrar riskerar att anklagas för bristande omsorg av barn, men att det ändå är mödrar som har fördel i barnavårdsutredningar. Det kan medföra ojämlika bedömningar, där en anledning till åtskillnader och framhävandet av brister kan vara det snäva handlingsutrymmet som socialarbetarna befinner sig i. / The aim of this study was to examine how social workers on child and youth department assess a child’s parents based on a fictive case. Further, the aim was also to examine whether there are differences in assessment regarding the parenting skills based on a gender perspective. Finally, the aim was to examine the flexibility that social workers have in relation to their assessment. This study is based on a qualitative vignette methodology including interviews with social workers, where the interviews are based on a constructed case study, which are typical for child welfare investigations. Half of the participant’s interviews are based on one vignette and half on another, but the vignettes are the same except that the parent’s gender is changed with each other. Social constructionism is applied as a scientific base of the study, which is also used as a theoretical concept in interaction with role theory and gender theories and discretion with laws. The results show that there is differences in assessment between the vignettes, where the same characteristics are assessed differently depending on the parent's gender, which may indicate that the experience of mothers and fathers are different. It also shows that flaws are emphasized more clearly than abilities and that mothers may be accused of lack of care of the children, but still mothers have advantage in child welfare investigations. This can cause unequal assessments, where a reason for differences and the emphasis of flaws may be the tight discretion that social workers find themselves in.

It has become increasingly common for individuals with intellectual disabilities to choose to have children, but research shows that they often have difficulty assimilating the parental role. Historically society has mainly assumed that it is the intellectual disability that causes deficiencies in the parenting role. In recent decades research has begun to focus on other factors that may influence parenthood. Despite the development of research it does not appear that social work has developed at the same pace. In this qualitative overview study the purpose was to report on the research situation regarding parenting ability of parents with intellectual disabilities and the formal support. The research results are presented through a thematic analysis as parenting ability of parents with intellectual disabilities, the Peter Pan-metaphor, go into parenthood blindly and support for parents with intellectual disabilities. A theoretical connection to the stigma theory and empowerment theory has been made to shed light on how the surrounding structures affect the parenting ability of the intellectually disabled and to provide a deeper understanding and explanation of the study results. The results show that the view of intellectually disabled parents is largely based on dominant societal norms, which in turn lead to consequences for how the formal support measures are designed. The conclusion is that there is a need to focus more on the parents' strengths and abilities rather than their difficulties and incapacities. Thus, to make the support more effective, but also so that professionals and society can give intellectually disabled parents a fair and honest chance to both become and be parents. / Det har blivit allt vanligare att individer med intellektuell funktionsnedsättning väljer att skaffa barn, men forskning visar att de ofta har svårigheter att tillgodogöra sig föräldrarollen. Historiskt sett har samhället huvudsakligen utgått ifrån att det är den intellektuella funktionsnedsättningen som medför brister i föräldraskapet. De senaste decennierna har forskningen börjat fokusera på andra faktorer som kan tänkas påverka föräldraskapet. Trots utvecklingen av forskningen framstår det inte som att det sociala arbetet har utvecklats i samma takt. I denna kvalitativa översiktsstudie var syftet att redogöra för forskningsläget gällande föräldraförmågan hos föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning och det formella stödet. Forskningsresultatet presenteras utifrån en tematisk analys som föräldraförmågan hos föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning, Peter Pan-metaforen, går in i föräldraskapet i blindo och stöd till föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning. En teoretisk anknytning till stigmateorin och empowerment-teorin har gjorts för att belysa hur de omgivande strukturerna påverkar intellektuellt funktionsnedsattas föräldraförmåga och för att ge en djupare förståelse samt förklaring till studiens resultat. Resultatet visar att synen på intellektuellt funktionsnedsatta föräldrar till stor del bottnar i dominerande samhällsnormer som i sin tur leder till konsekvenser för hur de formella stödinsatserna utformas. Slutsatsen är att det behövs fokuseras mer på föräldrarnas styrkor och förmågor snarare än deras svårigheter och oförmågor. Detta för att kunna effektivisera stödet, men även för att professionella och samhället ska kunna ge intellektuellt funktionsnedsatta föräldrar en rättvis och ärlig chans att både bli samt vara föräldrar.

