Detta arbete är en fallstudie av videografisk natur som ger inblick i vilka aktiviteter och vilken typ av kommunikation som sker i en engelskalektion för de yngre åldrarna. Filmen gjordes i ett klassrum i årskurs 3 och gav inblick i hur en lektion kunde se ut och vilka aktiviteter som eleverna fick ta del av. Bakgrunden till detta är att allt fler lärare som anställs i skolan saknar pedagogiskutbildning och det är därför av intresse att se hur engelskalektionerna kan se ut. Undersökningen visade att det fanns ett fokus på skriftspråkspraktiken, det vill säga på både produktion av text samt läsning. Resultatet visade också att det talade språket inte tar lika stor plats i undervisningen. Arbetsspråket för undervisningen var inte engelska utan istället användes modersmålet som ingång till språkinlärningen. Utifrån studien är det troligt att läromedlet har en stark påverkan på lektionsinnehållet och strukturen av lektionen.

Syftet med studien är att undersöka hur sju F-3 lärare ser på undervisning för hållbar utveckling samt fördjupa kunskapen om hur de arbetar med hållbar utveckling. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer där informanterna arbetar på olika skolor. För att öka förståelsen kring betydelsen av hållbar utveckling använder vi oss av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska  teori (1979). Vi har även använt Uitto & Salorantas (2017) forskning för att styrka våra teorier gällande arbetet med hållbar utveckling i skolan. Resultatet visar att begreppet hållbar utveckling är mångtydigt och komplext. Skolornas arbete är en viktig del i samhällets uppbyggnad. Resultatet visar även att det finns en tydlig koppling mellan arbetet med hållbar utveckling och hur det sociala klimatet ser ut på skolorna. Relationsbyggande är en väsentlig del i elevernas välmående och kunskapsutveckling. En stor del av samhällets framtid hänger på skolans sätt att tolka och arbeta med hållbar utveckling. För att bygga ett tryggt och stabilt samhälle krävs det att vi går hand i hand mot en hållbar framtid.

Syftet med litteraturstudien är att belysa hur motivationen och engagemang påverkar elevernas utveckling av en god läsförmåga. Studien är inriktad mot elever i årskurs F-3 Resultatet av litteraturstudien är baserat på 15 forskningsstudier där fyra olika inriktningar är framlagda. Dessa inriktningar inkluderar: Betydelsen av elevernas val av litteratur för läsmotivation och läsengagemang, påverkan på läsmotivation och läsengagemang utanför skolan, elevernas självbild och självtillit samt didaktiska tillvägagångssätt för ökad läsmotivation och läsengagemang. Sammantaget gav litteraturstudien att läsmotivationen har betydelse för läsförmågan i lågstadiet. Varierande undervisningsmetoder gynnar elevers läsutveckling och skapar motivation. Det visade sig att läsförmågan och motivationen för lärandet påverkades av elevernas självtillit. En påverkansfaktor var elevernas fria möjligheter till val av litteratur vilket visade sig ha betydelse för utvecklingen av läsmotivation och läsengagemang. Ytterligare påverkan på elevers läsförmåga går att koppla till elevers hemlitterära miljöer.

Syftet med denna studie är att undersöka några vanligt förekommande barnlitterära verk i undervisningen i årskurs F-3 ur ett normkritiskt perspektiv. Studien bestod av en webbaserad enkätundersökning riktad till verksamma lärare i de aktuella årskurserna, samt en textanalys av de fyra mest frekventa verken som framkom i enkätundersökningen. Sammanfattningsvis visar studien att många lärare använder sig av verk som på något sätt utmanar normerna som finns i vårt samhälle. Studien visar dock ett behov av en ökad medvetenhet över vilka verk som faktiskt används samt vilka normer som förmedlas i dessa verk. Slutsatsen blir att verken till viss del utmanar normer kring genus, men fortfarande behöver eleverna få ta del av mer normkritiska verk som även utmanar normer kring etnicitet, klass, sexuell läggning och funktionsvariationer.

