I detta arbete kommer ni att få läsa om den forskning som finns kring matematiksvårigheter av olika slag, bland annat dyskalkyli, och även information om vilka olika metoder som är gynnsamma att använda sig av när man möter elever med matematiksvårigheter av olika slag. Studien som är gjord är en kvalitativ intervjustudie där lärare och specialpedagoger på olika skolor har blivit intervjuade för att undersöka vilka förutsättningar som lärare har till att bemöta elever med matematiksvårigheter, enligt deras upplevelse. Resultatet visar att förutsättningarna ser olika ut på olika skolor beroende på utbildning, elevgrupp, intresse och en rad andra faktorer. Samtliga intervjuade önskar dock bättre förutsättningar i form av tid, kollegialt lärande och större tillgång till resurs bland annat. En ytterligare faktor som försämrade förutsättningarna för lärarna var att det var väldigt otydligt vilka uppgifter specialpedagogen hade, vilket i vissa fall skapade ett missnöje kring samarbetet mellan lärare och specialpedagog då de förväntade sig olika saker av samarbetet.

One of the biggest challenges for primary school teachers in today's schools is to teach students to read. Moreover, this should be done based on each individual student's abilities and needs with regard to the diversity that exists in today's classes. This study aims to make visible what is the basis for teachers’ perceptions and behavior in individualized reading in teaching in Swedish as a second language. But it also seeks to identify possibilities and difficulties teachers face in connection with this to illustrate what may be the basis for teachers' equal / different views and actions in the field. This is illustrated by four research questions of the study, which are: 1) How do teacher individualize reading in teaching Swedish as a second language? 2) What considerations are the basis for the teachers in primary schools planning of individualized reading in teaching Swedish as a second language? 3) What opportunities and difficulties do teachers see within individualized reading in teaching Swedish as a second language? 4) How is individualized reading expressed in primary school teachers teaching in Swedish as a second language? Through qualitative interviews and observations, the results show that teachers use multiple individualization types and components of literacy development for the individualization of reading in their teaching in Swedish as a second language? Some of the teachers feel, however, that the structural conditions at the school prevents them from doing this fully. A central and common aspect is that teachers use level individualization as a basis for any kind of individualization.

Den systematiska översikten presenterar vetenskaplig grundad kunskap om hur lässtrategier kan bidra till utvecklad läsförståelse för elever i F-3. Det är en sammanställning av vetenskapliga artiklar och studier inom utbildningsvetenskap. I början av kunskapsöversikten presenteras hur den systematiska sökningen strukturerats och hur urvalet gått till. Detta styrks genom två bifogade tabeller som visar vilka sökningar som gjorts och vilka artiklar som använts. I denna del överläggs även sökmetoderna transparant genom en metoddiskussion som kritiskt diskuterar sökmetoderna och valda källor. Resultatet som presenteras i kunskapsöversikten behandlar hur den sammanställda forskningen beskriver vad lässtrategier är och hur lässtrategier lägger grunden för läsares läsförståelse. Relationen mellan lässtrategier och läsförståelse beskrivs genom RAND-modellen som på ett tydligt sätt visar på den starka kopplingen som finns. Metakognitiva förmågor kopplat till självreglerat lärande sätts i kombination med det traditionella programmet Reciprocal Teaching som handlar om textsamtal och undervisning i grupp. Resultatet visar att kombinationen av både individuella och gemensamma förmågor ökar användningen av lässtrategier och således även läsförståelsen. I diskussion och slutsats framförhålls vikten av att yrkessamma lärare förstår kopplingen mellan lässtrategier och läsförståelsen, men också att det innebär utmaningar i dagens klassrum där elevgrupperna är stora till antal och sällan homogena i sin kunskapsutveckling.

