1996 startade en försöksverksamhet med lokala styrelser i grundskolan. Det är en försöksperiod under fem års tid. I en lokal styrelse ingår föräldrar, enhetschef, elever och lärare. Det är upp till den enskilda skolan om de ska införa lokal styrelse eller inte. Det vanligast förekommande namnet på en lokal styrelse är förvaltningsråd. I min undersökning har jag intervjuat fem olika skolledare och fått fram deras uppfattningar om föräldrademokrati och medverkan i lokala styrelser. Resultaten visar att skolledare tycker det är bra att föräldrar får insyn i skolan så att de förstår vilket arbete lärare och övrig personal lägger ner utöver lektionstid. Skolledare var överens om att det oftast är de välutbildade och skolintresserade föräldrarna som engagerar sig i förvaltningsråd. En av skolledarna tror att det finns en viss risk med den typ av föräldrar som engagerar sig och det kan resultera i en elitskola.Jag ska i min undersökning försöka få en bild av vilken betydelse föräldrainflytande i s k lokala styrelser har för den framtida skolan. Som titeln lyder så ställer jag frågan i min uppsats;"Lokal styrelse - ett demokratiskt forum?"

Det här arbetet behandlar skola och lärande i glesbygd och tätort. Syftet är att visa på likheter och skillnader mellan skolor i glesbygd och stad. Vilka skillnader i arbetssätt som finns och hur lärarna uppfattar sin lärarroll på grund av arbetsplatsens geografiska placering. Vidare belyses skillnader och likheter vad gäller byggnader och lokaler. Arbetet bygger på intervjuer med verksamma lärare, både i glesbygd och i tätort. Resultaten från intervjuerna har kopplats till relevant litteratur. Undersökningarna och litteraturen visar att det finns många skillnader som kan kopplas till skolornas geografiska placeringar. Det finns både för- och nackdelar med placeringarna. Aktiviteter som inte går att genomföra i tätortsmiljö hör till vardagen i glesbygdsskolan. Jag har kommit fram till att de skolor jag besökt utnyttjar de förutsättningar de har och försöker göra det bästa de kan för att barnen ska få en bra och lärorik skolgång. Det har också visat sig att glesbygdslärarna är betydligt mer positiva till sin lärarroll än vad tätortslärarna är.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare och föräldrar ser på nyttan av elevens diagnos utifrån dess intentioner. Studien syftar alltså till att se hur lärare och föräldrar anser att arbetet har fungerat för eleven efter diagnostiseringen. Som metod har jag valt öppna intervjuer, sex intervjuer med lärare och sex intervjuer med föräldrar. Intervjuerna har genomförts som samtal snarare än regelrätta intervjuer. Resultatet visar att av de intervjuade lärarna anser fyra av sex att elevens diagnos kan utgöra ett redskap i det fortsatta arbetet kring eleven, speciellt genom att den ökar förståelsen för elevens svårigheter. Två lärare anser däremot att diagnosen inte utgör någon större skillnad, eller t.o.m. ingen alls, i det fortsatta arbetet. Föräldrarna är däremot eniga om att diagnosen kan vara till nytta i flera sammanhang. De anser att den bidrar till att de får en ökad förståelse för barnet, att den kan utgöra ett redskap för att få skolan att ta dem och barnet på större allvar, samt att den kan bidra till att barnet får mer stöd i skolan. Utifrån detta resultat för jag sedan en diskussion, dels utifrån det som anses vara diagnosens intentioner och dels kring vad tidigare forskning säger om de synpunkter och reflektioner som framkommit i studien.