De elever lärare möter i dagens skola är vana vid att se på film (von Scantz, 2016, s. 141). Läraren ges därför enligt Westergren (2016, s. 61–62) genom att bruka film i sin undervisning en möjlighet, till att använda ett språk som eleverna är väl förtrogna med. Film som läromedel kan även ge en stark känslomässig och gemensam upplevelse som eleverna kan dela tillsammans. Andersson (2014, s. 109) förklarar att då lärare tenderar att koppla ihop film i undervisning med stökighet i klassrummet och tidskrävande arbetsuppgifter, väljer flertalet lärare bort att använda mediet. Med detta i åtanke ämnar denna studie analysera vad forskning säger om film som pedagogiskt redskap, både genom samtal (filmundervisning) och skapande (filmskapande).  Syftet med studien är att analysera vad forskning säger om filmundervisning och dess konsekvenser för elevers utveckling av literacy i förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3 (F-3). Syftet vill vi uppfylla genom att i litteraturstudiens resultatdel besvara följande frågor: <ul type="disc">Hur påverkas elevers literacyutveckling av filmundervisning i F-3? Vilka attityder finns det hos lärare till filmundervisning för F-3?    Denna litteraturstudie har eftersträvat att inkludera både internationella och nationella vetenskapliga publikationer som behandlar ämnesområdet. Det utvalda materialet har analyserats och dess relevans har säkerställts genom urvalskriterier. Teorier som behandlas är; sociokulturell teori, sociosemiotisk teori samt Luke och Freebodys modell för utveckling av literacy. Beträffande studiens första frågeställning visar resultatet att film bidrar till engagemang hos eleverna vilket motiverar dem. Vidare möjliggör filmundervisning att eleverna kan börja koppla innehåll i texter till egna erfarenheter. Genom att analysera film får eleverna bättre förståelse för berättelsers struktur och uppbyggnad. Vidare kan filmupplevelsen skapa en gemensam referensram för eleverna. Resultatet utifrån studiens andra frågeställning visar att lärarens attityd till film påverkar hur film används i undervisning. Om läraren har en negativ inställning till film kommer detta att skicka signaler till eleverna om vad som anses som lärande eller inte, vilket påverkar elevernas uppfattning av filmmediet. Sammanfattningsvis ser vi att filmundervisning kan ha positiva effekter på elevers utveckling av literacy. Enligt läroplanen är det viktigt att koppla ihop elevernas egna erfarenheter av läs- och skrivaktiviteter med skolans (Skolverket, 2017b, s. 8). Genom att i undervisningen använda sig av film möjliggör lärare för eleverna denna viktiga koppling till deras egna erfarenheter.

Denna empiriska studie syftar till att lyfta fram och undersöka utomhuspedagogik som undervisningsmetod inom svenskämnet i förskoleklass till årskurs 3. Centralt i studien har varit att ta reda på vilka delar av kursplanen för svenska i läroplanen som kan beröras genom svenskundervisning utomhus. Fokus under intervjuerna har varit att lyfta fram hur man kan lyckas med sin svenskundervisning genom utomhuspedagogik. Fördelar och svårigheter sätts i relation till det centrala innehåll och förmågor som lärarna arbetar med. Fem utbildade lärare och en naturskolepedagog har intervjuats. Resultatet av studien visar bland annat att fortbildning är en viktig byggsten till att utomhuspedagogiken ska användas frekvent och framgångsrikt inom svenskämnet. De största fördelarna som lyfts fram ur resultatet är att samarbetet, kommunikationen och interaktionen eleverna emellan ökar. Utomhuspedagogik anses också vara ett tillfälle för eleverna att visa andra kunskaper och förmågor inom svenskämnet än vad de visar genom undervisning som sker i klassrummet. Utomhuspedagogik som undervisningsmetod inom svenskämnet anses också kunna erbjuda eleverna daglig fysisk aktivitet, vilket lyfts fram som en fördel för inlärningen. Det framkommer också att lärmiljön som eleverna befinner sig i spelar stor roll för språkinlärningen, den miljö som erbjuds genom utomhuspedagogik anses inspirera och avstressa eleverna till skillnad från det traditionella klassrummet. Resultatet visar att den övervägande delen ur det centrala innehållet för svenska berörs genom lärarnas utomhusundervisning i svenskämnet. Lärarna lyfter fram tre av fem förmågor som de anser att eleverna får förutsättningar att utveckla genom utomhuspedagogik. Kommunikation och talet lyfts fram som centrala delar i svenskundervisning som sker genom utomhuspedagogik. Resultatet visar också att skrivandet får för lite utrymme genom utomhuspedagogik och att detta kan leda till svårighet i att utveckla elevernas skrivande. Utomhuspedagogik inom svenskämnet lyfts fram som en positiv variationsfaktor, men det framgår också tydligt att lärarna anser att undervisningsmetoden bör ses som ett komplement till den mer traditionella klassrumsundervisningen.

Syftet med studien är att med hjälp av tidigare forskning, undersöka utomhuspedagogikens potential och begränsningar, för att stödja elevers lärande i biologi i årskurserna F-3. Metoden är en systematisk litteraturstudie i vilken sökningarna har skett via databaserna Summon, avhandlingar.se, NorDiNa, Diva och ERIC (Ebsco). Studiens metod, urval och sökprocesser är tydligt beskrivna och studien är därför öppen för granskning. Studien visar att utomhuspedagogikens potential ligger i dess autentiska och sinnliga kontext, genom direkta möten med innehållet som ska läras. Utomhusundervisningen har positiv påverkan på elevers motivation och minneskapacitet samt förståelse av abstrakta fenomen. Platsen har stor betydelse för lärande genom att elever identifierar sig med naturen och djuren. Elever erbjuds ett kunskapssammanhang i social interaktion, fysisk interaktion och i interaktion med det innehåll som ska läras. Utmaningar som påvisats är praktiska begränsningar, såsom rätt kläder och rätt väder samt begränsningar i tid, elevers negativa attityder och lärares bristande kompetenser. Studiens resultat visar på stora fördelar med att förlägga en del av undervisningen i biologi ute i fält, då den erbjuder en verklighetsbaserad undervisning i ett kunskapssammanhang med stor potential för lärande. Studien visar även att läraren är den enskilda faktor som påverkar utomhusundervisningens kvalitet mest.

