Syfte: Samverkansformen partnering är ett relativt nytt koncept inom byggbranschen. Syftet med studien är att analysera och öka förståelse för orsaker till entreprenörer och beställares upplevda hinder och problem med att arbeta i partnering. Främst vilka hinder som finns för båda parter för att de inte väljer partnering som arbetsform och vilka problem som väl uppstår när de arbetar i partneringprojekt.   Metod: För att uppnå målet med studien har partnering studerats utifrån litteraturstudier och intervjuer. Litteraturstudier utfördes för att skapa en grund för intervjuerna då det ger författarna en bredare kunskap om partnering. Totalt intervjuades åtta personer, fyra entreprenörer och fyra beställare varav alla haft olika typer av erfarenhet av partnering. Detta för att kunna besvara studiens tre föreliggande frågeställningarna.   Resultat: Resultatet visar att det existerar hinder och problem i partnering. Hinder för entreprenörerna har varit bl.a. att det har varit för låg budget från beställarna för att de ska ta an sig ett partneringprojekt. Ett stort hinder för beställaren är att de inte behöver entreprenörens tekniska kompetens och att projektet helt enkelt inte behöver vara i partnering. De problem som väl uppstått för både entreprenören och beställaren har varit bl.a. att de inte ändrat på byggkulturen och att de inte är lika engagerade i projektet samt att det varit brist på resurser. För att överbrygga de hinder och problem författarna bidragit med rekommendationer och förbättringsförslag.   Konsekvenser: För att överbrygga de hinder och problem som uppstått för båda parter har författarna kommit med förbättringsförslag. Beställare och entreprenörer bör framförallt ändra på byggkulturen och ha samarbetstanke. Det är viktigt att de inblandade passar för partnering, att det ges tydliga instruktioner så att båda parter vet va som sker i och runt projektet och att partnering bör tillämpas när resurser finns från beställares och entreprenörens håll annars fungerar det inte för partnering är en resurskrävande arbetsform.   Begränsningar: Examensarbetet kommer endast behandla partnering mellan beställare och entreprenör i Sverige. Studien fokuserar på ett stort entreprenadföretag. Om studien hade omfattat mindre företag och med mindre erfarenhet av partnering hade slutsatser blivit bredare. Respondenterna har avgränsats till projekteringsledare, affärschef, platschef, fastighetschef och byggledare. / Purpose: Partnering is a relatively new concept in the construction industry. The aim of this study is to analyze the obstacles and problems for clients and contractors as they work with partnering and how these obstacles and problems can be prevented. Mainly what barriers exist for both parts for not choosing partnering and the problems that arise when they well work in a partnering project.   Method: In order to achieve the aim of this study literature studies and interviews has been chosen as methods. Literature studies were conducted to provide a basis for the interviews because it gives the writers a broader knowledge of partnering. The total amount of interviews were eight people, four entrepreneurs and four clients, all of who had different kinds of experience in partnering. This is to answer the study´s three present issues.   Findings: This study’s results show that obstacles and problems in partnering exists. Obstacles for the contractor has shown that it has been for the low budget from the clients for them to take to a partnering project. A major obstacle for the customer is that they do not need the contractor's technical competence and that the project simply does not need to be in partnering. The problems that arose well for both the contractor and the client have included they have not changed at the culture and that they are not as committed to the project, and the lack of resources. In order to overcome the obstacles and problems the authors helped with recommendations and suggestions for improvement.   Implications: In order to overcome the obstacles and problems encountered by both parties, the authors have come up with suggestions for improvement. Clients and entrepreneur should be above all to change the culture and building cooperation have thought. It is important that those, who are involved in the project, are suitable for partnering. It should be given clear instructions so that both parties know what takes place in and around the project. Partnering should be applied when resources exists from both parts otherwise the partnering project will not work just because it is a resource-intensive work form.   Limitations: This study will deal only with partnering between client and entrepreneur in Sweden. The study focuses on a major entrepreneur. If the study had included the smaller companies with less experience in partnering conclusions had become broader. Respondents has been limited to the construction manager, business manager, branch manager, property manager.

