Många lärare upplever att de digitala verktygen är motiverande, engagerande och främjar elevers skrivutveckling, men den stora frågan är om de verkligen gör det hos elever med koncentrationssvårigheter. Syftet med studien är därmed att undersöka några lärares upplevelser av hur digitala verktyg i skrivundervisningen främjar respektive hämmar skrivutvecklingen hos elever med koncentrationssvårigheter samt hur dessa lärare arbetar med digitala verktyg för de eleverna. Studiens syfte uppfylls med hjälp av semistrukturerade intervjuer med fem verksamma lärare inom F-3. Lärarna i den här studien är till viss del eniga om det digitala verktygets påverkan på elever, men har ibland avvikande uppfattningar. En tematisk analys gjordes för att kunna kategorisera materialet och finna olika rubriker och underrubriker i resultatdelen i den här studien. Hela studien vilar på det sociokulturella perspektivet för att rama in teorier om elevers lärande. / Many teachers find that digital tools are motivating, engaging, and promoting their students’ writing development, but the question is whether this applies to students with concentration difficulties. The purpose of the study is thus to investigate some teachers' experiences of how the use of digital tools in writing education promote respective inhibit the development of writing ability among students with concentration difficulties and how teachers work with digital tools for those students. The purpose of the study is fulfilled with the help of semi-structured interviews with five active teachers in F-3. The teachers in this study are to some extent in agreement about the impact of digital tools for this group of students, but sometimes they disagree with each other. A thematic analysis was conducted to be able to categorize the material and find different headings and sub-headings for the results section of this study. The whole study rests on the socio-cultural perspective to frame theories about students' learning.

Arbetet handlar om mönster inom området algebra i ämnet matematik. Många elever har svårt för algebra och därför är arbetet med mönster en väsentlig del eftersom mönsterförståelse bidrar till bättre algebraiskt tänkande. Syftet med arbetet är att klargöra vilka svårigheter som finns inom området mönster och hur de kan förebyggas i år F-3. Arbetet utgör en litteraturstudie av vetenskapliga texter. Texterna hittades genom sökningar på olika söktjänster samt kedjesökningar. Materialet som hittades bestod av forskningsrapporter, tidskriftsartiklar och konferensbidrag. Det framkomna resultatet bestod av olika svårigheter samt några förebyggande åtgärder. De svårigheter som framkom i resultatet är bland annat att kunna se helheter, urskilja likheter och skillnader, se strukturer, fortsätta mönster, se förhållandet mellan mönster och positioner, förstå funktioner, generalisera och uttrycka sig. Ytterligare två svårigheter som framkom var att utveckla aritmetiska och kognitiva färdigheter. Inom svårigheterna som presenteras finns också förebyggande arbete såsom att uppfatta det visuella på olika sätt och lärarens relation med eleverna. Ett annat förebyggande arbete är att använda konkret material. Svårigheterna och det förebyggande arbetet delades upp i aritmetiska och geometriska mönster. Slutsatsen är att svårigheterna som framkommit kan förebyggas om eleverna får rika erfarenheter av varierande mönsterarbete.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare använder sig av högläsning i undervisning för att främja elevernas läsförmåga och hur detta syns i elevernas aktiviteter. Teorin som studien bygger på är det sociokulturella perspektivet med ursprung i Lev Vygotskijs teorier om lärande, utveckling och språk. I studien har fem lärare som arbetar i årskurserna F–3 blivit intervjuade med en semistrukturerad intervju. Lärarna har även blivit observerade under en av sina högläsningslektioner för att se hur de använder sig av högläsning för att utveckla elevernas läsförmåga. Resultatet visar att lärarna försöker använda sig av högläsning dagligen i sin undervisning då de anser att den ger väldigt mycket. Lärarna anser att högläsningen utvecklar elevernas ordförråd, läsförståelse, läslust och koncentrationsförmåga. Utifrån observationerna, tidigare forskning och lärarnas intervjuer visar resultatet även att lärarna använder sig av olika arbetssätt och metoder för att eleverna ska få möjlighet att utveckla sin läsförmåga. / The purpose of this study is to examine some teachers' view of the effect of read-alouds on the development of pupils' reading skills, as well as the opportunities the pupils get to develop their reading skills in teacher practices of reading aloud. The study is based on the sociocultural perspective originating in Lev Vygotsky theories on learning, development and language. In this study, five teachers working in preschool and grades 1–3 have been interviewed using qualitative interviews. Teachers have also been observed during one of their read-aloud lessons in order to see how they use reading aloud to develop pupils' reading skills. The results show that the teachers try to read aloud daily in their teaching because they find it has great advantages. The teachers believe that reading aloud develops pupils' vocabulary, reading comprehension, love of reading and concentration. Based on previous research, observation and teacher interviews, the results also show that teachers use approaches to and methods for giving their pupils opportunity to develop their reading skills.

