Previous research has indicated that intellectual disabilities and parenting is not socially accepted and compulsory care of children often occurs in families where one or both parents have an intellectual disability. This study aims to, thru a document analysis, investigate ideas and representations of parents with intellectual disabilities that emerge in Swedish legal cases. The legal cases is about children who are taken care of according to LVU § 2, where one or both parents have a intellectual disability. The results of the study revealed that people with intellectual disabilities are seen as not capable of developing parenting ability, in some cases aroused concerns about parenting during pregnancy, these suggesting stereotypes of parents with intellectual disabilities. Of the documents reveals that social workers word overrides in the decision-making, this leads to a position of power where the parents are at a disadvantage.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur barnavårdsutredande socialsekreterare förhåller sig till mamma- och papparoller i utredningsförfarandet. Vi ville studera detta ur ett genusperspektiv för att se om socialsekreterare tolkar egenskaper och föräldraförmågor olika beroende på om de innehas av en man eller en kvinna. Vi valde att göra en vinjettstudie med en kvalitativ ansats. Det deltog sex socialsekreterare i studien, vilka fick resonera kring föräldraförmågor i enskilda intervjuer. Den fiktiva fallbeskrivningen utgick från en orosanmälan kring en tvåårig flicka. Flickan har två föräldrar med olika egenskaper som finns beskrivna i vinjetterna. Dessa beskrivningar var likadana i vinjetterna, men i en av vinjetterna hade mamman de egenskaper som pappan hade i den andra vinjetten, och vice versa. Tre av socialsekreterarna utgick alltså från en vinjett där pappan hade vissa egenskaper som mamman sedan hade i den vinjett som de övriga tre socialsekreterarna utgick ifrån. Detta gjorde att vi kunde jämföra hur socialsekreterarna förhölls sig till föräldrarna, och kunde urskilja när det fanns skillnader och likheter i förhållningssätten utifrån könet på föräldern. Empirin analyserades sedan utifrån ett genus- och socialkonstruktivistiskt perspektiv med hjälp av begreppen genussystemet, perfomativitet, schabloner och teorier om kön, genus och jämställdhet i relation till synen på föräldraskap samt tidigare forskning. Resultatet visade att socialsekreterarna i vissa aspekter tolkade egenskaper och föräldraförmåga på olika sätt beroende på om det handlade om mamman eller pappan. Slutsatsen är att det behövs fler möjligheter för socialsekreterare att reflektera över de underliggande värderingar och föreställningar som finns kring mammor och pappor i samhället. Diskussionen skulle behöva lyftas tydligare och på gruppnivå för att synliggöra de skillnader som socialsekreterare annars riskerar att göra mellan mammor och pappor i barnavårdsutredningar. / The purpose of this study was to explore how childcare investigators view mother and father roles when investigating family relations. We sought out to study the matter from a gender perspective to see if social workers view parenting capabilities differently depending on the parent’s sex. We chose to do a qualitative vignette study. Six social workers took part in the study and we had them discussing parenting capabilities in individual interviews. The fictitious case was about a concern report regarding a two-year-old girl. The young girl has two parents with different features. In one set of the vignettes the mother had the same features as the father had in the other set and vice versa. This means that three of the participating social workers were lead to believe that the father had certain features that were the same as those of the mother according the information that was given to the remaining three social workers. This made it possible for us to compare how social workers view the parents and we could identify differences and similarities in their views depending on the parent’s sex. The results were analysed from a gender and social constructivist perspective with the help of the concepts gender system, performativity, templates and theories about sex, gender and equality and previous research. The findings revealed that social workers do view parenting capabilities differently in certain aspects depending on whether the concerns were about a mother or a father. The conclusion of this study is that there is a need for further opportunities for social workers to discuss the society’s underlying values and ideas of motherhood and fatherhood. This discourse would have to be presented clearly and openly among social workers to prevent discriminating mothers or fathers in childcare investigations.