Den digitala utvecklingen har möjliggjort för bankers kunder att uträtta bankärenden på egen hand. Övergången har lett till att fler banker antingen halverat eller stängt ner kontor. I sin tur har detta lett till att banker idag står inför utmaningen att ständigt vara på framkant och utveckla tjänster som tillgodoser kundens behov. Denna studie syftar till att undersöka hur bankernas relation till kunden har påverkats av digitaliseringens utveckling. För att ta reda på hur digitaliseringen av banktjänster påverkat bankens relation till kunden använde vi oss av en kvalitativ metod. Den kvalitativa metoden består av fyra genomförda intervjuer med olika banker belägna i en mindre ort i Sverige. Intervjuerna var uppbyggda utifrån valda teman som valts för studien; kundrelation, kundförtroende och digitalisering.   Resultat visade att det är viktigt för bankerna att ständigt utvecklas för att tillhandahålla kunden med nya digitala lösningar. Bankerna beskriver kunden som mindre lojal och det blir därför väsentligt att skapa kundförtroende över de digitala nätverken. Trots det brister samtliga banker i undersökningen i att skapa en tydlig strategi över hur man ska bibehålla kunderna och stärka lojaliteten. Detta påvisar hur viktigt det är med att skapa en relation över de digitala nätverken. Slutsatsen blir därför att bankerna står inför utmaningen att ta reda på hur de kan skapa en relation till kunder över de digitala nätverken som finns idag.

Bakgrund: Våld i nära relationer handlar om all typ av våld mellan närstående och det förekommer i alla former av relationer. Var fjärde kvinna i Sverige utsätts för våld i en nära relation, men mörkertalet är stort. Under 2017 anmäldes 10 100 fall av våld mot kvinnor i nära relationer, det är mer än 27 fall per dag, men cirka 80 % av fallen polisanmäls aldrig. Kvinnor som utsatts för våld i nära relationer drabbas ofta av ohälsa och det finns ett samband mellan våldsutsatthet och ohälsa så är det viktigt att kunna upptäcka dessa och erbjuda hjälp. Syfte: Syftet var att beskriva hur kvinnor som utsatts för våld i nära relationer önskar bli bemötta av vårdpersonal Metod: I denna kvalitativa litteraturstudie analyserades artiklar efter Fribergs (2017) analysmetod. Resultaten från varje artikel ställdes samman och delades in i underkategorier och kategorier. Resultat: Kategorier som framkom var förhållningssätt, uppmärksamma våldet samt stöd och hjälp. Huvudresultatet i studierna är att våldsutsatta kvinnor vill att hälso- och sjukvårdspersonalen ska ställa frågan om våld till alla patienter. Slutsats: Det finns ett värde i att det framgår att alla patienter tillfrågas för att ingen ska känna sig dömd eller utpekad. Bättre kunskap i ämnet hos all vårdpersonal skulle underlätta för de utsatta som då möts av en djupare förståelse. Det är viktigt att vårdpersonalen ser problemet trots att det är ett svårt och känsligt ämne. Studierna visade att bemötandet är otroligt viktigt för att de som utsätts för våld ska våga berätta om våldsutsatthet. / Background: Violence in close relationships is about all types of violence between relatives and it occurs in all forms of relationships. Every Fourth woman in Sweden is subjected to violence in a close relationship. In 2017, 10 100 cases of violence against women were reported in Close relationships, there are more than 27 cases per day, but about 80 % of cases is never reported to the police. Women who have been subjected to violence in close relationships often suffer from ill-health and there is a correlation between violence and ill-health, which is why it is so important to be able to discover these and offer them help. Purpose: The aim was to describe how women subjected to violence in close relationships wish to be met by health professionals Methods: In this qualitative literature, articles were analyzed after Fribergs (2017) method of analysis. Results from each item were aggregated and divided into subcategories and categories. Result: Categories that emerged were approach, pay attention to violence and support and help. The most comprehensive finding shows that battered women want health professionals to ask them about violence. Conclusion: There is a value in that it appears that all patients are asked for no one to feel convicted or designated. Better knowledge of the subject of all health professionals also contributes to an improvement for the victims of violence who could then be met with a deeper understanding. It is important that the healthcare professional sees the problem even though it is a difficult and sensitive subject. The studies showed that the response is incredibly important for those who are subjected to violence to dare to talk about violence.