Jämställdhet innebär lika möjligheter och villkor för kvinnor och män i alla livets områden, däribland familj och barnuppfostran. Tidigare studier visar att det finns en skillnad i vilken ansvar som åläggs mödrar och fäder i barnomsorgen. När föräldrar brister i omsorgen av ett barn finns Lag (SFS 1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) för att skydda barn från omständigheter som kan skada deras utveckling. En av dessa brister kan vara om barnet har föräldrar med beroendeproblematik. Syftet med studien var att genom en socialkonstruktionistisk ansats och genusperspektiv analysera hur föräldraförmåga och beroendeproblematik framställs hos mödrar och fäder i förvaltningsrättens domar vid LVU-mål. Detta har gjorts genom en kvalitativ innehållsanalys av 63 domar från en av Sveriges förvaltningsrätter. Analysens resultat visade att att kvinnor åläggs ett större ansvar gällande föräldraskap samt att bedömningen av deras beroendeproblematik ges större utrymme. Ytterligare ett genomgående resultat var att män i dessa domar inte gavs samma utrymme och ansvar. Bland annat fanns en avsaknad av resonemang i domar gällande mäns föräldraförmåga och beroendeproblematik i vissa fall, vilket visar på könade förväntningar och mönster kring både beroendeproblematik och barnomsorg. Mödrar konstrueras som mer avvikande i sitt beroende och även som den primära omsorgsgivaren för barnet.

The purpose of this study was to provide a greater understanding of what the child's perspective means in child care investigations when the parent has an intellectual disability. Five interviews with social workers who are or have been active in child care investigations were conducted. The results showed that the social workers often noticed that parents with an intellectual disability had a lack of parenting skills. The results also showed that there were difficulties in keeping focus on the child's perspective regarding children of parents with an intellectual disability. The most important finding was that all the interviewees considered it difficult to maintain focus on the child's perspective when the parents had an intellectual disability. / Studiens syfte var att ge en större förståelse kring vad barnperspektivet innebär i utredningar av föräldraförmågan hos föräldrar med en intellektuell funktionsnedsättning. Fem intervjuer med socionomer som är eller har varit verksamma inom en utredningsenhet för barn och familj genomfördes. Resultatet av studien visade att samtliga socionomer ansåg att föräldrar med en intellektuell funktionsnedsättning hade en bristande föräldraförmåga. Resultatet visade vidare att det fanns svårigheter att beakta barnperspektivet gällande barn till föräldrar med en intellektuell funktionsnedsättning. Studiens viktigaste resultat var att samtliga intervjupersoner ansåg att barnperspektivet var mer komplicerat att tillämpa vid utredning av föräldrar med en intellektuell funktionsnedsättning.

SAMHÄLLETS UTVALDA FÖRÄLDRAREN KVALITATIV STUDIE GÄLLANDE DET LÄMPLIGA FAMILJEHEMMET ANNA WELINWelin, A. Samhällets utvalda föräldrar. En kvalitativ studie gällande det lämpliga familjehemmet. Examensarbete i Socialt arbete, 30 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, Institutionen för Socialt arbete, 2018.Abstrakt: Syftet med uppsatsen är att undersöka vad som uppfattas vara ett lämpligt familjehem utifrån de känslomässiga behov familjehemsvården ska fylla för de placerade barnen. Kvalitativa intervjuer har gjorts med tio personer som har lång arbetslivserfarenhet inom svensk familjehemsvård. Resultatet visar att det lämpliga familjehemmet har en egen trygg anknytning och ett känslomässigt överskott som gör att barnen kan tryggas. Det lämpliga familjehemmet upplever tillvaron begriplig, hanterbar och meningsfull och kan förmedla känslan till de placerade barnen. När samhället väljer familjehem till barn, väljs också förebilder. Familjehemsvård är inte automatiskt god vård för barn – den förutsätter lämpliga familjehem. Annars riskeras barnens hälsa och förmåga att hantera tillvaron, såväl under barndomen som i vuxenlivet.Resultatet visar också att barnen som familjehemsplaceras ofta har omfattande känslomässiga behov. Det är vanligt att barnen har psykiatriska diagnoser och beteendestörningar. De placerade barnens mående har försämrats över tid. Samtidigt råder stor brist på lämpliga familjehem. På kort tid har antalet barn i familjehemsvård fördubblats, bl a till följd av de ensamkommande barnen som kommit till Sverige. När kommunerna inte själva klarat av att hitta lämpliga familjehem har privata företag anlitats. Familjehemsutredningarna ser väldigt olika ut. Ett familjehem som bedömts olämpligt av en kommun - kan bedömas lämpligt av en annan. De ”godkända” familjehemmen kan därmed ha mycket olika kvalitet, vilket påverkar vården av barnen som placeras.Det råder stort missnöje gällande hur familjehemsvården är organiserad. Större samordning