Synen på föräldrar med lindrig utvecklingsstörning har förändrats över tid. Den utveckling som skett har lett till att normaliseringsprincipen förutsätts gälla när människor med lindrig utvecklingsstörning blir föräldrar. Syftet med vår uppsats var att undersöka hur socialsekreterare förstår och arbetar med föräldrar som har en lindrig utvecklingsstörning där de misstänker att deras barn far illa. Vi har genomfört en kvalitativ studie i form av en fokusgruppsintervju med fem socialsekreterare som arbetar med utredning av barn. Resultatet visade på att socialsekreterarna upplever att föräldrar med lindrig utvecklingsstörning har vissa svårigheter i sin föräldraförmåga - som vilka föräldrar som helst. Samtidigt konstaterar socialsekreterarna att barnen till dessa föräldrar ofta är utsatta för ett flertal riskfaktorer. En av studiens viktigaste slutsatser är att det är känsligt och tabubelagt att ifrågasätta föräldraförmågan hos föräldrar med lindrig utvecklingsstörning. Detta medför ett hinder för socialsekreterarnas arbete med dessa familjer. / The perception of individuals with a mild intellectual disability as parents has changed over time. The devolpment has resulted in that the normalization principle is considered to be valid when these individuals become parents. This group of individuals has gone from being considered as incapable parents to being considered parents like anybody else. The purpose of this study was to examine the way social workers understand and work with this group of parents and their children if they suspect that the children is being maltreated. We conducted a qualitative study using a focusgroupinterview with five participants in whom all of them are social workers working with children and families that need support. The results show that social workers experience that parents with a mild intellectual disability have some problems in their parenting - like any other parent. They also experience that the children of these parents are exposed to several risk factors. An important conclusion of this essay is that it seems to be taboo to question parents with a mild intellectual disability's parenting skills. This makes it difficult for the social workers in their work with these families.

Människor med kognitiva svårigheter är en bred målgrupp med varierande problematik. Forskning om målgruppen finns och intresset för målgruppen har ökat. Föräldrar med kognitiva svårigheter finns däremot inte omnämnda i någon större uträckning i forskningen. Den här studien är en litteraturstudie som fokuserar på föräldrar med kognitiva svårigheter och deras interaktion med förskola/skola. Den teoretiska utgångspunkten är socialkonstruktionism. Goffmans stigmateori används för att lyfta fram det komplexa i att leva med en funktionsnedsättning. Studien problematiserar faktorer som påverkar mötet och hur föräldrarna uppfattar interaktionen med förskolan/skolan. Lärarnas perspektiv får också ett visst utrymme men studien gör anspråk på att främst använda ett föräldraperspektiv. Föräldrarna strävar efter att uppfattas som normala människor där begreppet normala ska ses som något som är vanligt, något att jämföra något annat med. Målgruppen blir som föräldrar indelade i ett flertal kategorier av professionella. Den här studien lägger fokus på lärarnas kategorisering. Föräldrarnas sociala nätverk lyfts fram som betydande. Slutsatsen är att det i vissa interaktioner mellan föräldrar med kognitiva svårigheter och förskola/skola finns problem som grundar sig i oförståelse från båda parter. Detta skulle kunna minskas med ökad kunskap om människor med kognitiva svårigheter hos lärarkåren. / People with cognitive difficulties are a wide group with different kinds of problems. There are some researches about the group and the interest in doing research with this group has increased. But there is not so much research on the category as parents. This study is a literature review and the focus is on parents with cognitive difficulties and their interaction with preschool and school. The theoretic starting point is social constructionist. Goffman’s stigma concept is the analysis tool that is used to explain the complex in living with disabilities. The study analyses the kind of factors that affect the meeting and how the parents perceive the interaction. The teacher’s perspective is also presented although this study claims to use a parent perspective. Parents strive to be perceived as normal human. The concept of normal should be seen as something to compare anything else with. The group is as parents divided into a number of categories by professionals, in this study the focus is on teacher's categorizations. The importance of parents own social network is discussed. The conclusion is that in some cases there is a problem in the interaction between parents with cognitive difficulties and the teachers. This basically depends on lack of understanding from both sides. This could be reduced with increased knowledge about people with cognitive difficulties among teaching staff.

Studien syftar till att få fördjupad förståelse om kuratorers arbete med att stärka föräldraförmågor för att motverka omsorgsbrist, detta genom att beskriva och analysera deras arbete på familjecentraler med hänsyn tagen till faktorer som underlättar respektive försvårar detta arbete. Stöd i föräldraskapet är en skyddsfaktor som har inverkan på barns livsvillkor och huruvida de riskerar att utsättas för omsorgsbrist. Kuratorer verksamma på familjecentraler erbjuder samma stöd till alla föräldrar som besöker familjecentralen. Stödet kan bestå av enskilda samtal, föräldragrupper, rådgivning med mera. För insamling av empiri har sex kuratorer verksamma på fem olika familjecentraler intervjuats. Materialet har analyserats med hjälp av de teoretiska begreppen: empowerment – resurser för egenmakt, samverkan – integrationsbegreppet och handlingsutrymme. Resultatet visar att familjecentralen som frivillig verksamhet både underlättar och försvårar kuratorns arbete med att stärka föräldraförmågor för att motverka omsorgsbrist. Föräldrar som besöker familjecentralen är ofta motiverade att samtala om sitt föräldraskap men det höga besöksantalet kan medföra svårigheter för kuratorn att få kontakt och skapa relationer med alla besökande föräldrar. Det framkommer att integration och samverkan med olika aktörer är en del av kuratorns dagliga arbete och att kuratorn dagligen samverkar både inom och mellan olika familjecentraler samt med externa aktörer i närsamhället.

