Detta är en kvalitativ studie där syftet är att få djupare kunskaper kring hur F-3 lärare resonerar kring demokratisk undervisning. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer har lärarna beskrivit på vilka sätt de förhåller sig till arbetsformer i sin demokratiundervisning och vilket material de använder. Studiens slutsats är att lärarna besitter en god kompetens men att arbetssätten och demokratiuppdraget kan se olika ut på grund av att läroplanen tolkningsbar.

No description available.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur lärare säger att de stöttar andraspråkselever inom ämnet matematik i årskurs F-3 samt vilket stöd lärare får i detarbetet. Sju verksamma grundskollärare med inriktning årskurs F-3 från olika kommuner intervjuades. Den insamlade intervjudatan analyseras med hjälp av en tematisk analys utifrån det sociokulturella perspektivet.  Studiens resultat visar att språket är en utmaning för andraspråkslever i ämnet matematik. Samtliga lärare beskriver att ord och begrepp är den största utmaningen för andraspråkselever. I analysen framkommer vidare att lärarna använder medierande redskap så som praktiskt material för att stötta andraspråkselever. Socialt samspel ser samtliga lärare som viktigt och låter därför eleverna leka i klassrummet för att öka andraspråkselevernas förståelse. Det framkommer även att majoriteten av lärarna saknar stöttning i arbetet med andraspråkselever i ämnet matematik och önskar mer stöttning för att genom scaffolding kunna hjälpa sina elever erövra ny kunskap som finns i deras proximala utvecklingszoner.

SammanfattningFörmågan att lösa problem blir allt viktigare i samband med att förändringstakten i dagens samhälle ständigt ökar. De senaste 25 åren har dock svenska elevers kunskaper i matematisk problemlösning försämrats ur ett internationellt perspektiv. Det framstår som att det finns en diskrepans mellan det som beskrivs i styrdokumenten och det som sker i matematikklassrummet avseende undervisning genom problemlösning. Syftet med denna studie har därför varit att öka kunskapen om lärares erfarenheter och upplevelser av att undervisa genom problemlösning i matematikämnet. Halvstrukturerade intervjuer med sex behöriga lärare verksamma i årskurs F-3 har genomförts och erhållna data har analyserats med hjälp av tematisk innehållsanalys. Resultaten visar att lärarna bedriver en undervisning genom problemlösning i matematikämnet som är välplanerad, strukturerad och målmedveten. Lärarna beskriver flera fördelar och möjligheter med undervisningen genom problemlösning och de viktigaste är att elevernas kommunikation- och samarbetsförmågor tränas och att elevernas motivation ökar. Det största hindret uppstår i samband med att elever har svårigheter med läsförståelsen. En annan viktig möjliggörare för att lyckas med problemlösning är kollegialt utbyte. När lärarna planerar sin undervisning genom problemlösning i matematikämnet tar de inte fasta på styrdokumenten i någon större utsträckning, förutom skrivningarna om strategier. Ytterligare forskning om vilka attityder och uppfattningar som påverkar lärarnas undervisning genom problemlösning i matematikämnet behövs, samt om det pågår en generell förändring av undervisningen genom problemlösning i matematikämnet i Sverige som tar fasta på utvecklingen av elevers olika förmågor och sammankopplandet av olika matematiska områden.

Matematiken lyfts av olika former av representationer. Samtliga representationer som används av elever inom matematikundervisningen är i grunden baserat på de fem olika representationsformer. De fem representationsformerna kommer i form av bilder, ord, situationer, symboler och laborativt material. När elever använder representationer inom de olika formerna, växlar de emellan de olika representationerna för att kunna tolka och lösa problemlösningsuppgifter. Studiens syfte är att införskaffa djupare förståelse, för elevernas varierande tillvägångsätt vid användning av representationer vid lösningar av problemlösningsuppgifter. Denna kvalitativa studie vill synliggöra de olika sätt som representationerna framkom när elever löste matematiska problemuppgifter. Dessutom de olika sätt eleverna utnyttjade olika representationer och hur de växlade emellan dem i sin lösningsprocess. Det var sammanlagt 12 deltagande och de kom från en klass inom årskurs 2, i en F-9 grundskola. Data samlades in genom eget framtaget test, semistrukturerade intervjuer och observationer. Datainsamlingen analyserades genom att testet rättades, intervjuerna transkriberades och observationens anteckningar lästes igenom. Två tydliga kategorier synliggjordes under analysen och utifrån de skapades två grupper. Resultat visade hur elever tycks hade valt att utgå utifrån den representation som de upplevde vara sig mest självsäker inom. Den ena var de elever som hade valt att utgå från den representationen i bildform för att sedan växla till en annan representation. Den andra gruppen hade de elever som utgick från representationen i symbolform för att sedan växla till en annan representation. Avslutningsvis kom studien fram till att elever som under sin matematikundervisning får arbeta med olika former av representationer, får bättre förutsättningar vid hantering av problemslösningsuppgifter som de bemöter inom deras matematikundervisning.