Då forskning visar på att musik kan ha en betydande roll för elevers utveckling inom språket är det intressant att undersöka varför musik inte alltid får den plats den förtjänar i svenskundervisning. Syftet med denna studie är att belysa klasslärares användning/integrering av musik i svenskundervisningen i årskurs F–3. Detta för att uppmärksamma eventuella brister, skapa en förändring och bidra till utveckling av undervisning. Studien baseras på en sociokulturell lärandeteori och en fenomenografisk forskningsansats med intervju som metod för att få en insikt i klasslärares kunskaper om fördelarna med musik samt vilken syn klasslärare har på musik i svenskundervisningen. Intervjuerna utfördes med fokus på klasslärarnas bakomliggande motiv till att musik inkluderas eller inte inkluderas i svenskundervisningen och även på vilka grunder det sker. Vidare ligger fokus vid lärandeutfallet av den musikintegrerade svenskundervisningen samt vilka musikgenrer klasslärarna använder. Resultatet av studien visar att klasslärare har skäl till att använda musik, men de intervjuade klasslärarna uttrycker osäkerhet och okunskap som ett skäl till att musik sällan används. Denna osäkerhet framförs dels beträffande bristande kunskap om fördelarna med musikintegrerad svenskundervisning, dels på bristande tillit till deras egen musikaliska förmåga. Vidare visar resultatet i studien att det saknas didaktisk eftertanke vid inkludering av musik. / Since research shows that music can play a significant role in the lingual development of students, it is interesting to investigate why music does not always get the place it deserves in Swedish teaching. The purpose of this study is to highlight the use/integration of music by class teachers in Swedish teaching in grades F-3. This is to draw attention to possible shortcomings, create a change and contribute to the development of teaching. The study is based on sociocultural learning theory and a phenomenographic research approach with interviews as a method to gain an insight into the class teachers' knowledge of the benefits of music and what views class teachers have on music in Swedish teaching. The interviews were conducted with a focus on the teachers’ underlying motives for music being included or not included in Swedish teaching and on what basis it takes place. Furthermore, the focus on outcome in the learning of music integrated Swedish teaching and the musical genres used by the teachers is. The results of the study show that class teachers have reasons for using music, but the class teachers express uncertainty and a lack of knowledge as a reason for not integrating music when teaching Swedish. This uncertainty is expressed partly on a lack of knowledge about the benefits of music-integrated Swedish teaching and partly on a lack of trust in their musical ability. The results of the study also show that there is a lack of didactic reflection when including music.

I matematikundervisningen kommer eleverna under hela sin skolgång att utveckla förmågan att lösa problem. En del av syftet med undervisning i matematik är att hjälpa eleverna gå från att använda konkreta material när de löser problem till att istället använda huvudräkning. Då eleverna ska lösa problem abstrakt i de fyra räknesätten underlättar det om eleverna lärt sig de grundläggande additions- och subtraktionskombinationerna som talfakta. Matematik innebär inte bara att kunna räkna utan också att förstå matematiken som används. En förståelse ökar möjligheten att elever skapar ett intresse för matematik och tilltro till sin egen förmåga. För lärare i matematik är det därför viktigt att konstant reflektera över hur undervisningen möjliggör för elever att generalisera sin taluppfattning. Syftet med denna studie har varit att få kunskap om talfakta inom addition och subtraktion i talområdet 0–10. Utifrån syftet ville jag veta på vilka sätt elever utvecklar talfakta och betydelsen av konceptuell kunskap för utvecklingen av talfakta. Arbetet är en litteraturstudie där internationell matematikdidaktisk forskning sammanställts, analyserats och jämförts. Resultatet visar att forskare förespråkar en talfakta som bygger på en meningsfull memorering där effektiva strategier är ett viktigt verktyg. Vidare framgår det att elever som utvecklat en konceptuell förståelse för addition och subtraktion mer frekvent använde talfakta, var mer flexibla i val av strategier och kunde generalisera sina kunskaper till ett högre talområde.