gällande rekryteringsinsatser efterlyses, liksom bättre villkor för familjehemmen och socialsekreterarna. Andra förbättringar som önskas är ökad kontroll av de privata företagens verksamhet samt ökad forskning inom familjehemsvården, inte minst gällande hur familjehemmens lämplighet bör utredas. Nyckelord: Anknytningsteorin, barn i dygnsvård, existentialismen, familjehem, familjehemsvård, föräldraförmåga, känsla av sammanhang / SOCIETY´S SELECTED PARENTS A QUALITATIVE STUDY RELATING TO THE SUITABLE FOSTER HOME ANNA WELINWelin, A. Society´s selected parents. A qualitative study relating to the suitable foster home. Degree project in social work, 30 p. Malmö University: Faculty of health and society, Department of Social work, 2018.Abstract: The purpose of the paper is to investigate what is considered to be a suitable foster home based on the emotional needs that the foster care needs to fill for the placed children. Qualitative interviews have been conducted with ten people who have long working experience in Swedish foster care. The result shows that the suitable foster home have their own safe connection and an emotional surplus that allows children to be safeguarded. They experience existence comprehensible, manageable and meaningful and can convey the feelings to the placed children. When society chooses foster homes for children, role models are also chosen. Foster care is not automatically good care for children - it requires suitable foster homes. Otherwise, the children's health and ability to handle life, both during childhood and in adulthood, are at risk.The result also shows that children in foster homes often have extensive emotional needs. It is common for the children to have psychiatric diagnoses and behavioral disorders. The psychological mood of the children has deteriorated over time. Simultaneously, there is a great lack of suitable foster homes. In a short period of time, the number of children in foster care has doubled, partly as a consequence of single-parent children who came to Sweden. When the municipalities have not managed to find suitable foster homes, private companies have been hired. The investigations regarding the suitability of the foster homes look very different. A foster home that is assessed directly inappropriate by a municipality can be appropriately assessed by another. The "approved" foster homes can therefore have a very different quality, which affects the care of the children placed in foster homes.There is great dissatisfaction regarding how foster care services are organized. Greater coordination regarding recruitment efforts is sought, as well as better conditions for foster homes and social security officers. Other improvements that are desired include increased control of the private companies' operations and increased research in foster care, not least regarding the way in which the foster home suitability is to be investigated.Keywords: attachment theory, children in day care, existentialism, foster care, foster home, parenting, sense of context

<p>Den här uppsatsen är en studie om föräldrar och föräldraskap. Vårt syfte med studien är att se hur företrädare för två instanser gör bedömningar av föräldrar som anses brista i sin omsorgsförmåga. De valda instanserna är en myndighetsinstans och en utförarinstans. Våra frågor i studien är: hur beskriver de nämnda organisationerna ett gott föräldraskap/ föräldraförmåga? Vilka faktorer vägs in i bedömningen av föräldraförmågan? Vilka riktlinjer/ arbetsmodeller utgår organisationerna ifrån? I vilken utsträckning samverkar organisationerna kring stöd och bedömning? Det här är en empirisk studie, där vi har intervjuat företrädare för två instanser, totalt fyra grup-per. Vi har använt hermeneutisk tolkning för att se på det empiriska materialet. Vår analys är grundad utifrån systemteori, intersektionalitet och samverkansteori. Begreppen vi undersökt är gott föräldraskap och tillräckligt bra. Synen på begreppet tillräckligt bra/ good enough varierade beroende på om de var på svenska eller engelska. Överlag är gott föräldraskap när den känslo-mässiga och fysiska omsorgen står i relation till barnets behov. Resultatet som vi kommit fram till är att dessa två instanser har samsyn kring de begrepp som vi undersökt. Vidare beskriver denna studie förutsättningarna för samverkan samt betydelsen av att sträva mot ett gemensamt språk. Vår slutsats är att dessa begrepp, framförallt tillräckligt bra, är väldigt subjektiva och att det är svårt att skriva ner kriterier. Detta beror på att det handlar om människor. Vidare visar denna studie även att instanserna samverkar med varandra kring männi-skor. I diskussionsdelen beskrivs det socialpedagogiska förhållningssättet som inkluderar det salutoge-na perspektivet, intersektionalitet och empowerment.