This study aims to shed light on the meaning of parental ability and lack of care in LVU-verdicts concerning women who have returned from IS. The material consists of the judgements of the administrative courts and the results analyzes both the court´s assessments and the women´s opinons in order to make visable how parental ability and lack of care are constructed. Both theory and method are based on Laclau & Mouffe´s discourse theory.  The results show that the concepts of parental ability and lack of care are given meaning based on a special focus on women´s agency, which further shows how a security policy discourse is expressed in the judgements. Within this discourse, women´s own driving forces and ideological convictions are considered central to how parental ability and lack of care are constructed. Perceptions of women´s agency in terrorist organizations and in motherhood also fill the concepts with meaning based on normative constructions of gender.  Finally, the analysis shows how women´s subject positions are constructed according to the victim/perpetrator dichotomy - which further demonstrates how parental ability is assessed based on a special focus on agency within the framework of a security policy discourse.

Syftet med denna studie är att undersöka socialsekreterares föreställningar av föräldrar meden intellektuell funktionsnedsättning (IF) och deras föräldraförmåga, samt koppla detta till socialsekreterarnas beskrivningar av stödinsatser för deras föräldraskap. Studien bygger på genomförandet av sex semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare i Sverige som jobbar eller har jobbat på enheten Barn och ungdom (BoU) inom Socialtjänsten. Svaren från intervjuerna har transkriberats och sedan analyserats. Vi har valt att undersöka detta då det är av relevans för det sociala arbetet att förstå hur socialsekreterares föreställningar kan influeraderas bemötande av föräldrarna. Vi vill också undersöka hur eventuella maktpositioner kanpåverka de beslut som fattas och de insatser som erbjuds för att stärka föräldrarnas föräldraförmåga. Studiens resultat visar att socialsekreterarnas utredningsarbete av föräldrarnas föräldraförmågaär komplex att genomföra, till följd av utmaningar med att bedöma föräldrarnas föräldraförmåga och hur en IF påverkar den. Resultatet visar också att deras föreställningarom föräldrarna kan influeras av hur väl ett samarbete med föräldrarna upplevs fungera. Det framkommer även att socialsekreterarnas kunskap om insatser för föräldrarna med en IF är begränsad, där Parenting Young Children (PYC) nämns som främsta insatsen för dessa föräldrar. Resultatet visar därutöver att svårigheterna med att utreda föräldrarna och bedriva ett förändringsarbete främst består i en föreställning från socialsekreterarens sida, om att föräldrarna har svårt med att förstå hur deras föräldraförmåga brister och vilka behov barnen har. Baserat på socialsekreterarnas beskrivningar kan vi dra slutsatsen att de har en välvilja och är engagerade i att stödja föräldrarna i deras föräldraskap. Socialsekreterarna kan dock behöva skilja föräldrarna från föräldrar utan funktionsvariationer för att kunna utreda, bedöma, erbjuda adekvata stöd och skydd men även kunna sätta krav utefter behov tillföräldrarna med en IF, när det gäller att skydda barnets hälsa och utveckling. Dock kan detta upplevas som orättvist från föräldrarnas sida om de riskerar att förlora rätten till sitt barn.

Studiens utgångspunkt är att vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (npf) kan uppleva utmaningar dels i rollen som förälder, dels i relation till samhällets förväntningar men även i kontakt med myndigheten. I ett hjälpsystem som kräver en viss självständighet och förmåga att upprätthålla struktur för att tillvarata sina rättigheter, fann vi intresse i att närma oss hur socialarbetare kan identifiera och synliggöra personer med kognitiva nedsättningar för att möjliggöra rätten till likvärdigt stöd och hjälp. Studien syftar därför till att undersöka hur socialarbetare kan beakta identifiering av npf och vilken betydelse identifiering av npf kan ha i arbetet med den enskilde. Vidare undersöker studien hur socialarbetare kan arbeta stärkande av föräldraförmågan för föräldrar med kognitiva nedsättningar. I relation till hur socialarbetare kan arbeta är syftet att analysera etiska aspekter och dilemman som inte sällan kan bli aktuellt i förhållande till funktionsnedsättningar. Fem intervjuer genomfördes med två olika yrkeskategorier, socialsekreterare som arbetar med utredning och beslutsfattande, samt familjebehandlare som arbetar verkställande av besluten. Det empiriska materialet analyserades med hjälp av tematisk analys. Slutsatserna av studien är att det förekommer olikasynsätt om vilken betydelse identifiering och anpassning av npf har i arbetet. Ena synsättet anpassade utifrån individens uttalade och synliggjorda behov, där npf inte var avgörande för anpassningar eller bemötande, medan det andra synsättet garderade sitt förhållningssätt efter att npf kunde förekomma och utgick från särskilda anpassningar vid vetskap om npf. Om de olika synsätten hade betydelse för arbetet med personer med npf är inget som går att säkerställa, framför allt när yrkesrollernas uppdrag dessutom skiljer sig åt. Vidare synliggjordes en komplexitet av etiska aspekter som kunde förekomma i arbetet med personer som uppvisar kognitiva svårigheter, vilka berörde längd av insats, att föra diagnoser på tal och upprätthållande av autonomi. Med fokus på stärkande av föräldraförmågan framkom viktiga verktyg som främjande av föräldraförmågan.

