Den här rapporten berättar om mitt examensarbete inom förebyggande underhåll på Pappersmaskin 12 hos Holmen Paper i Hallstavik. Förebyggande underhåll är en väldigt viktig del av underhållsarbetet för att öka anläggningens tillgänglighet. Ett stopp kostar upp mot 100tkr per timme så även en liten ökning i tillgänglighet kan spara stora pengar. De frågeställningar som rapporten ämnade att svara var: - Hur ser ett optimalt förebyggande underhåll ut? - Varför går motorer sönder, finns det något samband mellan motorhaverier? - Finns det vissa problempositioner i processen, och hur ska FU utformas där? - Hur ser det förebyggande motorunderhållet ut på Hallstaviks pappersbruk idag? - finns det likheter/skillnader mellan det arbetet och leverantörernas rekommendationer? För att visa på detta så genomfördes intervjuer med personal, genomgång av data från historiska arbetsordrar samt studiebesök vid ABB service center.  I rapporten beskriver jag olika rekommenderade underhållsåtgärder och jämför dessa med hur man arbetar i Hallstavik. Utöver detta så presenterar jag resultat på vilka positioner det är mest problem med och vilka symptom och orsaker som visats i samband med att en arbetsorder har skrivits. Det framgick att den position som var hårdast drabbad var motorn för formervalsen och att den vanligaste orsaken var vibrationer.

The society of today relies a lot on the industry and the automation of factory tasks is more prevalent than ever before. However, the machines taking on these tasks require maintenance to continue operating. This maintenance is typically given periodically and can be expensive while sometimes requiring expert knowledge. Thus it would be very beneficial if one could predict when a machine needs maintenance and only employ maintenance as necessary. One method to predict when maintenance is necessary is to collect sensor data from a machine and analyse it for anomalies. Anomalies are usually an indicator of unexpected behaviour and can therefore show when a machine needs maintenance. Due to concerns like privacy and security, it is often not allowed for the data to leave the local system. Hence it is necessary to perform this kind of anomaly detection in an online manner and in an edge environment. This environment imposes limitations on hardware and computational ability. In this thesis we consider four machine learning anomaly detection methods that can learn and detect anomalies in this kind of environment. These methods are LoOP, iForestASD, KitNet and xStream. We first evaluate the four anomaly detectors on the Skoltech Anomaly Benchmark using their suggested metrics as well as the Receiver Operating Characteristic curves. We also perform further evaluation on two data sets provided by the company Gebhardt. The experimental results are promising and indicate that the considered methods perform well at the task of anomaly detection. We finally propose some avenues for future work, such as implementing a dynamically changing anomaly threshold. / Dagens samhälle är väldigt beroende av industrin och automatiseringen av fabriksuppgifter är mer förekommande än någonsin. Dock kräver maskinerna som tar sig an dessa uppgifter underhåll för att forsätta arbeta. Detta underhåll ges typiskt periodvis och kan vara dyrt och samtidigt kräva expertkunskap. Därför skulle det vara väldigt fördelaktigt om det kunde förutsägas när en maskin behövde underhåll och endast göra detta när det är nödvändigt. En metod för att förutse när underhåll krävs är att samla in sensordata från en maskin och analysera det för att hitta anomalier. Anomalier fungerar ofta som en indikator av oväntat beteende, och kan därför visa att en maskin behöver underhåll. På grund av frågor som integritet och säkerhet är det ofta inte tillåtet att datan lämnar det lokala systemet. Därför är det nödvändigt att denna typ av anomalidetektering genomförs sekventiellt allt eftersom datan samlas in, och att detta sker på nätverkskanten. Miljön som detta sker i påtvingar begränsningar på både hårdvara och beräkningsförmåga. I denna avhandling så överväger vi fyra anomalidetektorer som med användning av maskininlärning lär sig och upptäcker anomalier i denna sorts miljö. Dessa metoder är LoOP, iForestASD, KitNet och xStream. Vi analyserar först de fyra anomalidetektorerna genom Skoltech Anomaly Benchmark där vi använder deras föreslagna mått samt ”Receiver Operating Characteristic”-kurvor. Vi genomför även vidare analys på två dataset som vi har tillhandhållit av företaget Gebhardt. De experimentella resultaten är lovande och indikerar att de övervägda metoderna presterar väl när det kommer till detektering av anomalier. Slutligen föreslår vi några idéer som kan utforskas för framtida arbete, som att implementera en tröskel för anomalidetektering som anpassar sig dynamiskt.

