Denna studie belyser erfarenheter som studenter från Sjöfartshögskolan i Kalmar upplevt under deras fartygsförlagda praktik gällande handledarens förmåga att planera, dokumentera och anpassa den fartygsförlagda praktiken utefter studenten utbildningsbehov. Denna studie undersöker också hur involverad och engagerad handledaren är i studenterna som kommer ombord och om studentens kön kan påverka handledningen. Insamling av information genomfördes med en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer ger svar på studiens syfte och mål. Resultatet visade tydligt att handledarna varit i de allra flesta fall ointresserade av att handleda studenter samt att handledningen i de flesta fall lämnas över till lägre rang ombord, exempelvis till andrestyrman och matroser. Resultatet visade även att vilket kön studenten har kraftigt kan påverka handledningen som erbjuds. Vidare framkommer det även att den sista perioden upplevde respondenterna en bättre handledning, då mer tid på bryggan erbjudits och handledaren visat större intresse av att prata och ta kontakt med studenterna. Däremot var avsaknaden för avsatt tid med handledaren för planering och vidare utveckling ett problem enligt respondenterna.

Ett nytt system som ska implementeras i en organisation innebär oftast stora förändringar. Systemet som ska implementeras är Skånes digitala vårdsystem (SDV) vars huvudsyfte är att stå för en sammanhållen vård där både sjukhus och vårdcentraler får insyn i patientens journal och därmed säkerställa god vård för patienterna. Studiens syfte är att ta reda på vilka faktorer som kan påverka införandet av SDV ur vårdadministratörernas synpunkt. Studien genomförs på ett sjukhus i Region Skåne inom en enhet.  Studien är en intervjustudie och metoden som används är semistrukturerade respondent intervjuer på vårdadministratörernas arbetsplats. Intervjufrågorna är kategoriserade utefter begreppen förstå, kunna och vilja.  Resultatet består av de tre kategorierna förstå, kunna och vilja som handlar om hur en implementering i bästa fall bör införas. Slutsatsen som studien visar är att vårdadministratörerna är oroliga för hur det kommer gå med det nya systemet och fler studier kring ämnet önskas.

Beroende på situation intar människan olika roller. På rollerna finns det också förväntningar som kan styra rollinnehavarens beteende och agerande. Ett dilemma som kan uppkomma för lärare är att yrkesrollen och privatrollen går in i varandra. Den här studien vill synliggöra problematiken kring hanteringen av lärarnas olika roller. För att undersöka problematiken och hanteringen av lärarnas olika roller används en kvalitativ metod där det empiriska materialet är sex intervjuer. För att kunna analysera och förstå det informanterna visar på används teori som berör problematiken. Teorin tar upp olika aspekter som påverkar hanteringen av relationen mellan yrkesrollen och privatrollen för lärare, exempelvis roller, förväntningar, gränser mellan yrkesliv och privat samt innebörden av lärarrollen. Studiens resultat visar på att det finns olika strategier för att kunna hantera relationen mellan yrkesrollen och privatrollen. Men en slutsats som kan dras är att privatrollenofta sätts i skymundan av yrkesrollen.

Vi undersöker hur könsstereotyper påverkar ledarskapet inom vårdsektorn, med särskilt fokus på kommunala hemtjänsten. Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för hur könsstereotyper påverkar ledarskapet inom hemtjänsten. Forskningsfrågorna som ligger till grund för uppsatsen är: Hur påverkar könsstereotyper förväntningar på ledarskap inom hemtjänsten, och vilka utmaningar står kvinnor och män inför när det gäller att ta ledande roller med tanke på dessa stereotyper? I den teoretiska referensramen behandlade vi olika teorier om könsstereotyper och ledarskapsstilar, såsom beteendeteori, transformativt och transaktionellt ledarskap samt auktoritärt och demokratiskt ledarskap. Tidigare forskningen som presenterades i uppsatsen visar att kön spelar en betydande roll i formandet av ledarskapsstilar och att könsstereotyper ofta påverkar förväntningar och bedömningar av ledare. Resultaten visar att könsstereotyper påverkar hur ledare bedöms och vilka utmaningar de har inom hemtjänsten. Kvinnliga ledare visar ledarskapsstilar som är mer deltagande, medan manliga ledare ofta visar hårdare ledarskapsstilar. Genom att vara medveten om könsstereotyper och aktivt utmana dem kan ledare skapa en mer inkluderande och jämställd arbetsmiljö där alla individer, oavsett kön, kan trivas och utvecklas. Det är genom att lyfta fram dessa frågor och diskutera dem öppet och konstruktivt som man kan arbeta mot en mer rättvis och jämställd arbetsmiljö för alla.

