<p>Arbetets syfte är att undersöka vad ett avgränsat urval pedagoger verksamma inom förskolan berättar om språkutveckling. Undersökningens fokus ligger på de villkor och arbetssätt pedagogerna beskriver som signifikanta för gynnsam språkutveckling. Det empiriska materialet som undersökningen bygger på har samlats in genom öppna intervjuer som sedan transkriberats. Ett för studien relevant urval av teoretiska perspektiv och tidigare forskning har använts för att analysera och problematisera kategoriseringar av intervjumaterialet. Arbetet visar att språkutveckling kan förstås i termer av en betydelsefull dialog med barnet och dess hem som kännetecknas av ett tryggt men utmanande förhållningssätt där tid i förskolans kontext utgör ett mångfacetterat och komplext villkor för kvalitén i den språkliga utvecklingen. Pedagogerna beskriver hur ett medvetet användande av gruppen i kombination med intresserade och lyssnande pedagoger används för att synliggöra språkliga strukturer med utgångspunkt i barnens förförståelse och reflektion över sitt eget språk och användningen av det.</p><p>This paper discusses language acquisition as it takes place in the Swedish preschool context. The study analyzed interview data in combination with previous research, educational theories and models for language acquisition. The conclusion focus on the importance of time, dialogue, home environment and the dualities of challenge and security as fundamental conditions to accomplish favorable language development. Issues regarding teaching methodology concern the use of group, language structure, enthusiasm, inventory of comprehension and reflecting over the use of language.</p>

<p>Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka pedagogers upplevelser av specialpedagogers handledning och vilka konsekvenser den ger barn och pedagoger i förskolan. Fokus för studien är specialpedagogens handledningssamtal med pedagoger i förskolan. Intresset riktas mot handledning som en förebyggande åtgärd för barn i behov av särskilt stöd. Arbetet ger en övergripande bild av tidigare forskning kring handledning. Med hjälp av intervjuer ville vi undersöka av vilka anledningar, vilka förväntningar och vad konsekvenserna av den pedagogiska handledningen blev enligt pedagogerna själva. Resultaten från vår studie visar på att anledningarna till varför pedagogerna söker handledning av en specialpedagog var på grund av ett barns avvikande beteende som visade sig i samspelet. En annan anledning är att ge stöd till pedagogen eftersom de ofta känner en osäkerhet hur de ska hantera situationer som uppstår kring barnet med ”det avvikande beteendet”. De förväntningar pedagogerna hade på handledningen var att få bekräftelse för att de ska orka gå vidare och en bedömning av barnet av en person med högre kompetens som när specialpedagogen observerade barnet. Behovet av råd och tips var stort, man ville hitta de rätta verktygen för att bemöta barnet på bästa sätt. Det som vi hade mest i fokus i studien är de förändringar som skedde som en konsekvens av handledningen. Det visar på att pedagogerna fick bekräftelse, stöd, råd och tips som de även hade förväntat sig. Vad som även framkommer är deras egen kompetensutveckling där de genom ett ändrat förhållningssätt kan ändra barnets sammanhang till det bättre. Våra respondenter anser att behovet av handledning är stort men att den vanligen sker i form av akututryckningar, det vill säga när man inte orkar mer eller vet hur man ska gå till väga. Trots detta kunde vi se att akututryckningar kunde fylla sin funktion eftersom det hade ett värde i sig och ledde till förändring för både barnen och pedagogerna. Vår hypotes att man använder specialpedagogens handledning som en tidig insats för barn i behov av särskilt stöd sprack således till viss del. Det tycker vi är beklagligt då vi menar att om den reflekterande handledningen förekom i större utsträckning skulle det kunna leda till färre akututryckningar.</p>