Predictive maintenance plays a crucial role in preventing unexpected equipment failures and maintaining assets in good operating conditions in various systems. One such scenario where predictive maintenance has been widely used is in battery management systems for electronic vehicles based on lithium batteries, where the risk of failure can be reduced by predicting the remaining useful life of the lithium battery. This project developed a DL model based on Long Short-Term Memory networks which was able to generalize new and various kinds of battery. The model was implemented on a low-cost, low-power using embedded artifcial intelligence, which enables local model execution, reducing costs, time, and risks associated with transferring data to the cloud. To further optimize the model and reduce its memory usage, quantization was applied before porting it to an embedded system based on the STM32 MCU. The results show that the model migration was successful, with low memory cost and no signifcant degradation in accuracy. Finally, the memory usage of the prediction model was also analyzed. / Predictiv underhåll har en avgörande roll för att förebygga oväntade utrustningsfel och bibehålla tillgångar i god driftsvillkor i olika system. Ett scenario där predictivt underhåll har använts mycket är i batterihanteringssystem för elfordon baserade på litiumbatterier, där risken för fel kan reduceras genom att förutsäga den återstående användbarhetsperioden för litiumbatteriet. I det här projektet utvecklades djupinlärningsprediktiva modeller med hjälp av Keras sekventiella modell för att representera en ferlagersneural nätverk och en Lång Korttidsminne modell för tidserieprediktion. Dessa modeller implementerades på en lågkostnad, låglägesmikrokontroller med inbyggd artifcial intelligence, vilket möjliggör lokal modellkörning, vilket reducerar kostnader, tid och risker med att överföra data till molnet. För att ytterligare optimera modellen och minska dess minnesfotavtryck tillämpades kvantisering innan den portades till en inbyggd system baserat på STM32 mikrokontroller. Resultaten visar att modellmigrationen var framgångsrik, med låg minneskostnad och ingen signifkant försämring av precisionen. Slutligen analyserades även minnesanvändningen av prediktionsmodellen.

In today’s industry, where manufacturing is fast and efficient, uptime for manufacturing machines plays a key role for companies to stay relevant with their competitors. Although manufacturing equipment today is very advanced and sometimes automated, they may still run into problems and wear out. By maintaining and servicing the equipment well, one can avoid unexpected equipment failure and unnecessary downtime. Keeping track and documenting maintenance can play a crucial role in how efficiently a manufacturer can produce their product. Maintenance management software exists on the market today, but they are large and expensive. As Saab, a manufacturer of highly advanced military technology, does not have a well-established system for managing their maintenance, there is a need for an evaluation and development of a customised option. In this thesis, the maintenance needs for Saab’s operations were analysed, and options for developing maintenance software that fits these needs were investigated. The result was a web application hosted on a Python-based web server, which uses MongoDB as a database to store data in an object-oriented manner, allowing flexibility within the system. The application is not fully developed but provides an overall picture of how a smaller software could serve the same purpose as the larger ones. After evaluating the developed application alongside the existing maintenance software, it is concluded that with further development, the application could serve the same function and be a competitive contender alongside the larger software. However, the safer and more reliable option for Saab would be to instead implement one of the existing software solutions. / I dagens industri, där tillverkning är snabb och effektiv, spelar drifttid för tillverkningsmaskiner en nyckelroll för att företag ska kunna hålla sig relevanta gentemot sina konkurrenter. Trots att tillverkningsutrustning idag är mycket avancerad och ibland automatiserad, kan de fortfarande stöta på problem och slitas ut. Genom att underhålla och serva utrustningen på rätt sätt kan man undvika oväntade maskinhaverier och onödig driftstopp. Att ha kontroll och dokumentera underhåll kan spela en avgörande roll för hur effektivt en tillverkare kan producera sin produkt. Underhållshanteringssystem finns på marknaden idag, men de är stora och dyra. Eftersom Saab, tillverkare av högteknologisk militärteknik, inte har ett väletablerat system för hur de hanterar sitt underhåll, finns det ett behov av en utvärdering och utveckling av ett anpassat alternativ. I denna avhandling analyserades underhållsbehoven för Saabs verksamhet, och alternativ för hur en underhållsprogramvara kunde utvecklas för att passa dessa behov undersöktes. Resultatet blev en webbapplikation som är värd på en Python-baserad webbserver och använder MongoDB som en databas för att lagra data på ett objektorienterat sätt, vilket ger flexibilitet inom systemet. Applikationen är inte fullt utvecklad men ger en övergripande bild av hur en mindre programvara kan tjäna samma syfte som de större. När den utvecklade applikationen utvärderas i förhållande till den befintliga underhållsprogramvaran dras slutsatsen att applikationen, med ytterligare utveckling, skulle kunna fylla samma funktion och vara en konkurrenskraftig utmanare till de större programvarorna. Dock skulle det säkrare och mer pålitliga alternativet för Saab vara att istället implementera en av de befintliga programvarorna.