</p> / <p>This paper is a study about parents and parenting. Our purpose with this study is to see how rep-resentatives from two authorities make valuation of parents that lack parenting skills. The chosen authorities are an authority and one performer of task. Our questions are: defined by the authori-ties – what do good parenting mean? Which factors are considered in an assessment of parents? What kind of guidelines/ work models do the organisations have? To what extent do these two authorities collaborate around support and assessment? This is an empirical study, were we have interviewed representatives from two authorities, in total four groups. We have used hermeneutic interpretation to look at the empirical material. Our analy-sis is built on the system theory, intersectional analysis and collaboration theory. The terms we examined were good parenting and good enough. The view of the term good enough depended on if the term was in Swedish or in English. Overall, good parenting is when the emotional and physical care is in relation to the needs of the child. The result we found was that these two authorities share the same view on the terms that we ex-amine. Further on we describe the condition for collaboration and the meaning of reaching for the same “language”. Our conclusion is that these terms, especially good enough, is very subjective and that it´s hard to write down criteria’s. This because it´s all about people. This study also shows that the authorities work together around people. In the discussion describes the social pedagogues’ approach that includes a salutogen perspective, intersectional analysis and empowerment.</p>

Den här uppsatsen är en studie om föräldrar och föräldraskap. Vårt syfte med studien är att se hur företrädare för två instanser gör bedömningar av föräldrar som anses brista i sin omsorgsförmåga. De valda instanserna är en myndighetsinstans och en utförarinstans. Våra frågor i studien är: hur beskriver de nämnda organisationerna ett gott föräldraskap/ föräldraförmåga? Vilka faktorer vägs in i bedömningen av föräldraförmågan? Vilka riktlinjer/ arbetsmodeller utgår organisationerna ifrån? I vilken utsträckning samverkar organisationerna kring stöd och bedömning? Det här är en empirisk studie, där vi har intervjuat företrädare för två instanser, totalt fyra grup-per. Vi har använt hermeneutisk tolkning för att se på det empiriska materialet. Vår analys är grundad utifrån systemteori, intersektionalitet och samverkansteori. Begreppen vi undersökt är gott föräldraskap och tillräckligt bra. Synen på begreppet tillräckligt bra/ good enough varierade beroende på om de var på svenska eller engelska. Överlag är gott föräldraskap när den känslo-mässiga och fysiska omsorgen står i relation till barnets behov. Resultatet som vi kommit fram till är att dessa två instanser har samsyn kring de begrepp som vi undersökt. Vidare beskriver denna studie förutsättningarna för samverkan samt betydelsen av att sträva mot ett gemensamt språk. Vår slutsats är att dessa begrepp, framförallt tillräckligt bra, är väldigt subjektiva och att det är svårt att skriva ner kriterier. Detta beror på att det handlar om människor. Vidare visar denna studie även att instanserna samverkar med varandra kring männi-skor. I diskussionsdelen beskrivs det socialpedagogiska förhållningssättet som inkluderar det salutoge-na perspektivet, intersektionalitet och empowerment. / This paper is a study about parents and parenting. Our purpose with this study is to see how rep-resentatives from two authorities make valuation of parents that lack parenting skills. The chosen authorities are an authority and one performer of task. Our questions are: defined by the authori-ties – what do good parenting mean? Which factors are considered in an assessment of parents? What kind of guidelines/ work models do the organisations have? To what extent do these two authorities collaborate around support and assessment? This is an empirical study, were we have interviewed representatives from two authorities, in total four groups. We have used hermeneutic interpretation to look at the empirical material. Our analy-sis is built on the system theory, intersectional analysis and collaboration theory. The terms we examined were good parenting and good enough. The view of the term good enough depended on if the term was in Swedish or in English. Overall, good parenting is when the emotional and physical care is in relation to the needs of the child. The result we found was that these two authorities share the same view on the terms that we ex-amine. Further on we describe the condition for collaboration and the meaning of reaching for the same “language”. Our conclusion is that these terms, especially good enough, is very subjective and that it´s hard to write down criteria’s. This because it´s all about people. This study also shows that the authorities work together around people. In the discussion describes the social pedagogues’ approach that includes a salutogen perspective, intersectional analysis and empowerment.