Bakgrund: Den postoperativa smärtans utfall påverkas av en rad olika faktorer såsom kirurgins lokalisation och omfattning, barnets ålder och dess förväntningar. I mitten av 1900-talet sågs negativa konsekvenser av att barn blev lämnade ensamma på sjukhus. Detta har lett fram till en mer familjecentrerad vård där föräldrarna har en viktig roll. Vården bygger på ett nära samarbete, där föräldrarna är en bro mellan barnet och vårdpersonalen. Föräldrarna kan med sin närvaro trösta, stötta och hjälpa barnet att lindra sin smärta. Föräldramedverkan kan även innefatta att hjälpa sitt barn med dagliga sysslor samt använda sig av ickefarmakologiska smärtlindringsmetoder. Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som påverkar föräldramedverkan vid barns postoperativa smärta inom slutenvården. Metod: Studien är en litteraturöversikt av fem kvantitativa och fyra kvalitativa artiklar. Artiklarna analyserades med avseende på likheter och skillnader i resultatet. Resultat: I analysen framkom två kategorier: föräldrakomponenter och omvårdnadsinterventioner. Resultatet visar att emotionella reaktioner påverkar föräldrarnas möjlighet att delta i vården. Känslorna kan antingen hämma eller främja föräldramedverkan. Sjuksköterskan kan genom omvårdnadsinterventioner påverka känslorna och således även utfallet av delaktigheten. Slutsats: Resultatet visar på en rad olika faktorer som har en direkt eller indirekt påverkan på föräldramedverkan. Sammantaget bygger föräldramedverkan på en god relation mellan föräldrarna och sjuksköterskan. Klinisk betydelse: Genom ökad kunskap om vilka faktorer som påverkar föräldramedverkan kan vårdpersonalen påverka utfallet av föräldrarnas delaktighet. En välfungerande föräldramedverkan kan förbättra vården för barn med postoperativ smärta. / Background: The postoperative pain is affected by several components: the location and extent of the surgery, the child’s age and expectations. In family-centred care parents have an important part. This care is based on a close cooperation, where the parents are used as a bridge between the child and the caregivers. By their presence parents can give comfort, support and help the child to relieve the pain. Parental involvement can also include helping the child with daily activities and use non-pharmacological pain relieving methods. Aim: The aim of this study is to investigate which factors affect parental involvement in children's postoperative pain during hospitalization. Method: The study is a literature review of five quantitative and four qualitative articles. Analysed with reference to similarities and differences in the result. Results: The analysis revealed two different categories: parental components and nursing interventions. The results show that feelings affect parental participation in the care of the child. Nursing intervention influences parent’s emotions, and therefore the outcome of parental participation. Conclusion: Results indicate a number of factors that have a direct or indirect impact on parental involvement. Overall, parental involvement is based on a good relationship between the parents and the nurse. Clinical Significance: Through increased knowledge of the factors that influence parental involvement, caregivers can affect the outcome of the parental participation. A well functioning parental involvement can benefit the care of children with postoperative pain.

<p>Introduction: Parental involvement is becoming increasingly common in the paediatric health care. Parental participation at home means that parents receive instruction by nursing staff in order to perform a caregiving procedure at home.</p><p>Aim: To explore parents' feelings about performing caregiving procedures on their child at home, and their experience of instruction about these, and to explore nurses’ experiences of their instruction to parents.</p><p>Method: A descriptive quantitative and qualitative design using questionnaires with statements to be responded by nurses and parents according to scales graded 1-10. The study was carried out during the autumn of 2009 at a pediatric unit in the University Hospital in Uppsala.</p><p>Results: Ten completed questionnaires from the nursing staff and ten from parents were obtained. The mean assessment of parents' perceived safety and security, and their perception that their questions had been answered ranged between 8,6 and 9,2. The nurses assessed parents’ comprehension of the information and feeling of security as means from 9,1 to 9,7. The parents felt confident at discharge with the nursing activities to be performed at home, with a few exceptions.</p><p>Conclusion: Both the nurses and the parents were overall satisfied with the instruction.</p> / <p>Introduktion: Föräldramedverkan blir mer och mer vanligt i den pediatriska vården. Föräldramedverkan inför hemgång innebär att föräldrarna får information och utbildning av vårdpersonalen för att sedan utföra vård i hemmet.</p><p>Syfte: Att undersöka föräldrars känslor inför att utföra vårdåtgärder på sitt barn i hemmet samt deras upplevelse av utbildning, samt att undersöka sjuksköterskors upplevelser av sin utbildning till föräldrarna inför hemgång.</p><p>Metod: Deskriptiv kvantitativ och kvalitativ design baserad på enkäter som besvarades av föräldrar och sjuksköterskor. Enkäten bestod mestadels av värderingsskalor. Studien genomfördes hösten 2009 på en barnavdelning vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.</p><p>Resultat: Tio besvarade enkäter erhölls från sjuksköterskor och tio från föräldrar. Medelvärdet på föräldrarnas skattning av sin upplevda trygghet och säkerhet samt om de fått svar på sina frågor var mellan 8,6-9,2 (1-10). Sjuksköterskornas skattning om föräldrarnas trygghet och hur väl de uppfattade informationen var mellan 9,1-9,7 (1-10). Föräldrarna var generellt trygga och säkra inför hemgång med en vårdåtgärd att utföra bortsett från något enstaka fall.</p><p>Slutsats: Sjuksköterskorna och föräldrarna var överlag nöjda med utbildningen.</p>