Detta arbete har genomförts på uppdrag av SCA Munksund, för att undersöka möjligheten att tillståndsövervaka hydraulpumpar med hjälp av smarta sensorer som mäter vibrationer och temperatur. Hydraulpumpar är svåra att tillståndsövervaka, och möjligheten att prediktera ett haveri i ett tidigt skede är väldigt svårt. Haverier på hydraulpumpar sker oftast inte direkt efter att ett fel har uppstått, utan efter en längre period, med däremot sker haverier på hydraulpumpar oftast utan förvarning och är mycket kostsamma för processindustrin, där materialkostnaden utgör en liten del jämfört med kostnaden som följd av produktionsförlusten. En möjlighet för bättre och effektivare tillståndsövervakning är att använda vibrationssensorer som i ett tidigt skede indikerar när pumpen avviker från sitt normaltillstånd, och på så sätt planera in underhållsarbete vid exempelvis nästkommande underhållsstopp, utan att behöva stoppa produktionen. Just därför har det valts att undersöka olika sensorparametrar för att identifiera hydraulpumparnas normaltillstånd, och utifrån det bestämma lämpliga larmgränser. Vibrationsmätningarna har genomförts under ca en månad på två hydraulpumpar, en som är relativt ny och en som är äldre. Huvudfokuset har varit att övervaka vibration och temperatur under varierande pumpbelastning/effekt och även att övervaka kolvslitage och lagertillstånd. Med användning av smarta vibrationssensorer har larmgränser kunnat identifierats för båda pumparna. Däremot måste fler mätningar utföras för att säkerställaatt de larmgränser som presenteras i denna rapport är korrekta och kan användas i framtiden. SCA Munksund har nu tillgång till alla mätningar och dokumentation som har utförts för båda hydraulpumparna, och kan nu arbeta vidare för att på sikt tillhandhålla mer specifika larmgränser. / This work has been carried out on behalf of SCA Munksund, to investigate the possibility of condition monitoring hydraulic pumps using smart sensors that measure vibrations and temperature. Hydraulic pumps are difficult to condition monitor, and the ability to predict a failure at an early stage is very difficult. Breakdowns on hydraulic pumps usually do not happen immediately after a fault has occurred, but after a longer period, but on the other hand, breakdowns on hydraulic pumps usually happen without warning and are very costly for the process industry, where the cost of materials constitutes a small part compared to the cost resulting from the loss of production. One possibility for better and more efficient condition monitoring is to use vibration sensors that indicate at an early stage when the pump deviates from its normal state, and in this way plan maintenance work at, for example, the next maintenance stop, without having to stop the production. Precisely for this reason, it has been chosen to investigate various sensor parameters to identify the normal state of the hydraulic pumps and based on that to determine suitable thresholds. Vibration measurements have been carried out for about a month on two hydraulic pumps, one that is relatively new and one that is older. The main focus has been on monitoring vibration and temperature under varying pump load/effect and also to monitor piston wear and bearing condition. With the use of smart vibration sensors, thresholds have been identified for both pumps. However, more measurements must be performed to ensure that the thresholds presented in this report are correct and can be used in the future. SCA Munksund now has access to all measurements and documentation that have been carried out for both hydraulic pumps and can now work further to provide more specific thresholds.