Trots att forskning visar på att högläsning fyller många värdefulla funktioner när det kommer till elevers läs- och språkutveckling, synliggörs högläsningspraktiken enbart i styrdokumenten för förskoleklass, men inte för årskurs 1–3. Högläsning som metod kan användas på olika sätt och syftet med denna kunskapsöversikt är att med hjälp av elva vetenskapligt granskade artiklar, som alla rör ämnet högläsning, förmedla information om det. Kunskapsöversiktens fokus är att besvara vilka faktorer forskning menar är av betydelse för att högläsning ska verka som ett läs- och språkutvecklande stöd för elever. Dessa olika faktorer presenteras i resultatdelen och diskuteras i kunskapsöversiktens sista del. Av resultatet framgår bland annat olika slags systematiska tillvägagångssätt med högläsning som anses vara av vikt för läs- och språkutveckling. Resultatdelen redovisar även elevers positiva syn och upplevelse av högläsning samt att högläsning oftast förekommer i mån av tid eller som avkopplande aktivitet, i synnerlighet vid lunchtid och ytterst sällan i läs- och språkutvecklande syfte. Läsargemenskapen som kommer med högläsning och dess läs- och språkutvecklande fördelar klargörs även. Slutsatser som kan dras är att högläsning är en aktivitet som i allra högsta grad är läs- och språkutvecklande, bland annat i form av att det utvecklar ordförråd och läsförståelse. I den högläsande gemenskapen skapas även gemensamma referensramar och föreställningsvärldar. Sammanfattningsvis kan högläsning ses som en läs- och språkutvecklande aktivitet men där lärares val att använda eller icke använda högläsning som praktik samt tillvägagångssättet med det lästa spelar en viktig roll för huruvida det är läs- och språkutvecklande för elever eller ej.

Denna studie syftar till att synliggöra hur F-3 lärare använder sig av skönlitteratur som ett komplement till övriga läromedel i SO-undervisningen, med särskilt fokus på hur de tänker kring att välja skönlitteratur samt på de värden och normer som representeras och reproduceras utifrån den valda litteraturen. Forskning visar att skönlitteratur kan öka elevers kulturella medvetenhet likväl som befästa kulturella stereotyper. En av anledningarna till att använda skönlitteratur som komplement till traditionella läromedel är att skönlitteraturen levandegör och därmed engagerar eleverna i de ämnen som avhandlas. Studiens slutsats är att det finns en stor utvecklingspotential kring användandet av skönlitteratur inom SO-ämnet både som helhet och kring medvetenheten om vilka normer och värden de förmedlar och reproducerar. / <p>SO</p>

Syftet med denna studie är att bidra med mer kunskap om hur modaliteter samspelar i analoga läseböcker för årskurs två i svenskämnet samt hur dessa böcker kan utgöra didaktiska resurser i ett multimodalt arbete. Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i sociosemiotiken samt ett designteoretiskt multimodalt perspektiv på lärande. De frågeställningar som studien grundar sig i är: Vilka modaliteter rymmer läseböckerna och hur ser samspelet ut mellan dessa modaliteter? Hur kan dessa läseböcker användas som didaktiska resurser i ett multimodalt arbetssätt?  För att samla in data genomfördes en kvalitativ textanalys av tre valda läseböcker. Textanalysen genomfördes med det analysverktyg som arbetats fram utifrån Danielsson och Selanders (2014) modell för ämnesdidaktiskt arbete med multimodala texter. Analysverktyget innehåller fem analyskategorier som berör samspelet mellan textens olika delar samt hur böckerna är didaktiska resurser för multimodalt lärande. Gällande samspelet mellan modaliteterna har studien fokuserat på samspel mellan följande kategorier: verbal text och rubrik, verbal text och bild samt den visuella närheten mellan modaliteterna. Studiens resultat visar att böckerna innehåller många olika modaliteter såsom exempelvis bilder, fotografier, rubriker, brödtext, bildtext, kartor, symboler och pilar. Dessa olika modaliteter bygger på ett tydligt samspel mellan varandra. Rubrikerna ger oftast läsaren en indikation på vad kommande kapitel ska handla om och består av ett elevnära språk. Bilderna i böckerna samspelar med brödtexten i form av att de illustrerar innehållet i brödtexten, de tillför information till brödtexten eller att de är dekorativa. De didaktiska resurser som studien visar på är bildanalys, samspel mellan modaliteter, omvandling av modaliteter samt lärande i samspel med andra.