Syftet med observationsstudien är att belysa hur den skriftspråkliga miljön i klassrummet kan te sig för elever i grundskolans tidiga år. Skriftspråklig miljö avser den miljö som kan påverka och främja elevers utveckling av literacy, det vill säga deras förmåga att använda språket skriftligt och muntligt. Datainsamling har genomförts via observation samt informella samtal med lärare och elever. Urvalsmetoden är målinriktat urval, kriterierna är att deltagarna är klasslärare för elever i årskurs ett, två eller tre samt behörig lärare i ämnet svenska. I studien undersöks tre klassrum med sammanlagt fyra lärare som arbetar på en landsbygdsskola, en tätortsskola respektive en stadsskola. Insamlad data har analyserats med hjälp av metodansatsen grundad teori. Resultatet av studien är kategoriserat i fem teman som kan förstås som framträdande drag i klassrummets skriftspråkliga miljö. Dessa teman är: Att använda och förklara ord och begrepp Att låta elever vara lärresurser för varandra Att synliggöra undervisningens mål samt kognitiva strategier Att vara lyhörd för elevers erfarenheter och nyfikenhet Att göra läs- och skrivmaterial lättillgängligt och funktionellt för elever I den avslutande reflektionen av studiens resultat framkommer det att i undervisningen som syftar till att främja elevers utveckling av literacy är eleverna ansvarstagande och medvetna aktörer samt lärandet är i centrum.

Att använda surfplattor i undervisningen blir alltmer vanligt i Sverige. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur lärare i årskurserna F-3 beskriver sitt arbete med att använda surfplattor i engelskundervisningen. Som forskningsmetod har en kvalitativ intervju genomförts och studien bygger på fem intervjuer med lärare som alla arbetar med surfplattor. Studiens utgångspunkt ligger i de teoretiska perspektiven IT som automat, IT som verktyg och IT som arena. Resultatet visar att surfplattor används som pedagogiskt verktyg av både elever och lärare. Lärare använder surfplattor för gemensamma genomgångar och eleverna använder olika applikationer ämnade för engelskämnet. Ur lärarnas synvinkel tillägnar sig eleverna nya kunskaper och färdigheter genom användandet och lärarna är positiva till att ta in digitala verktyg i undervisningen. Resultatet visar även på svårigheter i användandet, bland annat att det krävs tid för uppdateringar och att det inte finns tillräckligt antal surfplattor i varje klass. Slutsatser som dras är att användandet av surfplattor i språkundervisningen skapar möjligheter för individualisering i undervisningen och att det är lättare att möta alla elever på deras egen nivå. Ämnen för fortsatt forskning kunde vara att ta reda på hur lämpliga surfplattor är i undervisningen samt hur lärare kan arbeta aktivt med digitala verktyg så att de nyttjas ur ett lärandeperspektiv. / <p>Engelska</p>