Följande avhandlingsarbete har utförts som en fallstudie på BillerudKorsnäs tillsammans med en litteraturstudie som har gett upphov till den teoretiska referensram som grundläggande lagt grunden för mätstrukturen Key Performance Indicators (KPI) utformad för underhållsorganisationen. Vidare har datainsamling i form av intern och extern benchmarking tillsammans med dokumentstudier, semistrukturerade intervjuer och strukturerade observationer genomförts för att få en fullständig redogörelse för den aktuella situationen i enlighet med riktlinjerna för examensarbete på högskolenivå. Examensarbetet täcker ämnet för underhållsteknik och syftar till att kartlägga underhållsstrategin för att kunna utforma en Key Performance Indikator (KPI: s) mätstruktur för BillerudKorsnäs. Examensarbetet ger därefter upphov till analysavsnittet som med stöd av den teoretiska referensramen redogör för det förbättringsförslag och framtida rekommendationer att belysa för ett underhåll och driftsäkerhet i världsklass. Studien framställer underhållsverksamheten med utgångspunkt från svensk standard och en ledande och eftersläpande mätetalsstruktur som vetenskapligt underlag. Detta har resulterat i en tydligt definierat underhållsstrategi med nyckeltalsprestationer för en underhållsorganisation där underhållstrategin är kopplad till företagets vision och strategi. Frågeställningen som är kopplad till problemformuleringen genomsyrar arbetet och handlar om att redogöra för hur man kan anknyta till underhållstrategin och redogöra för vilka KPI:er som skall redovisas, för att skapa en effektiv och produktiv underhållsverksamhet som arbetar i enlighet med de mål man satt upp på BillerudKorsnäs- Sulfatfabrik. Resultatet från det bedrivna arbetet visar att KPI-strukturen inte är i enlighet med den underhållstrategi BillerudKorsnäs på koncernnivå fastställt, vidare så påvisar nyckeltalen inte ett effektmätetal relevant för underhållsverksamheten och fabriksledningen. Genom förbättringsförslaget som föreslås tas en ny KPI-struktur fram som ger en mätbarhet till underhållsverksamheten och är kopplad till BillerudKorsnäs vision och strategi för ”Bästa arbetsätt” inom underhåll och driftsäkerhet i världsklass. / The following thesis work has been carried out as a case study at BillerudKorsnäs together with a literature study which has given rise to the theoretical frame of reference which fundamentally laid the foundation for the Key Performance Indicators (KPI’s) measurement structure designed for the company. Furthermore, data collection in the form of internal and external benchmarking together with document studies, semi-structured interviews and structured observations has been carried out in order to get a complete view of the current situation as possible in accordance with the guidelines for scientific research approach. The research covers the subject area of ​​maintenance technology and aims to map the maintenance strategy to be able to design a (KPI’s) measurement structure for BillerudKorsnäs maintenance organization. The thesis then gives rise to the analysis section which, with the support of the theoretical frame of reference, describes the improvement proposals and future recommendations to elucidate world-class maintenance and reliability. The study presents maintenance operations based on Swedish standards and “leading and lagging” measurement structure as a scientific basis. This has resulted in a defined metric structure with key performance measures for a maintenance organization where the maintenance strategy is connected to the company's vision and strategy. The question linked to the problem formulation permeates the research and is about explaining how to link to the maintenance strategy and describing which KPIs are to be reported, in order to create an efficient and productive maintenance organization that functions in accordance to the maintenance goals set on BillerudKorsnäs- Sulfatfabrik. The results of the conducted research show that the KPI- structure has not been established in accordance with BillerudKorsnäs' maintenance strategy at a cooperation level, furthermore, the key figures do not show an effect metric relevant to the maintenance operations and the factory management. The proposed improvement proposal proposes a new KPI- structure that provides measurability to the industrial maintenance operation and is symmetrical with BillerudKorsnäs vision and strategy for "Best working methods" in world-class maintenance and reliability.