Syftet med den här studien var att kartlägga högstadieelevers förväntningar och förkunskaper på undervisningen i sex, samtycke och relationer för att bättre kunna möta och tillgodose deras behov. En kvalitativ intervjustudie gjordes med slumpvis utvalda elever i årskurs 8 för ökad förståelse för vad elever önskar lära inom arbetsområdet samtöverensstämmelsen med Lgr 22. Kompletterande data erhölls genom en anonym enkät med samma intervjufrågor i två klasser i åk 8. Resultatet av studien visade att elever hadehöga förväntningar på undervisningen i sex och samlevnad och tilltro till skolan för information. Elever är kritiska till internet även om de ofta använder det som alternativ informationskälla. De har förståelse för begreppet samtycke och de förstår även innebörden av Samtyckeslagen. Elever visar en önskan om mer undervisning kring sex och samlevnad vilket även stöds av tidigare forskning. För att tillgodose behovet kan ämnesdidaktisk lärarfortbildning vara aktuell liksom att lärarna behöver bli à jour med samtida levnadsmönster i anslutning till revidering av läroplanerna 2022.

Uppsatsen fokuserar på att undersöka “duktiga flickan-syndromet” i yrkeslivet. Tidigare forskning har visat att könsspecifika förväntningar sätts tidigt i åldern, något som senare följer med kvinnor i livet. Dessa könsspecifika förväntningar kan innebära att det sätts mer emotionella krav på flickor. Tidigare forskning visar att kvinnor kan uppleva andra utmaningar än män i arbetslivet. Uppsatsen fokuserar på att, genom att intervjua unga kvinnor med erfarenhet av arbetslivet, undersöka unga kvinnors interaktioner och emotioner på och kring arbetet. Syftet med vår uppsats är att undersöka närmare de samhälleliga normer och förväntningar kring prestation som unga kvinnor upplever relaterat till “duktiga flickan-syndromet”. Genom att studera unga kvinnors erfarenheter av prestation, deras självuppfattning och handlingsmönster i yrkesmässiga sammanhang strävar studien efter att identifiera och analysera de förväntningar som präglar deras beteende och självbild. Undersökningen strävar därav att bidra till en djupare förståelse för hur “duktiga flickan-syndromet” kan influera unga kvinnors emotionella upplevelser. Det empiriska materialet har samlats in genom 10 semistrukturerade intervjuer. Vidare har en fenomenologisk ansats tillämpats och det empiriska materialet har kodats och analyserats genom ett induktivt tillvägagångssätt. Det teoretiska ramverket som tillämpas i denna studie är symbolisk interaktionism, Goffmans dramaturgiska perspektiv och Hochschilds teoretiska bidrag kring känslohantering. Resultatet visar att det finns en förväntning på kvinnor att vara duktiga och att detta är något som har uppkommit redan från tidig ålder i sociala sammanhang. Därefter visar resultatet att kvinnor intar en roll på arbetsplatser i syfte att  förmedla en bild av sig själv som motsvarar den sociala omgivningens förväntningar, men även för att motverka fördomar som finns kring unga kvinnor på arbetsplatser. Resultatet visar även att det finns emotionella dimensioner av arbetslivet. Det empiriska materialet tyder  på att det är förekommande att inte känna sig tillräcklig på arbetsplatsen och att det kan återkopplas till förväntningar och strävan efter beröm.

Denna studie handlar om skillnader i vägledning mellan olika länder, närmare bestämt uppfattningen om vad vägledning innebär och vad en vägledare arbetar med. Intresset för ämnet har uppstått när vi författare har varit i kontakt med personer som kommer från andra länder än Sverige, som uttryckt en okunskap om vår utbildning och vägledarprofessionen. Utifrån egna erfarenheter samt tidigare forskning inom ämnet har vi förstått att definitionen av vägledning och vägledare skiljer sig åt mellan olika länder och kontexter och att både vägledning och rådgivning förekommer som benämning av yrket. Det blir därför intressant att undersöka hur tidigare erfarenheter av vägledning kan påverka förväntningarna på kommande vägledning. Syftet med studien är att undersöka hur individers tidigare erfarenheter av vägledning kan påverka förväntningarna på vägledningssamtalet i ett nytt land samt vilka utmaningar dessa förväntningar kan skapa i vägledningssammanhang. För detta har lämpliga frågeställningar formulerats. Studien har genomförts genom en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med individer som tagit del av vägledning både i Sverige och utomlands, samt vägledare som arbetar med dessa individer. De teoretiska begrepp som används för att analysera resultatet är främst Systems Theory Framework av Patton & McMahon. Även Bourdieus begrepp: habitus samt ekonomiskt-, socialt-, och kulturellt kapital används i studiens analys. Resultatet av studien visar hur förväntningarna på vägledning främst handlar om information och rådgivning. De förväntningar som finns på samtalen grundar sig enligt de sökande främst i okunskap om system som finns i ett nytt land medan vägledarna även identifierar influenser som grundar sig i ekonomi och familj. Resultatet visar även att framför allt sökande som befinner sig i ett nytt land definierar begreppet vägledning snarare som rådgivning.

