Syftet med fallstudien var att ge insikt om bedömningsfrågor relaterade till naturorienterande ämnen i f-3, ur såväl lärares som rektors perspektiv. Vidare var syftet att ge insikt i hur rektorer ser på sin roll kring kompetensutvecklande insatser rörande bedömningsfrågor. Genom kvalitativa intervjuer, med rektorer och lärare från två olika skolor, undersöktes på vilka sätt elever bedöms i de naturorienterande ämnena och vilken roll rektorerna har kring bedömning. Resultaten visade att eleverna i årskurs 1-2 till största del bedöms i sitt praktiska arbete, om de är delaktiga och visar intresse. Resultaten visade vidare att rektorerna anser att deras roll är att se till att lärarna har de förutsättningar som krävs för att kunna bedöma eleverna. En viktig slutsats är att det finns en problematik och komplexitet kring tiden när det gäller kollegialt arbete med bedömningsfrågor. Kärnämnen tar större plats och ges större utrymme att diskuteras än vad naturorienterande ämnen gör.

Matematik ses vara ett av skolans viktigaste ämnen och därmed krävs goda kunskaper för att människan ska förstå och ges möjligheter att förstå samhället vi lever i. Elever behöver se samband mellan begrepp och matematiska symboler för att utveckla en djupare förståelse för matematik. Litteraturstudien kommer att fokusera på hur elevers användning av representationsformer i multiplikationsundervisningen. Studien kommer även lyfta hur växling mellan representationsformer gynnar elevers förståelse för multiplikation. Syftet ska besvaras genom frågeställningarna: Vilka representationsformer används av elever enligt forskning i multiplikationsundervisningen? Hur kan förmågan att växla mellan olika representationsformer gynna elevers förståelse för multiplikation? Litteraturen samlades in i databasen ERIC. De artiklar som användes var internationella. Resultatet visar att det är viktigt att använda flera representationer i multiplikationsundervisning och att växla mellan dem för att elever ska ges möjlighet att utveckla förståelse för multiplikation. Flera studiers resultat menar på att den rektangulära representationsformen är att föredra för att elever ska utveckla kunskap för att multiplikation är två dimensionellt. Vidare visar resultatet att konkreta modeller hjälper elever att se kopplingar mellan det konkreta och matematiska symboler. Användning av modeller som är kopplat till elevens vardag skapar mer engagemang hos eleverna. Studien visar att användning av flera representationsformer parallellt hjälper elever att utveckla en djupare förståelse för multiplikation.

Syftet med studien är att undersöka grundlärarstudenter F–3 och verksamma F–3-lärares uppfattningar om sina ämneskunskaper och om de anser att det är tillräckliga eller otillräckliga för att kunna bedriva undervisning inom svenskämnet i förskoleklass och i årskurserna 1–3. Syftet med studien är även att undersöka eventuella likheter och skillnader mellan de två urvalsgrupperna angående ämneskunskaper inom svenskämnet. En kvalitativ datainsamlingsmetod i form av grundad teori användes i studien. De teoretiska perspektiven som har använts är Schulmans Pedagogical Content Knowledge, Piagets teori om den själsliga utvecklingen inom fasen 7–12 år samt Lockes empirism. Resultaten visar att grundlärarstudenter och verksamma lärare har uppgett sig ha tillräckliga ämneskunskaper i svenskämnet. En del informanter uppger vikten av praktiska moment i utbildningen. Resultaten visar vissa likheter och skillnader mellan urvalsgrupperna. De tre områden som önskas eller ges som stöd när ämneskunskaperna i svenska inte är tillräckliga är arbetslaget, lärarhandledningar och fortbildning. Slutsatsen är att undervisning har uppgetts kunna bedrivas inom årskurserna F–3 genom utbildning eller genom praktiska erfarenheter, dock finns otillräckliga ämneskunskaper om hur undervisningen ska planeras och bedrivas för elever med svenska som andraspråk.