Syftet med arbetet är att belysa och förbättra maskinunderhållet inom Sweprod. Detta med fokus på eloxeringsprocessen samt att identifiera hur förebyggande underhåll på bästa sätt kan införas på Sweprod. Målet med studien är att ge organisationen en bild av hur det förebyggande underhållet ser ut och att ge dem förslag på vad det finns för förbättringsåtgärder och hur det kan implementeras. Organisationen har, som många andra verksamheter som arbetar inom tillverkning av produkter, många maskiner som kräver någon typ av underhåll. Ytbehandlingsprocessen som studien beskriver, kallas för eloxering och är en process som hanterar ytan på plåtar för att kunna färglägga dempå ett korrekt sätt. Oplanerade driftstopp på maskiner och förseningar i leveranser av produkter inom organisationen har gjort att underhållsprocessen hamnat i fokus. Organisationen reagerar oftare när något händer i form av korrigerande underhåll istället för att planera in förebyggande underhåll eller villkorbaserat underhåll för att minska sannolikheten att något händer. Det har gjort att organisationen vill se över rutinerna kring underhållet med fokus på det förebyggande underhållet. Studien lyfter främst fram olika underhållsstrukturer med inriktning på förebyggande underhåll. Studien hanterar även förslag på hur organisationer på ett effektivt sätt kan arbeta med att implementera eventuella förbättringsområden som identifieras med hjälp av kvalitetsverktyg. Intervjuer med medarbetare och ledning inom organisationen har varit en stor faktor för att identifiera orsaker till att underhållet anses vara bristfälligt. Det har resulterat i att identifiering av grundorsaker inom eloxeringsprocessen har hittats som visar att med relation till olika underhållsstrukturer finns förbättringsmöjligheter inom främst helhetsstrukturen. Det som ligger i fokus är främst underliggande struktur i from av Maintenance Management, Routine Maintenance Program, Reliability-Centered Maintenance, Total Productive Maintenance. Inom eloxeringsprocessen finns det också flera kontrollmätningar som inte används till det förebyggande underhållet. Hade processen strukturerats med hjälp av Maintenance Management hade ett villkorbaserat underhåll varit av nytta för processen. Studien som har utförts av författaren har stegvis gett en inblick i vilka orsaker som är bristfälliga inom organisationen. Det har också gett en mer detaljerad inblick i eloxeringsprocessen, där det även identifierades grundorsaker som visar att underhållsstrukturen är en faktor till att förebyggande underhållet anses vara bristfälligt. Studien har också med hjälp av tidigare forskning identifierat angreppsätt för hur strukturen bör se ut inom organisationen med koppling till undersökningen som gjorts. Förslag har också presenterats på hur organisationen på ett effektivt sätt skulle kunna implementera underhållsstrukturen till eloxeringsprocessen med hjälp av en implementeringsprocess.

Under litteraturstudierna fick författarna en uppfattning om att järnvägsbranschen är präglad av en hel del problematik som visat sig i ett flertal brister. Flera större omorganiseringar hade skapat en bransch med otydliga ansvarsgränser och otydliga roller med en mängd utdragna rättsliga tvister mellan beställare och entreprenörer som följd. Stämningen beskrevs som dyster och kompromisser mellan järnvägsaktörer förekom inte i den mån som behövdes, utan aktörerna tänkte mest på sin egen verksamhet. En ändring behövdes. Rapporten är begränsad till tre nyckelaktörer med koppling till järnvägsunderhåll: beställare, entreprenör och trafikutövare. Fokus har lagts på det alltför förekommande avhjälpande underhållet, som visar sig i form av trafikstörningar och trafikstopp. I samma veva uppstod en insikt om att behovet att föra in förebyggande underhåll i större omfattning var stort. Med tanke på de kunskaper författarna införskaffat sig under sin utbildning gällande förebyggande underhåll, var det lite av en chock att upptäcka hur underhållet på järnvägen sköts tidigare. Järnvägsaktörer med olika verksamheter på järnvägen, är formellt oberoende av varandra för att uppnå en fungerande järnväg och därmed en utökad samverkan. Dialog och samverkan var två nyckelord som ofta förekom och en idé om att införa rutiner för en utökad samverkan i form av dialog, antogs kunna vara början till en lösning på problematiken.  När arbetet med rapporten fortlöpte, upptäckte författarna att järnvägsbranschen är en bransch under en pågående förnyelse. Ett förbättringsarbete pågår i form av renodlade roller på riksdagens beslut nu i år och Forum för Framkomlighet (FFF) är ett forum som arbetar för just en utökad samverkan. I forumet träffas beställare, entreprenörer och trafikutövare för att genom dialog uppnå en utökad samverkan, där det första mötet inträffade i april nu i år.  