<p>SAMMANFATTNING____________________________________________</p><p>Gabriela Vrbanc och Jenny Brandt- Eriksson</p><p>Professionalism i förskolan</p><p>År: 2007 Antal sidor: 35</p><p>_____________________________________</p><p>Syftet med arbetet är att få kunskap om och belysa hur förskollärares professionalism ser ut i förskolan. Syftet uppnåddes genom en kvalitativ forskningsmetod, med hjälp av intervjufrågor, för att få kunskap om hur fyra förskollärare ser på lärarprofessionalism. Vi använde oss även av videoobservationer för att sedan koppla ihop intervjusvaren med lärarnas handlande. Vi anser att kvalifikationer och erfarenheter, lärarens roll och kontakt med kollegor och andra professionella, föräldradeltagande och läroplanen är bitar som är viktiga för att bli en professionell förskollärare. Detta leder till kvalitet i förskolan. Alla bitar hänger samman och bildar en helhet i arbetet som förskollärare. Alla förskollärare bör känna till professionalism i sitt arbete och vägen till ett professionellt förhållningssätt. Läroplanerna ska utgöra ett ständigt stöd för hur en professionell lärare ska förhålla sig till barnen på förskolan. Genom ett professionellt bemötande och ett medvetet arbete utifrån läroplansaspekterna tränas barnen i sin sociala och demokratiska utveckling. Barnen är vår framtid och det är vårt ansvar att de får en så bra tid som möjligt på förskolan och ett professionellt bemötande för att kunna utvecklas optimalt utifrån sina förutsättningar.</p><p>_____________________________________</p><p>Nyckelord: Förskollärare, professionalism, kvalitet i förskolan, kvalifikationer och erfarenheter, läroplanen.</p>

<p>Syftet med den här studien var att fördjupa vår insikt i temaarbetets påverkan av förskolans verksamhet. Vi ville få fram vilka fördelar och nackdelar förskollärare ser med temaarbete som arbetssätt. Intervjuer användes som undersökningsmetod och de olika svaren jämfördes och kategoriserades. Resultatet visade att förskollärarna har olika definitioner på vad temaarbete innebär. Det visade även att temaarbete inte är en självklar arbetsmetod i förskolorna. Däremot hade alla förskollärare liknade syn på det pedagogiska arbetet som de bedriver då alla anser att verksamheten ska utgå från barnens erfarenheter och intressen. De likheter som hittades bland förskollärarna ledde oss till slutsatsen att alla förskollärare i den här studien arbetar tematiskt med den definitionen som det har i dagsläget även om de själva inte är medvetna om det. </p>

<p>Syftet med arbetet är att undersöka varför det är viktigt med matematik och vilka faktorer det är som påverkar matematiken i förskolan enligt utvalda pedagoger samt författare. Undersökningen har gjorts genom fördjupning i litteratur inom området samt genom enkäter som har lämnats ut på två förskolor i en mellanstor kommun i Sverige. Resultaten har sedan sammanställts dels genom diagram samt skrift. Genom studien har det kommit fram att det är viktigt att redan i förskolan arbeta med matematik eftersom det förbereder barnen för skolan, en positiv syn på av matematik skapas och viktigast av allt för att det är viktigt för att man ska förenkla/klara sig i livet. De faktorer som påverkar arbetssättet med matematiken som har kommit fram genom denna studie är pedagogens förhållningsätt till matematik, utbildning/fortbildning, ekonomi, barnens ålder och intresse samt tiden.</p>

<p>Denna uppsats är en undersökning av barns aktiva deltagande i rollek. Syftet är att försöka förstå vilka strategier barn i förskolan kan använda sig av för att nå ett aktivt deltagande i rolleken samt hur rollfördelningen sker i rolleken. Vi vill dessutom undersöka vilken syn förskolepersonal har angående barns samspel och deltagande i leken. Frågeställningarna för uppsatsen lyder; Vilka strategier kan barn använda sig av för att få en aktivt deltagande roll i rolleken? Vilka faktorer styr och ligger bakom rollfördelningen i leken? På vilka sätt fördelas rollerna i rolleken? Vi använde oss av två kvalitativa metoder för att genomföra vår undersökning. Dessa var skriftliga intervjuer via e-post och observationer med löpande protokoll. Resultatet visar att barn använder sig av olika strategier för att nå ett aktivt deltagande i leken. Vilka strategier barn använder kan bero på deras ålder, språkutveckling, social förmåga samt lekfärdigheter. Exempel på strategier som barn använder kan vara övertalning, självinvitation, kommunikation, hot/muta och säga till personalen. Rollfördelningen kan ske på olika sätt, till exempel genom förhandling, delegering samt att barn tar den roll de vill ha. Det finns flera faktorer som styr och ligger bakom rollfördelningen. Några av faktorerna är lekfärdigheter, fantasi, förmåga till socialt samspel och aktuell utvecklingsnivå. Vad gäller informanternas syn på barns samspel och deltagande i leken, är de medvetna om sin egen betydelse när det gäller att stödja barns samspel och deltagande samt att de besitter en hel del kunskap om rollek.</p>