Denna litteraturstudie belyser hur viktigt det är att lärare har en bred kompetens kring digitala verktyg. Den digitala kompetensen i läs- och skrivundervisningen krävs för att skapa lärorika lektionstillfällen för eleverna. En bred digital kompetens ökar chanserna till att kunna lösa problem som eventuellt kan uppstå med tekniken. Digitaliseringen har bidragit med många fördelar, bland annat har den underlättat för elever med skrivsvårigheter. Men digitaliseringen har också bidragit med vissa svårigheter för både lärare och elever, bland annat behöver lärarna utveckla en ny form av kompetens. Syftet med denna studie är att belysa hur användandet av digitala verktyg i läs- och skrivundervisning behandlas i forskningen, samt vad som framkommit i forskningen angående lärarens roll och vilken digital kompetens som lärare behöver i arbetet med digitala verktyg i läs- och skrivundervisning i årskurs 1–3. För att kunna uppfylla syftet användes följande forskningsfrågor: Vilka möjligheter respektive hinder finns det med digitala verktyg i läs- och skrivundervisningen? Vilken betydelse har lärares digitala kompetens i samband med läs- och skrivundervisning som genomförs med hjälp av digitala verktyg?  Materialet som undersöktes består av 16 vetenskapliga artiklar inklusive tre böcker och fyra avhandlingar. Artiklarna och litteraturen är både nationell och internationellt. Resultatet visar att det är skillnader mellan lärares digitala kompetenser. Många lärare har gått en lärarutbildning där det visat sig vara otillräckligt med didaktisk kunskap kring digitala verktyg. Tiden var också något som resulterade i en bristande digital kunskap, det var inte avsatt tillräckligt med tid för att lära sig det som behövdes. Andra resultat som framkommit i studien är att det finns fler möjligheter än hinder med att använda sig av digitala verktyg i undervisningen. I takt med att samhället digitaliseras, ställs allt högre krav på lärare att kunna hantera den digitala tekniken som erbjuds. Med mer avsedd tid till att utveckla lärares digitala och didaktiska kompetens, kan elevernas läs- och skrivundervisning få en högre kvalitet.

I denna kvalitativa studie undersöker jag lärares attityder och föreställningar av hur det kooperativa lärandet kan främja elevers lärande. Detta är avgränsat till lärare som arbetar med de samhällsorienterade ämnena i årskurs F-3. Studiens teoretiska ram utgår från det sociokulturella perspektivet där fokus ligger på kommunikation och interaktion. Undersökningen är gjord med semistrukturerade intervjuer av fyra lärare från två olika skolor. Resultaten visade att respondenterna anser att kooperativt lärande bidrar till elevers lärande, både språkligt, kunskapsmässigt och relationellt. Inom de samhällsorienterade ämnena arbetar lärarna mycket med att utveckla elevernas begreppsförståelse med hjälp av kooperativa strukturer. Lärarens inställning till kooperativt lärande är avgörande för hur arbetsmetoden används. Läraren måste vara villig att utföra metoden och sätta sig in i teorin och strukturerna för att det ska gynna elevers lärande.

Tidigare forskning beskriver att högläsning främjar ett läsintresse. Samtidigt visarPISA-resultat att läsintresset hos elever minskar. Utifrån den inspektionen väcktes ennyfikenhet i mig att undersöka hur lärare arbetar med högläsning kombinerat med att främjaett läsintresse. Syftet med denna studie är därmed att undersöka hur lärare i årskurs 1–3beskriver att de arbetar med högläsning i svenskundervisningen för att främja elevernasläsintresse för skönlitteratur. I studien har sex behöriga lärare i årskurs 1–3 deltagit. För attkunna besvara studiens syfte användes en kvalitativ metod bestående av semistruktureradeintervjuer. Studiens resultat sammanställdes utifrån lärarnas uttalande och analyseradesdärefter. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultaten visar att samtliga lärareser högläsningen som viktig och att de därför läser varje dag. Däremot visar lärarna enbristande medvetenhet om planerade högläsningstillfällen samt hur lärarna aktivt kan arbetamed högläsning för att främja ett läsintresse. Slutsatsen blir därmed att lärare bör få merkunskap om hur det går att arbeta med en högläsningsbok för att kunna utveckla olikaaspekter i läsutvecklingen och läsintresset. / <p>Svenska</p>