Att utbilda för en hållbar utveckling är en viktig del av det svenska skolväsendets uppdrag. Inte minst för att kunna uppnå det hållbarhetsmål som antagits genom Agenda 2030, att erbjuda en utbildning som ska främja ett lärande och en förståelse för hur sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekter samverkar och kan bidra till en hållbar samtid och framtid. Samtidigt finns det indikationer på att lärare upplever ett bristande stöd i det didaktiska och ämnesövergripande arbetet vid undervisning för hållbar utveckling, vilket har lett till en granskning på uppdrag av Skolinspektionen för att undersöka hur undervisningen bedrivs. Granskningen har pausats på grund av coronapandemin, men agerar vägledande för denna studie som syftar till att undersöka och besvara hur lärare utformar sin naturvetenskapsundervisning för att stödja ett lärande för hållbar utveckling i årskurs F-3, samt vilka möjligheter och utmaningar som lärare upplever. Studiens data bygger på kvalitativa intervjuer som genomförts med sex yrkesverksamma lärare som undervisar mot de yngre åldrarna. Analysen av datainsamlingen har främst haft en deduktiv ansats med utgångspunkt i tidigare forskning som fokuserar på tre didaktiska val som kan stödja ett lärande för hållbar utveckling. En induktiv tematisk analys har sedan gjorts på det empiriska material som inte platsade i den deduktiva analysen. Analysen resulterade i fem teman, där de första tre svarar till den teoretiska utgångspunkt som utgjorde den deduktiva ansatsen. Utöver dessa framkom ytterligare två teman. Resultatet visar på att den naturvetenskapsundervisning som utformats för att stödja elevers lärande för hållbar utveckling överensstämmer med tidigare forskning, med en tonvikt på ekologisk hållbarhet kombinerat med estetiska uttrycksformer och undervisning i utemiljö. Det framkommer även att ett ämnesövergripande arbetssätt ökar förståelsen hos eleverna. Frågor av mer etisk och moralisk karaktär syns stundvis i undervisningen, men upplevs av lärare som svårt att tillämpa på ett objektivt sätt. Begreppet hållbar utveckling tenderar även att uppfattas som ett eget ämne i sig, och inte ett perspektiv som genomsyrar hela läroplanen. Samtidigt upplevs såväl läroplanen som begreppet hållbar utveckling som diffust och svårt att konkretisera vilket således resulterar i en svårighet att utbilda för hållbar utveckling. Resultatet visar på att konsekvenserna av detta är att den utbildning för hållbar utveckling som erbjuds är avhängd lärares kunskap, intresse och engagemang i hållbarhetsfrågor. Av den anledningen är behovet av fortbildning stort för att säkerställa en likvärdig utbildning för alla och att det hållbarhetsmål som antagits har en chans att uppfyllas.

Läroplanen lyfter att skolan ska ge alla elever rätt att utvecklas på sin individuellanivå. Detta gäller även särskild begåvade elever. Genom att identifiera särskildbegåvning kan eleverna utmanas på rätt nivå, vilket ökar elevernas motivation ochkänsla för skolan. Särskild begåvning kan lätt kopplas ihop med hög prestation aveleven, vilket inte alltid hör ihop. Därför har det i denna studie gjorts en digitalenkätundersökning om hur lärare särskiljer prestation från begåvning samt hur deidentifierar särskilt begåvade elever. Undersökningen skickades ut via sociala medieri grupper med lärare i årskurs F-3. Den insamlade datan analyserades genomdatastyrd kodning. Resultatet visar att lärare anser att prestation och begåvning gåratt särskilja samt att de särskiljer det genom att särskild begåvade elever ofta har enannan arbetsmetod än de högpresterande eleverna samt att de högpresterandeeleverna har sämre förståelse för matematik än särskilt begåvade. Resultatet visarockså att lärarna identifierar särskilt begåvade elever framförallt genom att de visar enbra förståelse för matematiken. Detta visar att elever som visar sin begåvning harstörre möjligheter att identifieras. I studiens avslutande diskussion diskuteras blandannat resultatet i förhållande till studiens teoretiska ramverk, det sociokulturellaperspektivet, och hur ZPD är svår nå för de särskilt begåvade eleverna, om de inteidentifieras som särskilt begåvade.