En hel del har hänt under rapportens gång och författarna har utvecklat en samverkansstrategi i bästa mån utefter befintliga förutsättningar för att strategin ska vara applicerbar. Strategin är uppdelad i tre faser för att införas successivt, där Fas 3 innebär en samverkan över ett helt distrikt. Det om något, är en total samverkan. / During the writers literature study they received a clearer perception of the problematics that is embossed in the Railway industry. Several larger reorganisations had created an industry with unclear responsibilities and unclear roles resulting in several protracted litigations between the client and the contractor. The mood was described as bleak and compromises between the operators did not occur by the necessary means, the operators mostly considered only their own activities in the industry. A change had to be done. This report is limited to three key operators with connections to the maintenance on the railway. These key operators are: the client, the contractor and the transport operator. The report focuses on the all too reoccurring corrective maintenance those results in traffic-disturbances and traffic-stops. In the same time an insight occurred that a large need for implementing a preventive maintenance on a larger scale existed. Considering the knowledge the writers had acquired during their education about preventive maintenance, it slightly shocked them to see how the railway maintenance was carried out on the railway. Different operators in different organisations on the railway are dependant of each other to accomplish a functional railway, thus an increased interaction between the operators is achievable. Dialogue and interaction were two keywords that often reoccurred and the idea to, by an increased dialogue, introduce routines for an extended interaction was considered being a first step to solving the issues that exists on the railway. During the writers work on this report, they discovered that the railway industry is an industry under renewal. A process for improvement is currently going on, in the form of purer roles which was carried on after a decision was made by the Parliament of Sweden. The Forum for Accessibility (FFF) is a forum, which had their first meeting in April this year, they are currently working on increasing the interaction on the railway. In this forum the client, contractors and transport operators form a dialogue to achieve this increased interaction between one and another. A lot has happened during the writers work on this report and they have developed an interaction-strategy in the best way possible to make this strategy applicable considering the current conditions on the railway today.

Idag finns det inte tillräckligt underhåll på de 15 svamp- och bakterietankar som finns på AstraZenecas vattenreningsverk i Gärtuna, Södertälje. Företaget använder sig av avhjälpande underhåll där de väntar på att tankarna ska gå sönder för att sedan laga dem. Reningsverket vill skapa en underhållsstrategi på tankarna genom att ta reda på om livslängden kan förlängas eller om, och i så fall när, utrustningen behöver renoveras, uppgraderas eller bytas ut. I litteraturstudier undersöktes underhållsstrategier, vattenreningsverk och olika tillståndskontroller. Besök gjordes för att få en bättre uppfattning om hur arbetet på vattenreningsverket ser ut idag. Intervjuer hölls med chefen för vattenreningsverket, en erfaren drifttekniker samt två externa företag som jobbar med underhåll. I resultatet framgår information om vilka fel som uppstått, vilka åtgärder som vidtagits samt vad det kostat. Det framgår även hur underhåll kan ske med olika externa parter och kostnader för detta. Två olika tillståndskontroller, digital röntgenskanning och penetrantprovning föreslås för att upptäcka fel på tankarna. Efter analys av resultatet har slutsatser om en ny underhållsstrategi kunnat dras. Rekommendationer om hur den kan implementeras och lämpligt intervall har tagits fram. AstraZeneca föreslås gå från ett avhjälpande till ett schemalagt tillståndsbaserat underhåll, där tillståndskontroller utförs var tredje, fjärde eller femte år beroende på personalens bedömning och de rekommenderas också att använda sig av externa resurser när det kommer till tvättning och tillståndskontroller av tankarna. Avhjälpande underhåll är omöjligt att planera och kommer med vår lösning att minimeras. Schemalagt tillståndsbaserat underhåll som vi rekommenderar kommer resultera i en mycket enklare planering och oväntade kostnader likväl som oväntade stopptider