Introduction: Parental involvement is becoming increasingly common in the paediatric health care. Parental participation at home means that parents receive instruction by nursing staff in order to perform a caregiving procedure at home. Aim: To explore parents' feelings about performing caregiving procedures on their child at home, and their experience of instruction about these, and to explore nurses’ experiences of their instruction to parents. Method: A descriptive quantitative and qualitative design using questionnaires with statements to be responded by nurses and parents according to scales graded 1-10. The study was carried out during the autumn of 2009 at a pediatric unit in the University Hospital in Uppsala. Results: Ten completed questionnaires from the nursing staff and ten from parents were obtained. The mean assessment of parents' perceived safety and security, and their perception that their questions had been answered ranged between 8,6 and 9,2. The nurses assessed parents’ comprehension of the information and feeling of security as means from 9,1 to 9,7. The parents felt confident at discharge with the nursing activities to be performed at home, with a few exceptions. Conclusion: Both the nurses and the parents were overall satisfied with the instruction. / Introduktion: Föräldramedverkan blir mer och mer vanligt i den pediatriska vården. Föräldramedverkan inför hemgång innebär att föräldrarna får information och utbildning av vårdpersonalen för att sedan utföra vård i hemmet. Syfte: Att undersöka föräldrars känslor inför att utföra vårdåtgärder på sitt barn i hemmet samt deras upplevelse av utbildning, samt att undersöka sjuksköterskors upplevelser av sin utbildning till föräldrarna inför hemgång. Metod: Deskriptiv kvantitativ och kvalitativ design baserad på enkäter som besvarades av föräldrar och sjuksköterskor. Enkäten bestod mestadels av värderingsskalor. Studien genomfördes hösten 2009 på en barnavdelning vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Resultat: Tio besvarade enkäter erhölls från sjuksköterskor och tio från föräldrar. Medelvärdet på föräldrarnas skattning av sin upplevda trygghet och säkerhet samt om de fått svar på sina frågor var mellan 8,6-9,2 (1-10). Sjuksköterskornas skattning om föräldrarnas trygghet och hur väl de uppfattade informationen var mellan 9,1-9,7 (1-10). Föräldrarna var generellt trygga och säkra inför hemgång med en vårdåtgärd att utföra bortsett från något enstaka fall. Slutsats: Sjuksköterskorna och föräldrarna var överlag nöjda med utbildningen.

Bakgrund: Barnet som föds prematurt genomgår en stor omställning från livet i magen till livet utanför, och behöver anpassad omvårdnad.  Det prematura barnets familj hamnar i en omvälvande situation som kan kännas ovan och skrämmande. Vårdpersonalens bemötande av familjen är avgörande för familjens delaktighet, vilket ställer krav på personalens kompetens. Samskapande omvårdnad handlar om samspel mellan personal och förälder för att ge barnet så bra vård som möjligt. Syfte: Studiens syfte är att beskriva barnsjuksköterskans erfarenheter av att göra föräldrarna delaktiga i vården av sitt prematurfödda barn. Metod: Kvalitativ design användes och data samlades in genom fokusgruppsintervjuer med barnsjuksköterskor på neonatalavdelningar. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet beskrivs kommunikationens betydelse för föräldrarollen genom vikten av stöd och anpassad information till den enskilda familjen. Föräldrarna behöver information, stöd och vägledning för känna sig trygga och delaktiga. Vidare beskrivs den psykosociala och fysiska miljöns betydelse för föräldrarollen och hur även miljön påverkar föräldranärvaron. Slutsats: Familjecentrerad och samskapande omvårdnad uppnås med fördel genom att familjen får en patientansvarig sjuksköterska (PAS), där en förtroendefull relation bidrar till att kommunikationen och informationsflödet fungerar optimalt. Strategier och modeller behövs för att lättare kunna applicera kunskapen om PAS-relationen i verksamheterna. / Background: Premature babies undergoes a major adjustment from the womb into life at the neonatal ward with special care. The family ends up in a new and frightening situation. Nurse´s treatment of the family is crucial for parental participation, which demands competent nurses. Co-productive care is about a parent-nurse partnership to provide the best possible care for the baby. Aim: The aim of the study is to describe the pediatric nurses experiences of making the parents involved in caring for their premature baby. Method: A qualitative design was used, data was gathered through focus group interviews with pediatric nurses at neonatal wards, and analyzed with qualitative content analysis. Result: The result describes the importance of communication for the parental role through support to the individual family and personalized information. Parents need information, support and guidance to become confident participants in their baby's care. The result also describes how the psychosocial and physical environment affects the parental role and parental participation. Conclusion: Family centered and co-productive care can be reached by providing an accountable nurse where a trustful relationship with the family contributes to good communication. Strategies and models are needed to apply the knowledge of the family-nurse relationship in the neonatal care.