<p>Fler och fler människor får tillgång till Internet och antalet Internetbanksanvändare ökar ständigt. Internet möjliggör en ny miljö för bankärenden som kan utnyttjas för att utveckla nya erbjudanden. När bankkunderna börjar utföra sina bankärenden via Internetbanken förändras bankernas sätt att kommunicera med kunden. Om tekniken används på rätt sätt förbättras företagets möjlighet att behålla kunder. Det finns dock en osäkerhet hos vissa kunder att använda Internetbanken och högre krav ställs på kunden att kunna utnyttja den nya tekniken.</p><p>Idag finns banker som erbjuder sina tjänster via både bankkontor och Internetbank, men även banker som enbart driver sin verksamhet genom Internetbank. I denna uppsats undersöks banker som har såväl bankkontor som tjänster genom Internetbank. Vi har valt att undersöka kundrelationen ur ett bankperspektiv för att beskriva hur banken har agerat efter införande av Internetbank. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur Internetbanken har bidragit till att utveckla bankers erbjudande och analysera hur kundrelationerna har påverkats. Uppsatsen har genomförts genom att utföra kvalitativa intervjuer med bankpersonal som har erfarenhet och kunskap om kundrelationer och Internetbanken. Intervjuer har även gjorts på de olika bankernas kundtjänst för få en bättre uppfattning om hur kundtjänst och kassa har påverkats. Vi har valt att undersöka Nordea, SEB och Västmanlands Provinsbank. Samtliga banker är belägna i Västerås.</p><p>Resultatet av uppsatsen är att kommunikationen mellan kunden och banken har påverkats genom införandet av Internetbanken. Tidigare var mötet mellan kund och bankpersonal vanligare. Nu satsar bankerna på kundrådgivningsmöten där de har för avsikt att bygga upp ett förtroende för kunden genom god service. Internetbanken har även medfört att kunderna till stor del kan uträtta många bankärenden själva, vilket gör att kunderna mer sällan behöver besöka sitt lokala kontor.</p>

<p>På svenska webbplatser har Web 2.0 ökat explosionsartat de senaste åren, fler och fler mediesajter anpassar sig efter begreppet. Grundidén med Web 2.0 är att involvera användarna och få dem att bidra med information. Denna uppsats kommer visa hur mediesajter kan använda sig utav Web 2.0 för att få in läsarnas information kring en</p><p>nyhetsartikel via bloggning. Därefter blir innebörden med uppsatsen att presentera en</p><p>undersökning som bygger på användartester och intervjuer för att ta reda på om</p><p>nyhetsartiklar får mer eller mindre trovärdigheten via en dialogisk kommunikation. Undersökningen kommer även presentera för‐ och nackdelar med att förmedla nyheter via Web 2.0 med hjälp av bloggar. Undersökningen har genomförts genom en kvalitativ ansats där empirisk data från sex Stycken intervjupersoner har jämförts med</p><p>den teoretiska referensramen.</p><p>Slutsatserna visar att våra intervjupersoner anser att bloggning är ett bra komplement</p><p>för att förmedla och för att öka trovärdigheten kring en nyhet. De faktorer som är avgörande är hur bloggar presentera information och om den är personlig skriven.</p><p>Mängden text på bloggen var även avgörande och om bloggen skapade nya funderingar kring nyheten. Ett slutgiltigt svar på vår problemformulering blir att bloggning kan inverkar på en nyhetsartikels trovärdighet, men det är flera olika faktorer som ligger till grund för påverkan.</p>