kommer undvikas. Regelbundet underhåll kommer troligtvis resultera i att tankarnas livslängd ökar vilket bidrar till en bättre hållbarhet och man slipper köpa in nya tankar. / Today, there is not enough maintenance on the 15 fungal and bacterial tanks found at AstraZeneca's wastewater treatment plant in Gärtuna, Södertälje. The company uses a maintenance strategy where they wait for the tanks to fail and then fix them. The treatment plant wants to create a maintenance strategy for the tanks by finding out if the life span can be extended or if, and if so, when the equipment needs to be renovated, upgraded, or replaced. With literature studies maintenance strategies, wastewater treatment plants and various condition investigations, were analysed. The visits were made to get a better idea of how the work at the wastewater treatment plant looks like today. Interviews were held with the head of the water treatment plant, an experienced operating technician and two external companies working on maintenance. The result shows information about what errors occurred, what measures were taken and what it cost. It also shows how maintenance can be done with various external sources and costs for this. Two different condition investigations, digital x-ray scanning and penetrant testing are suggested to detect errors in the tanks. After analysing the results, conclusions about a new maintenance strategy could be drawn. Recommendations on how it can be implemented, and an appropriate interval have been developed. AstraZeneca should go from corrective to scheduled condition-based maintenance, where condition investigations are performed every three, four or five years depending on the staff's assessment and they could make use of external sources when it comes to washing and condition investigations of the tanks. Corrective maintenance is impossible to plan and our solution will minimize this. Scheduled condition-based maintenance that we recommend will result in a much simpler planning where unexpected costs as well as unexpected downtime will be avoided. Regular maintenance will probably result in an increase in the service life of the tanks, which contributes to better durability and they will not have to buy new tanks.

This report studies the possibilities of minimizing unplanned maintenance work and improving the availability of power supply by enabling preventive maintenance in power systems, without having to make additional investments in the existing systems. This was done using information from COMTRADE files (disturbance recording files) that are created in the event of a fault in the power system. The IEC 61850 standard facilitates the process of retrieving and analyzing the disturbance files by standardizing their format and the way they are stored. By creating a software solution that automatically reads and analyses the COMTRADE files, deteriorating performance of the power system equipment can be detected and preventive maintenance suggested. The result of the project is a software solution that reads and analyses COMTRADE files in an automated way. The software identifies fault events (fault start, trip signal sent, circuit breaker open, auto-reclose command, circuit breaker closed) from the recorded signals using wavelet transform as the main method. It then calculates the times of relay and circuit breaker operations. The calculated times are compared to threshold values and warnings are generated if they exceed the thresholds. / Denna rapport studerar möjligheten att minimera oönskade underhållsarbeten och öka tillgången på strömförsörjning genom att möjliggöra förebyggande underhåll i kraftsystemet, utan att behöva göra ytterligare investeringar för sina befintliga system. Detta gjordes med hjälp av information från COMTRADE-filer (filer för inspelning av störningar) som skapades vid ett fel i elnätet. IEC 61850-standarden underlättar processen för att hämta och analysera störningsfilerna genom att standardisera sitt format och hur de lagras. Genom att skapa en programvarulösning som automatiskt läser och analyserar COMTRADE-filerna, kan försämrad prestanda hos strömsystemets utrustning detekteras och förebyggande underhåll föreslås. Resultatet av projektet är en mjukvarulösning som läser och analyserar COMTRADE-filer på ett automatiserat sätt. Programvaran identifierar felhändelser (fel start, sänd bryt-signal, brytare öppen, automatisk återstängnings kommando, strömbrytare stängd) från de inspelade signalerna med wavelettransformen som huvudmetod. Därefter beräknas driftstiderna för relä och brytare. De beräknade tiderna jämförs med tröskelvärden och varningar genereras om de överskrider tröskelvärdena.