I och med flyktingvågen år 2015 kom benämningen nyanlända elever att uppmärksammas inom skolvärlden och svensk forskning. Detta gör att en undersökning inom ämnet blir betydelsefull för att möjliggöra en likvärdig utbildning som främjar språk- och kunskapsutveckling för nyanlända elever. Syftet med denna undersökning är att skapa en tolkning av hur lärare i årskurserna F-3 arbetar för att möjliggöra detta. Ytterligare en fråga som undersökts är vad lärare anser är viktiga förutsättningar för att nyanlända elever ska nå skolframgång. Metoder som används i undersökningen är kvalitativa semistrukturerade intervjuer samt observationer med fem lärare som undervisar i någon av årskurserna F-3 i skildra delar av Stockholmsområdet. Resultatet i denna undersökning påvisar att lärarna tillämpar genrepedagogik, elever som resurser för varandra samt multimodala verktyg för att främja både språk- och kunskapsutveckling. Det som däremot sällan förekom om lärarna inte hade förutsättningarna för det var stöttning i form av modersmålet samt explicit stöttning från läraren. Vidare kritiseras placeringstypen direktintegrering av lärarna i studien då de menar att det inte finns rätta förutsättningar för dessa elevers behov i en ordinarie klass. Studiens resultat påvisar därmed en avsaknad av kompetens inom området samt att placeringstypen direktintegrering bör vidareutvecklas för att möjliggöra en likvärdig utbildning samt språk- och kunskapsutveckling för nyanlända elever

Detta är en kvalitativ studie om hur lärare arbetar med skolans närområde i sin undervisning,samt vilken påverkan närområdet har på lärares förutsättningar för undervisning. Studien byggerpå 7 stycken semi-strukturerade intervjuer med lärare på landsbygd och i stadsmiljö. Studienvisar på att lärare på landsbygden använder utomhusmiljön i närområdet mer i sin undervisningän lärare i stadsmiljö. Lärarna i stadsmiljö har däremot större förutsättningar för att göra olikatyper av studiebesök. Utifrån den mer heterogena etniska sammansättningen i stadsmiljöpåverkas lärarnas undervisning i svenska och religion på olika sätt. Förutsättningarna kan alltsåskilja sig åt på olika sätt, men lärare är vana och skickliga på att anpassa sig efter deförutsättningar de har och nyttja dem på bästa sätt.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare i årskurs 1 motiverar sina val när det gäller att utveckla barnens läsförmåga i ämnet svenska. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv och data samlas in genom semistrukturerade intervjuer samt observationer. Tidigare forskning visar att läsundervisningen ofta fokuserar på sambandet mellan ljud och bokstav. Det framkommer även av forskningen att det är av vikt att undervisningen utgår från varje enskild individ samt att det råder ett tryggt klassrumsklimat för att läsundervisningen ska vara framgångsrik. Denna studie visar att läsundervisningen till stor del är enhetlig då lärare ofta använder samma aktiviteter och material i läsundervisningen men att det finns viss variation i de läsundervisningsaktiviteter som används baserat på elevgruppen. Två aktiviteter som identifieras hos samtliga deltagande lärare i studien är läsläxa vilket syftar till att eleverna ska läsa även hemma och inte bara i skolan. Därtill är aktiviteter där sambandet mellan ljud och bokstav fokuseras ett framträdande resultat. Sådana aktiviteter används för att eleverna ska befästa kunskap om vilket bokstav som låter hur då det behövs för att de ska kunna utveckla sin läsförmåga. Några faktorer som lärare tar hänsyn till vid planering och genomförande av läsundervisning och som identifieras i denna studie är att elevgrupper är heterogena och läsundervisningen därför behöver vara varierad. Därtill framkom det att det finns kunskapsskillnader mellan eleverna varför läsundervisningen behöver individanpassas samt att eleverna läser olika mycket på sin fritid och att föräldradelaktighet därför är av vikt. / <p>Svenska</p>

No description available.

Denna studie har genomförts för att undersöka om och hur lärare i de lägre årskurserna arbetar med och lär ut problemlösning i matematik. Metoder som använts för att undersöka detta är enkät och intervju. Totalt har 16 lärare svarat på enkäten och 4 lärare har deltagit i en kvalitativ intervju. Resultatet redovisar att alla deltagande lärare arbetar aktivt med problemlösning i matematik. De använder olika arbetssätt, strategier och lösningsstrategier i sitt arbete med att undervisa i problemlösning.