This study is a discourse analysis of 15 child protection cases in Sweden, analysing a total of 30 verdicts from both the Court of Administrative Law and the Administrative Court of Appeal. The study’s first aim was to analyse the construction of parenthood and parental abilities in court verdicts concerning the removal of children due to environmental factors according to The Care of Young Persons Special Provisions Act. The second aim of the study was to analyse if a parent’s gender, class, or ethnicity affected the outcome of the courts’ verdict. The results were analysed using Michél Foucault’s theories on discourse and power and Tina Mattsson’s theories on categorization and intersectionality. The study found that parents were characterized by their conceived flaws in parenting in relation to what needs they were deemed as not fulfilling for their children. Those parents were also seen as deviating from the norm. One of the key aspects influencing the court’s verdict was if the parent displayed insight into their perceived problem and showed a willingness to change and cooperate with authorities. The results also showed that verdicts where children were placed into the custody of the social services tended to be based on a child protection paradigm, whereas verdicts where parents could keep custody were based on a child welfare paradigm. Another finding was that mothers were more likely to be seen as primary caregivers than fathers, and therefore more likely to be deemed as unfit parents. A mother’s mental illness was seen as a sign of unfit parenthood. Parents with substance abuse issues were often deemed unreliable as parents. Non-European parents who controlled their children were seen as the most deviant from the norm. Their children were seen as having to choose between either “freedom” or their family. An intersectional analysis showed how social injustices were maintained in the current discourse of child protection through marginalization. Finally, implications for social work were discussed based on the findings of the study.

I denna uppsats undersöks hur föräldraförmågan konstrueras i rättsfall och hur olika domstolsinstanser med fokus på Högsta förvaltningsdomstolen, argumenterar för bifall respektive avslag för vård enligt LVU 2§ vilket handlar om föräldraförmågan. Genom en kvalitativ dokumentstudie undersöks sju domstolsavgöranden från förvaltningsrätten, kammarrätten och Högsta förvaltningsdomstolen där fokus ligger på Högsta förvaltningsdomstolens beslut. En hermeneutisk analysmetod används för att analysera materialet samt att socialkonstruktionismen som teori genomsyrar hela uppsatsen. För att fördjupa analysen tar vi stöd av tidigare forskning och vetenskapliga artiklar. Den tidigare forskningen innehåller studier som förklarar termen föräldraskap och vad som ingår i detta men även forskning kring tvångsomhändertagande av barn enligt LVU. Uppsatsens ämne uppkom efter debatter och kritik kring socialtjänstens arbete våren 2022. Det har i dessa debatter hävdats att socialtjänsten omhändertar barn utan giltiga skäl. Resultatet i vår uppsats visar dock på raka motsatsen. Resultatet visar på att en bristande föräldraförmåga inte föranleder ett omhändertagande utan snarare att flera brister i kombinationen med varandra utgör grund för LVU. Uppsatsens resultat visar att en förälder kan klassas som en tillräckligt bra förälder trots bristande föräldraförmågor. Det uppsatsens resultat dock visar på, vilket samstämmer med tidigare forskningen är att ett det krävs en hel del brister i föräldraskapet och omfattande problematik för att skäl för ett LVU enligt 2§ ska föreligga.