Sammanfattning/Abstract Ahlner, Boel och Johnsson, Annika (2023). Vikten av avkodning[KL1] [BA2]  – Några F-3-lärares uppfattningar om avkodning och avkodningssvårigheter. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.   Syfte och frågeställningar Syftet med detta arbete är att bidra med kunskap om några F-3-lärares uppfattningar om avkodning och avkodningssvårigheter. Studiens f[KL3] [BA4] rågeställningar lyder: -       Hur ser lärarnas uppfattningar om avkodning ut?  -       Hur ser lärarnas uppfattningar om avkodningssvårigheter ut?  -       Hur ser lärarnas uppfattningar om sin utbildning och fortbildning inom avkodning och avkodningssvårigheter ut?   Teori Denna studie tar sin teoretiska utgångspunkt i den sociokulturella teorin och det kommunikativa relationsinriktade perspektivet (KoRP).   Metod En kvalitativ metod har använts med semistrukturerade intervjuer. Empirin utgörs av intervjuer med sex stycken F-3-lärare, vilken har bearbetats med hjälp av en tematisk analys. Resultatet har speglats mot de teoretiska begrepp samt den litteratur och tidigare forskning som använts i studien.   Resultat Resultatet visar att de intervjuade F-3-lärarna tycks besitta grundläggande kunskap om avkodning och avkodningssvårigheter. Lärarna förefaller arbeta utifrån sina förutsättningar för att alla elever ska kunna ta till sig av undervisningen. Dessutom verkar lärarna måna om att elever som har avkodningssvårigheter ska få tillräcklig stöttning i sin lärmiljö. Samtidigt visar resultatet att lärarna tycks behöva mer kunskap för att ge en fullgod undervisning i avkodning samt för att avhjälpa avkodningssvårigheter. Lärarna förefaller medvetna om detta eftersom majoriteten av dem hade önskat mer av sin utbildning samt önskar mer fortbildning inom området. Om den här önskan hade kunnat tillgodoses hade möjligheten att förebygga avkodningssvårigheter med stor sannolikhet ökat. Specialpedagogiska implikationer Ett antal specialpedagogiska implikationer lyfts i denna studie. Dels skulle de intervjuade lärarna behöva mer kunskap om avkodning och avkodningssvårigheter. Det handlar bland annat om att kunna ge strukturerad undervisning till hela klassen för att alla elever ska kunna befästa avkodningen, och att kunna identifiera avkodningssvårigheter och dess orsaker. När elever uppnår ett flyt i läsningen så avlastas arbetsminnet vilket gör att de kan fokusera på innehållet. I lärarnas arbete med att utöka sina kunskaper innehar speciallärare med språk-, skriv- och läsinriktning en viktig roll som kunskapsförmedlare. Dels skulle skolans förebyggande arbete behöva utvecklas så att avkodningssvårigheter kan avhjälpas i större utsträckning. Detta eftersom resultaten visar att det finns utmaningar i att sätta in tidiga insatser. Genom att speciallärare agerar handledare till och bollplank åt lärarna skulle fler lärare på egen hand kunna upptäcka elever i svårigheter. Därigenom skulle insatser kunna sättas in tidigare vilket hade hjälpt elever i svårigheter att lyckas i skolan.