Studien syftar till att ge fördjupad kunskap inom vilka förväntningar, erfarenheter,upplevelser och tankar klienter och studie- och yrkesvägledare har av studie- och yrkesvägledning. Frågeställningarna berör förväntningar, erfarenheter och bilden av studie - och yrkesvägledning som ges ur ett klientperspektiv och ur ett studie- och yrkesvägledareperspektiv. De valda teoretiska begreppen i denna studie är Donald E Super´s teori – Life Career-rainbow som behandlar olika roller som människor avser att ta på sig från det att de föds och successivt blir äldre. Ytterligare ett valt begrepp är Pierre Bourdieus begrepp – Habitus. Habitus är något alla människor bär med sig och habitus bestämmer hur människor handlar, tänker och uppfattar sin verklighet runt omkring sig.Den sista teorin som tas upp är Sigmund Freuds psykoanalytiska teori som beskriver att allt beteende är bestämt. Allt beteende har en drivkraft eller särskild orsak, och själva beteende tillfredställer olika behov eller önskningar en individ kan ha.Framtagandet av empirin i denna studie har genomförts med hjälp av en kvalitativundersökningsmetod i form av en semistrukturerad intervjugudie.Huvudresultatet som framkommit utifrån denna undersökning är främst att den tidigare forskningen fortfarande styrker väl hur bilden av studievägledning ser ut även idag. Det finns många resultat utifrån analysen men några av de rör att förväntningar som klienter har på studie- och yrkesvägledare varierar. Det finns skillnader i denna studie i jämförelse med den undersökta forskningen, gällande vad en bra och mindre bra studie- och yrkesvägledare representerar. Utifrån studie- och yrkesvägledarperspektivet framgår ett resultat att studie - och yrkesvägledarna har en god självbild av sig själv och den studie- och yrkesvägledning de erbjuder. Funderingar kring klienters självförtroende före och efter avslutat vägledningssamtal framgår i analysen. Ytterligare slutsatser finns vidare beskrivet i analysen.

Syftet med denna studie är att undersöka hur revisionsbyråer har anpassat sig i förändradeomständigheter orsakade av påtvingat distansarbete och att ge en inblick i hur de upprätthåller legitimitet i revisionsarbetet. En kvalitativ studie har genomförts medsemistrukturerade intervjuer med revisorer samt en dokumentstudie med interna dokument som vi har fått från respondenterna. Dokumenten innehåller beskrivningar av revisorers omställning inom teknologi och kommunikation. Resultaten visar att revisorer och revisionsbyråer har kunnat fullgöra deras arbetsuppgifter även om de har saknat fysiskinteraktion med medarbetare och klienter. Revisorers och revisionsbyråers förmåga att upprätthålla legitimitet har i flera situationer däremot försvårats vad gäller befintliga förväntningar. De har trots detta ställt om tillräckligt bra för att kunna upprätthålla deras legitimitet. / The purpose of this study is to examine how audit firms have adjusted in changed circumstances caused by forced telework and to provide an insight into how they maintain legitimacy in the audit work. A qualitative study has been conducted with semi-structured interviews with auditors as well as a document study with internal documents that we have received from the participants. The documents contain descriptions of the auditors adjustment in technology and communication. The results show that auditors and audit firms have been able to fulfill their duties, even though they have lacked physical interaction with colleagues and clients. Auditors and audit firms ability to maintain legitimacy has in several situations deteriorated regarding existing expectations. They have nevertheless adjusted well enough to be able to maintain their legitimacy. This essay is written in Swedish

Den unga gravida kvinnan befinner sig i en övergångsperiod mellan barn och vuxen. Perioden präglas av förändring och identitetsskapande. Barnmorskans roll är central inom barnafödande. Upplevt stöd under förlossningen minskar smärtupplevelsen och således också användandet av medicinsk smärtlindring under förlossningen. Stödet resulterar i ökat antal spontana förlossningar. Barnmorskan bidrar till en förbättrad förlossningsupplevelse vilket i sin tur har flera positiva effekter för mamman, barnet, den nya familjen och dess relationer på kort och lång sikt. En patientfokuserad och jämlik vård förutsätter kunskap om den unga gravida kvinnans förväntningar. Däribland förväntningar på barnmorskan under förlossningen. Det är oklart vilka dessa förväntningar är. Syftet med uppsatsen är att beskriva unga gravida kvinnors förväntningar på barnmorskan vid förlossningen. Efter att ha intervjuat sex svensktalande gravida, i åldrarna 16-19 år transkriberades intervjuerna och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. De kategorier som framkom var, stärkande relation, tillåtande atmosfär och grundad kunskap. Kvinnorna förväntar sig en relation till barnmorskan som stärker kvinnan i förlossningssammanhanget. De förväntade sig att barnmorskan ska kunna möjliggöra en tillåtande miljö för kvinnorna och att barnmorskan genom sin kunskap ska kunna tolka deras behov i förlossningssammanhanget. Resultatet av studien bidrar till att barnmorskan får en ökad förståelse för unga gravida kvinnors förväntningar. Att öka kunskapen, både inom mödravård och inom förlossningsvård, kan göra att unga gravida kvinnor ställning stärks. För att kunna bedriva den patientfokuserade och jämställda vård som regleras av Socialstyrelsen (2014) behövs mer forskning som berör den unga gravida kvinnans förväntningar på barnmorskan vid förlossningen.