Syftet med studien var att undersöka föräldraförmågans (parental self-efficacy) dimensioner i förhållande till den självupplevda föräldrabarnrelationen. Undersökningen genomfördes som en tvärsnittsstudie av kvantitativ design med 151 deltagare. Deltagarna rekryterades på sociala medier och besvarade en digital enkät. För att analysera data användes det statistiska programmet SPSS. Dataanalys visade att samtliga dimensioner av föräldraförmågan i mätinstrumentet TOPSE korrelerade positivt med responsvariabeln föräldrabarnrelationen. Det innebär att ju högre den subjektivt upplevda föräldraförmågan är, desto bättre relation upplever föräldrarna till sina barn. Empati och förståelse var den starkaste prediktorn av föräldrabarnrelationen följt av kontroll, känslor och tillgivenhet samt social press. Denna studie visar att den subjektivt upplevda föräldraförmågan, mätt genom de åtta dimensionerna av TOPSE-mätinstrumentet, är en viktig prediktor för den självupplevda föräldrabarnrelationen. / This study examines the relationship between dimensions of parental self-efficacy in relation to the subjectively perceived parent-child relationship. The survey was conducted as a cross-sectional study of quantitative design with 151 participants, parents of children 0-6 years. Participants were recruited on social media and answered a digital survey. The statistical program SPSS was used to analyze the data. Dataanalysis showed that all eight dimensions in the parental self-efficacy measuring instrument TOPSE correlated positively with the response variable parent-childrelationship. This means that the higher the self-perceived parental self-efficacy is, the better relationship parents experience with their children. Empathy and understanding were the strongest predictors, followed by control, emotion and affection, and social pressure. This study shows that parental self-efficacy, measured through the eight dimensions of the TOPSE measuring instrument, is an important predictor of the subjectively experienced parent-child relationship.

Studiens syfte är att undersöka hur familjerättssekreterares tolkar och beaktar barnets bästa i vårdnadstvistutredningar. Studien baseras på nio kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. Studien kommer att behandla barnets bästa, föräldraförmåga och risker för barnet. I resultatet framkommer att begreppet “barnets bästa” är svårt att definiera men att familjerättssekreterarna ser till barnets utsatta situation. Forskning och studiens resultat pekar på att barn i vårdnadstvistutredningar är i en utsatt situation och offer för föräldrars konflikt. Resultatet visar att familjerättssekreterare ser att föräldrar i en vårdnadstvist uppvisar bristande föräldraförmåga i jämförelse med föräldrar som inte är i vårdnadstvist och de kan därför inte tillgodose barnets behov av trygghet och stabilitet. I diskussionen kopplas studiens resultat samman med tidigare forskning samt systemteorin och handlingsteorin. Det visar sig att systemteorin kan ses som en utgångspunkt i familjerättssekreterares arbete även om det inte uttrycks som så. Det framkommer att familjerättssekreterare känner en frihet i sitt handlingsutrymme och att de utför målinriktade handlingar. / The study aims to investigate how family secretaries interpret and consider the child's best interests in custody investigations. The study is based on nine qualitative, semi-structured interviews. The study will address the child's best interests, parental ability and risks for the child. The result shows that the term "best interests of the child" is difficult to define, but that the family secretaries look to the child's vulnerable situation. Research and study results indicate that children in child custody disputes are in a vulnerable situation and victims of parental conflict. The result shows that family secretaries see that parents in a custody dispute show a lack of parental ability compared to parents who are not in custody disputes and therefore cannot meet the child's need for security and stability. In the discussion, the results of the study are linked to previous research as well as system theory and action theory. It turns out that the system theory can be seen as a starting point in the work of family secretaries, even if it is not expressed as such. It shows that family secretaries feel freedom in their room for maneuver and that they carry out targeted actions.