Inledning Engelskundervisning introduceras olika tidigt på olika skolor i Sverige.Skillnaderna kan bidra till att de svenska eleverna ges olika förutsättningar attutveckla sina engelskkunskaper beroende på var de går i skolan. Eftersom densvenska skolan förväntas uppfylla de krav som finns om att ge alla elever enlikvärdig utbildning ifrågasätter denna studie bristen på riktlinjer.Syfte Studiens syfte är att undersöka rektorers uppfattningar kringengelskundervisning och det beslut som finns på deras skola när det gällervilken årskurs engelskundervisningen introduceras. Syftet är även attundersöka om elevernas engelskkunskaper påverkas av vilken årskursengelskundervisningen introduceras.Metod För studiens syfte används kvantitativ metod och enkät samt dokumentanalyssom verktyg för datainsamling. Metoden möjliggör datainsamling från ett stortantal kommuner på spridda platser i Sverige och ökar därför studienstillförlitlighet.Resultat Resultatet visar att merparten av rektorerna har en positiv inställning till tidigspråkundervisning och att de värderar engelskkunskaper högt. Beslutet omvilken årskurs engelskundervisningen ska introduceras tas dock av olikapersoner med olika förutsättningar på olika skolor. De skilda beslutenresulterar i olika tidigt introducerad engelskundervisning, något som enligtresultatet kan påverka elevernas engelskkunskaper.

Children of today grow up in a digital world. Society becomes increasingly digitized, and as a result of that, the conditions for education have changed. Digital tools become more and more common in the classroom. The purpose of this essay is to find out what online websites can contribute to in the language classroom, and what other aspects teachers need to consider in conjunction with that. To do this we did a teaching material study on five websites developed for educational use. We have reviewed the websites to find out if pupils can access the central content for English F-3, by using the websites. The study will also focus on the gender perspective and what the websites can mediate to pupils in that respect. Our analysis shows that integration of websites in the language classroom can promote the pupils’ goal completion and their learning process. We can see that it requires that teachers have pedagogic competence. Our analysis shows that even if the websites can contribute to school’s knowledge mission, they can fail in other aspects, such as the schools value mission. Our conclusion is therefore that the teachers’ pedagogic competence is highly relevant, in that they must have so many different aspects to consider when planning lessons and what study material to use.

The aim of the study is to examine how teachers work with writing in order to promote pupils literacy. The object is also to study what possibilities and confines the teachers see with ICT as a teaching aid regarding literacy. The empiricism of the study is made up of the answers from the interviews. A conscious selection concerning the assortment of the participating teachers has been made and therefore only teachers who work with preschool and primary school have been interviewed. The teachers all work in the same municipality but on different schools in order to make the result as varied as possible. The theoretical framework for the study is the socio-cultural perspective and the emergent literacy in which pupils learn through interaction. My study shows that teachers use writing to a high extent and all of them emphasize that writing and reading are intensely connected. Several teachers point out that many pupils learn to write before they learn how to read. The study also showed that participating teachers varied their method of working with writing. The most characteristic way of working was that all of the teachers started writing during the pupils first year in school and also that several of the teachers used the writing of a mutual diary as the pupils introduction to the world of writing. The results show that all of the teachers use computers and other ICT based tools as a teaching aid but that the purpose of using ICT varies. / Syftet med studien är att undersöka hur lärare arbetar med skrivandet för att främja elevers läsinlärning. Syftet är också att undersöka vilka möjligheter och begränsningar lärarna ser med IKT som hjälpmedel i ett sådant arbete. Undersökningens empiri utgörs av intervjusvaren. Ett medvetet urval vad beträffar informanterna har gjorts där jag valt verksamma lärare i årskurs F-3 i samma kommun men på olika skolor för att få ett så varierat resultat som möjligt. Studiens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet samt emergent literacy där elever lär sig genom att interagera med andra. Min undersökning visar att lärare ägnar mycket tid åt skrivandet och att samtliga lärare poängterar att skrivandet och läsningen hör ihop. Ett flertal lärare framhöll att många elever lär sig skriva innan de kan läsa. Det framkom att informanterna varierade arbetssätt beträffande skrivande. De arbetssätt som var mest utmärkande var att samtliga elever skrev redan från årskurs ett och att många började med att skriva gemensamma texter i dagböcker. Resultatet har visat att samtliga lärare använder sig av datorer och andra IKT- baserade redskap som hjälpmedel men syftet med att använda IKT ser olika ut.