<p>Uppsatsens titel: När förtroendet är starkaste valutan – En studie om förtroende och extern kommunikation under finanskrisen, med fokus på storbankerna Swedbank och Handelsbanken.</p><p>Seminariedatum: 2009-01-12</p><p>Kurs: Kandidatexamen i Medie- och kommunikationsvetenskap, 15 hp.</p><p>Författare: Cecilia Brandt och Åsa Lifbom</p><p>Handledare: Lars Palm</p><p>Examinator: Ulrika Sjöberg</p><p>Nyckelkord: Kommunikation, förtroende, varumärke, finanskris, media, Swedbank, Handelsbanken</p><p>Syfte: Syftet med vår studie är främst att undersöka hur Swedbank och Handelsbanken agerar i sitt förtroen- deskapande under finanskrisen. Vi vill se hur de profilerar sig själva och försöker bibehålla förtroendet hos sina privatkunder, på såväl central som lokal nivå. Rapporten avser undersöka hur de under finanskri- sen agerat ur kommunikationsperspektiv och hur detta sedan lett till antingen en förstärkning av</p><p>varumärket eller till en förtroendeförlust, eventuellt förtroendekris. Detta ur både bankernas eget perspek- tiv och enligt vår mening, med grund i teorin.</p><p>Metod: Uppsatsen har en kvalitativ ansats. Den består i synnerhet av personliga intervjuer. Texttolkning har skett genom att sekundärmaterial granskats i form av olika artiklar, dokument, debatter, nyhetsprogram etc.</p><p>Teori: Tyngdpunkten i uppsatsen ligger på förtroende, och därmed är även varumärkesbyggande, Issues Management och förtroendeförlust/-kris centralt.</p><p>Slutsats: Varken Swedbank eller Handelsbanken har direkt ändrat sina strategier med förtroende i åtanke, även om vissa strategiska förändringar gjorts. Varbergs Sparbank var det kontor som stack ut då de genom- förde flertalet aktiviteter. Handelsbankens strategi är att hålla låg profil medan Swedbanks är att kommu- nicera. Trots att förstnämnda strategi strider mot flera av de teorier vi nämner under uppsatsen, verkar de klara sig bäst ur krisen, med hänsyn till förtroende. Vi finner emellertid att Swedbank befin- ner sig i en förtroendekris. Inkorrespondensen mel- lan profil och image menar vi är en bidragande orsak.</p>

<p>Problemformulering: Hur använder fastighetsmäklaren relationsmarknadsföring för att bygga relationer till kunder?</p><p>Syfte: Vi vill skapa förståelse för hur fastighetsmäklaren använder kundmötet för att skapa förtroende till kunden.</p><p>Slutsats: Fastighetsmäklaren bör lägga mest vikt vid att skapa förtroende till kunden genom sin personlighet. Det beror på att majoriteten av våra respondenter anser att förtroende för dem som personer är mer betydelsefullt än förtroendet för deras tjänster. För att skapa förtroende gäller det för mäklaren att kunna infria kundens förväntningar vilket underlättas av att kundens förväntningar är realistiska. Realistiska förväntningar kan skapas genom att fastighetsmäklaren har en aktiv kommunikation med kunden. Det är av stor vikt att kommunikationen mynnar ut i en dialog då det är viktigt att kunden känner att han alltid kan kontakta sin mäklare. Ett kundmöte i form av en dialog bygger på att det finns engagemang hos både mäklaren och kunden. När kommunikation kombineras med engagemang så skapas förtroende hos kunden. Personlighet, engagemang, kommunikation och infriade förväntningar möjliggör förtroendeskapande men förutsätter att en fungerande personkemi finns.</p>