<p>Syftet med mitt examensarbete var att undersöka, om det finns något samband mellan förskolegårdens utformning och barns utveckling. Litteraturgenomgången i bakgrunden ger en klar bild av förskolegårdens och utomhuspedagogikens betydelse. Utomhusvistelsen påverkar hela kroppen, både psykiskt och fysiskt enligt Szczepanski (2007). Jag gjorde en kvantitativ undersökning, om hur pedagoger ser på sin utemiljö. Sexton förskollärare från tre olika förskolor fick min enkät. Resultatet av min undersökning ger en samstämmig bild av, hur förskolegården kan användas till både lek och lärande. Gårdens utformning är viktig, och det bör finnas en rik variation av lekmaterial. Många pedagoger betonar att barnen utvecklar motorik, samspel, empati och respekt under utevistelsen. Eftersom min undersökning gäller endast tre förskolor, kan det diskuteras, i vilken grad resultaten kan generaliseras. Dock är samstämmigheten så stor i svaren från förskolorna, att pedagogernas uppfattningar om förskolegårdens betydelse och möjligheter troligtvis gäller även övriga förskolor i landet.</p> / <p>The purpose of my study was to examine, whether there is any connection between the preschool yard’s design and child development. Literature review in the background provides the importance of the yard and outdoor education. Outdoor stay affects the whole body both mentally and physically under Szczepanski (2008). I did a quantitative study on how teachers view their outdoor environments. Sixteen preschool teachers from three preschools got my survey. The result of my study gives a unanimous picture of, how the preschool yard can be used for both playing and learning. The design of the yard is important, and there should be a rich variety of toymaterials. Many educators stress that children develop motoric skills, interaction, empathy and respect during the outdoor play. Since my study is based on just three preschools, the results possibly can’t be generalized. However, the answers from the preschools are nearly unanimous, and the result is probably valid all over the country.</p>

<p>Undersökningens syfte är att undersöka lekens betydelse för barnens lärande i förskolan samt lekens betydelse för barnens sociala kompetens. Två frågeställningar är centrala. Vilken betydelse har leken för barnens lärande i förskolan? Vilken betydelse har leken för barnens sociala kompetens?</p><p>1998 antogs en ny läroplan för förskolan i form av en förordning. Till följd av detta betonas förskolans betydelse som grundläggande för ett livslångt lärande. Läroplanen är även vägledande för familjedaghemmen.</p><p>De grundregler som betonas i förskolans läroplan handlar om att verksamheten utmärks av en pedagogik där omvårdad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhetsbild. En god omsorg i förskolan leder till utveckling och lärande, samtidigt som omsorgen innehåller pedagogiska metoder. Till följd av detta betonas vikten av att olika lekar används som metod för barns utveckling och lärande. Meningen är att förskolan ska ses som en rolig, trygg och lärorik plats för barnen.</p><p>Studiens problemområde behandlar hur leken påverkar barnens lärande och utveckling i förskolan?</p><p>Metoden som används är observationer. Detta för att tydligt kunna visa hur leken påverkar barnens färdigheter och lärande, sociala kompetens och utveckling i förskolan. Observationer som metod, gör det lättare att undersöka vad barnen gör och inte bara vad de säger när de leker. Observationer ger en klarare och bredare syn på hur barnen använder leken för att lära och utveckla sina förutsättningar och erfarenheter. Observationerna genomfördes på tre olika förskolor och de deltagande var fyra barn i år 2-5 på respektive förskola. Totalt var det tolv barn som deltog i observationerna.</p><p>Slutsatsen av undersökning visar på likheter såväl som skillnader när det gäller lek i relation till undervisning och lärande på förskolan. Samtliga förskollärare har en positiv inställning till lek och anser leken vara ett bra verktyg för barnens prövande av olika roller och erfarenheter. I leken känner sig barnen trygga i sina roller. Detta har bidragit till bättre självförtroende och självkänsla. I en förskola är det dock en pojke som inte känner sig trygg med de andra barnen. Han valde att leka ensam och därmed, på så sätt, upptäcka sin egen rollfigur.</p><p>Resultatet visar att samtliga observerade barn använder inslag av olika lekar som instrument för att lära och utveckla sina erfarenheter och kunskaper. Det visar också att barnen lär och utvecklar sin kommunikationsförmåga, sina sociala färdigheter och sin sociala kompetens. Dessutom utvecklar de sin förmåga att uttrycka sig, att umgås med andra och att lära av varandra.</p> / lek och lärande