Det här är en kvalitativ uppsats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Syftet är att ta reda på hur fyra lärare i årskurs f-3 ser på högläsning av skönlitteratur och på sitt eget arbete och undervisning med det. Uppsatsen utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv och lässtrategier baserade på undervisningsmodellen Reciprocal Teaching. I studiens resultat framkommer det att lärare ser sig själva som läsande förebilder. Det framkommer även att högläsning ses som ett arbetssätt som enar och samlar klassen, där de kan hjälpas åt och lära tillsammans. Med högläsningen vill lärarna öka elevers motivation och läsintresse och hjälpa dem att komma in i den läsande världen. De arbetssätt som lärarna främst använder under läsningen handlar om att förutspå vad som hända skall, ställa frågor till texten och koppla det till elevernas egna liv och vardag. Dels visar analysen att lärarnas tankar och arbetssätt har stöd i ett sociokulturellt perspektiv på lärande och dels visar analysen att lärarnas arbete med lässtrategier har stöd i Reciprocal Teaching.

Litteraturstudien belyser hur läsmotivationen är kopplad till elevers läsutveckling i årkurs F-3 inom ämnet svenska. Syftet med litteraturstudien är att bidra med kunskap om vad som enligt ett urval av tidigare forskning, har en bidragande betydelse för elevers läsmotivation i åldersgruppen 5 till 10 år. Frågeställningar som belyses är följande: Finns det ett samband mellan läsmotivation och läsförståelse? Vilka undervisningspraktiker är bidragande till elevers läsmotivation? Genom en kombination av närläsning och komparativ jämförelse av de vetenskapliga artiklarna identifierades relevant information för litteraturstudiens resultat. Med grund i de vetenskapliga artiklarna visar resultatet att det finns ett samband mellan läsmotivation och läsförståelse. Däremot visar inte resultatet om läsförståelse bidrar till läsmotivation eller om läsmotivation bidrar till läsförståelse. Vidare visar resultatet att differentierade undervisningspraktiker påverkar läsutvecklingen. Resultatet visar även hur lärarens attityd påverkar elevers läsmotivation.

Syftet med föreliggande litteraturstudie är att undersöka hur ett urval av tidigare forskning visar hur den dialogiska högläsningen påverkar elevers läsförståelse. Studien är inriktad på att undersöka den dialogiska högläsningens påverkan för elevers språkutveckling och vilka arbetsmetoder som påverkar elevers kognitiva förmågor. Målgruppen för studien är lärare i årskurs F-3 inom ämnet svenska. Utifrån de analyserade vetenskapliga artiklarna konstaterades det att lärare arbetar med dialogisk högläsning på olika sätt och i olika utsträckning, men den tar mindre plats i undervisningen i jämförelse med traditionell högläsning. Det leder till att det påverkar elevers möjligheter till att utveckla samtal om text med resonemang och egna reflektioner. Dialogisk högläsning influerar elevers utveckling av sina kognitiva förmågor men för att elever ska kunna utvecklas behöver lärare tänka på hur undervisningen är planerad. Slutsatsen som kan dras av litteraturstudien är att planerad dialogisk högläsning har en positiv effekt på elevers språkutveckling, inklusive deras läsförståelse. Den dialogiska högläsningen kan utföras på olika sätt för att främja elevers utveckling.

Syftet med den här studien är att undersöka hur F-3-lärare i Sverige beskriver att de utför sin läsundervisning i årskurs 1 för att utveckla elevers läsförmåga utifrån elevers individuella behov och förutsättningar. Studiens teoretiska perspektiv är det sociokulturella perspektivet som handlar om stödstrukturer, den proximala utvecklingszonen och lärande i samspel med andra. Dessa tre begrepp genomsyrar hela studien. Studien är kvalitativ och har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Studien har analyserats systematiskt med hjälp av en tematisk analys. Resultatet visar att lärare använder olika läsinlärningsmetoder men är osäkra på vad läsinlärningsmetoderna heter. Lärare är säkra på hur de ska genomföra sin läsundervisning och varierar undervisningen utifrån elevers individuella behov och förutsättningar. Gemensamt arbete och stödstrukturer är något lärare anser som viktiga faktorer i elevernas läsutveckling. För att hjälpa elever som riskerar att inte uppnå målen i svenskämnet för årskurs 1 krävs en samverkan med speciallärare, specialpedagog, klasslärare, kollegor och vårdnadshavare. Vi kan därför dra slutsatsen att lärare är säkra på hur läsundervisningen ska gå till. F-3-lärare är medvetna om viktiga faktorer för elevers läsutveckling. Lärare tar hjälp av kollegor med mer erfarenhet i arbetet med elever som riskerar att inte uppnå målen i årskurs 1.