<p><strong>Syfte</strong></p><p>Syftet med detta arbete är att få en inblick i hur banktjänstemännen skapar och bibehåller förtroende i sina kundrelationer när de förmedlar bankens tjänster och produkter.</p><p> </p><p><strong>Metod</strong></p><p>Vi har använt oss utav en kvalitativ och deduktiv metod. Vi har intervjuat fyra rådgivare på två banker, Handelsbanken och Swedbank. I intervjuerna har vi använt oss av ett ostrukturerat tillvägagångssätt där vi haft förutbestämda frågor utifrån våra teman. Vi anser att denna metod ger oss en bättre bild av verkligheten än vad enkäter gör. Enkäter skulle ha svårt att kunna skildra interaktionen mellan människor. </p><p><strong> </strong></p><p><strong>Analys</strong></p><p>Vi har anpassat den modell arbetet utgår ifrån till att passa in i våra respondenters vardag. Den omgjorda modellen visar då på hur god etik, kundfokusering, låg säljfokusering och långvariga relationer hör ihop och skapar förtroende. Detta mynnar sedan ut i hur nöjd kunden är med relationen till sin rådgivare.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Slutsats</strong></p><p>Vi har kommit fram till att goda relationer människor emellan är av stor vikt för att förtroende ska kunna skapas och bibehållas. Vi har även märkt av att det inte är några större skillnader på förtroendet mellan rådgivare och kund och förtroendet i övriga relationer. Förtroende skapas av sunt förnuft om hur man ska bete sig mot andra människor.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Förslag till fortsatta studier</strong></p><p>Vi tycker det skulle vara intressant att se hur kunderna upplever relationen till sin rådgivare. Med andra ord att vända på den här studien från att se hur rådgivarna arbetar med förtroende till att se hur kunderna uppfattar relationen. Detta för att se om historierna skiljer sig åt.</p><p> </p>

<p>Syftet med denna studie är att analysera vilka kommunikativa och retoriska strategier som används i kriskommunikation samt hur bruket av dessa strategier påverkar förtroendet för sändaren. Genom en kvalitativ analys av dåvarande utrikesminister Laila Freivalds och Fritidsresors informationschef Lottie Knutssons kommunikation i media under de första dagarna i anslutning till flodvågskatastrofen 2004, visar denna studie på vilka retoriska och kriskommunikativa strategier som byggde respektive raserade förtroendet för dem. Krisberedskapsmyndighetens omfattande undersökning angående förtroende för inblandade aktörer utgör ett unikt ”facit” gällande allmänhetens uppfattning i förtroendefrågan. De kommunikativa praktikerna från Freivalds och Knutssons sida granskas i ljuset av kriskommunikativ teori, samt retoriskt med fokus på stil och tilltalssätt samt perspektiv. Resultatet av analysen visar att Freivalds kommunicerade ur ett sändarperspektiv, med ett byråkratiskt språk som saknade pathos. Hennes insats var inte överrensstämmande med kriskommunikativ teori. Knutsson å sin sida använde sig av talspråk, berättelser och konkretion. Utgångspunkten i hennes kommunikation var mottagarbaserad. Hon praktiserade dessutom i hög grad kriskommunikativa teorier. Dessa skillnader bidrog sannolikt till att förtroendet för Freivalds minskade, samtidigt som det ökade för Knutsson.</p>

<p>Syftet med uppsatsen var att undersöka om man kan påverka en användares förtroende för e-handel genom att med hjälp av PRIME erbjuda användaren en funktion för att återkalla eller ändra personuppgifter hos ett e-handelsföretag. PRIME är ett verktyg för att skydda användarens personuppgifter, t.ex namn, adress och kreditkortsnummer, på Internet. Användaren ska själv ha kontroll över, och veta vem som har fått tillgång till hans/hennes personuppgifter. PRIME är ännu på prototypstadiet och undersökningen genomfördes med hjälp av animationer som avslutades med Wizard of Oz-baserad interaktion med en liten mock-up. Tio personer deltog i testet. Enkätbaserade intervjuer användes både före och efter experimentet.</p><p>De tester som genomförts har inte lyckats påvisa att man kan påverka användarens förtroende genom att öka funktionaliteten och därigenom användbarheten på en tjänst. Oavsett erfarenhet av Internet och e-handel så var det företagets varumärke och testdeltagarnas egna tidigare erfarenheter och andras erfarenheter som var den starkaste förtroendeskapande faktorn menade testpersonerna. Att kunna återkalla eller ändra information är funktioner som man borde kunna förvänta sig av en tjänst som PRIME, menade flera av testpersonerna. De flesta (8 av 10) tyckte att det var bra funktioner, men 5 av 10 (3 av de 8) såg inget behov av att använda sådana funktioner eftersom man bara handlar av företag som man litar på.</p>