<p><p>Detta examensarbete har ett didaktiskt innehåll då det beskriver förskolelärarnas erfarenheter och åsikter om mottagandet och arbetet med läroplanen, Lpfö 98. Arbetet tar upp dess betydelse som den har haft det senaste årtionde för förskoleverksamheten. Att läroplanen för förskolan fyller tio år har väckt nyfikenhet hos oss att vilja undersöka vidare om läroplanen har påverkat förskoleverksamheten. Diskussioner som förts i media gällande förskolans första läroplan ligger till grund för arbetets syfte, som har varit att undersöka sex utbildade förskolelärares syn om läroplanens eventuella betydelse för förskoleverksamheten.</p><p>I litteraturavsnittet framgår det att förskoleverksamheten har gått från att vara en omsorgsstyrd- till en lärandestyrd verksamhet på grund av införandet av läroplanen för förskolan. Vidare visas exempel på problem som kan uppstå vid ett införande av en ny läroplan i en pedagogisk verksamhet. Utifrån detta har examensarbetet ett historisk- och lärande perspektiv. Arbetets undersökning är baserat på sex semistrukturerade intervjuer med utbildade förskolelärare. Den står på en kvalitativ grund, då en kvalitativ dataanalys har utförts på det insamlade undersökningsmaterialet.</p><p>Undersökningen påvisade att genom läroplanens införande upplevde förskolelärarna en höjd status. Detta i sin tur medförde dock inte förändringar i arbetssättet hos vissa förskolelärare, där arbetet fortsatte oförändrat. Resultatet visade även att tid, engagemang och kompetens var tre aspekter som är viktiga vid införande och genomförande av en läroplan. Detta för att läroplanen ska kunna användas aktivt i verksamhetens arbete. En förändring som resultatet visade var den mer aktiva föräldrakontakten läroplanen medförde.</p></p>

<p>Jag har undersökt om och hur hållbar utveckling finns med i pedagogers tankar och val på förskolan. Dessutom har jag studerat vilket inflytande pedagoger och barn har i verksamheten när det gäller hållbar utveckling. Jag har tillsammans med en annan student gjort besök på 10 olika förskolor och där intervjuat en pedagog på varje ställe. Vi har använt oss av en kvalitativ intervjumetod för att vi ville nå djupare svar på våra frågor. Även om hållbar utveckling inte finns med som begrepp i läroplanen anser ändå många pedagoger att det ändå är ett mål de arbetar mot. Barnen har stort inflytande i verksamheten och kan påverka för en hållbar utveckling menar pedagogerna. Barnens tankar och idéer lyfts fram av närvarande pedagoger som lyssnar in barnen och utgår ifrån dessa när de planerar verksamheten med bland annat teman. Däremot anser flera pedagoger att de inte har lika stort inflytande i hur de ska arbeta med hållbar utveckling. De menar att de stoppas av brist på tid, diverse upphandlingsavtal och att de saknar kompetens. De eftersträvar fortbildning och styrning uppifrån ledningen.</p><p><strong><p> </p></strong></p>