Syftet med denna studie är att undersöka hur F-3 lärarna i studien beskriver sitt arbete med läsning och boksamtal med koppling till värdegrundsfrågor i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr 11) (2019, s. 6 - 7). Samt undersöka om dessa lärare anser sig uppleva några hinder i arbetet med läsning och boksamtal. De forskningsfrågor som denna studie utgår från är: ·       Hur beskriver F-3 lärare att de arbetar med läsning av skönlitteratur kopplat till värdegrundsfrågor i Lgr11 i sin undervisning? ·       Hur beskriver F-3 lärare att de arbetar med boksamtal kopplat till värdegrundsfrågor i Lgr11?  ·       Uppger F-3 lärare att det finns några hinder i planeringen och genomförandet av skönlitteratursläsning och boksamtal i undervisningen?   Författarna till denna studie genomförde en webbaserad enkätundersökning och fick in 21 svar. Enkätundersökningen skickades ut till alla grundskolor med årskurserna F-3 i våra hemkommuner och närliggande kommuner samt delades via lärarforum på Facebook. Enkäten bestod av 15 frågor där lärarna fick beskriva hur de arbetar med skönlitteratur och boksamtal med koppling till värdegrundsfrågor samt att lärarna fick förklara vilka hinder och möjligheter de upplever i det arbetet. Analysen utfördes utifrån ett sociokulturellt perspektiv, där vi har tagit stöd i Karin Jönsson och Aidan Chambers forskning och teorier som belyser hur läsning och boksamtal i skolan är en del av ett givande socialt samspel. Resultaten visade på att majoriteten av lärarna i denna studie arbetar kontinuerligt med skönlitteratur och boksamtal kopplat till värdegrundsfrågor samt visade på en positiv attityd gentemot arbetet med skönlitteratur och boksamtal. Det största hindret som angavs i planeringen och utförandet av arbetet var tidsbrist. Samtidigt som resultaten visade att lärarna har en stor kunskap om varför denna typ av arbete är viktigt och vi utläste en glädje över att arbeta på detta sätt. Vi som genomförde studien är två grundlärarstuderande som går sjätte terminen på grundlärarutbildningen med inriktning F-3 vid Uppsala universitet. På grund av rådande pandemi så har författandet av denna studie skett dels via zoom, dels i ett delat dokument i Word. Litteraturen delades upp mellan oss och diskuterades under dagliga zoommöten. Enkäten och följebrevet skrev vi tillsammans. Arbetet med att analysera och gå igenom de svar vi fått in på enkäten genomfördes både gemensamt och individuellt.

Vi lever i en digitaliserad värld där teknikanvändning blir allt vanligare för varje dag samtidigt som engelska är ett världsspråk. Därför är användningen av digitala verktyg i engelskundervisningen relevant, eftersom lärare använder tekniken för att stödjaspråkinlärning, förmedla information, förtydliga instruktioner och förhindra svårigheter. Studiens syfte är att synliggöra vilka digitala verktyg de deltagande lärarna använder sig av, på vilket sätt de används och varför de används i engelskundervisningen. Studien är kvalitativ och bygger på ostrukturerade observationer och semistrukturerade intervjuer med fem F–3-lärare som beskriver hur de undervisar i engelskämnet med hjälp av digitala verktyg. Det didaktiska teoretiska perspektivet används för att analysera studiens data från observationerna och intervjuerna. Resultatet visar att lärare som har intresse för digitala verktyg i engelskundervisningen använder sig av dator, smartboard och projektor. I resultatet framkommer det att lärares digitala kompetens har betydelse vid användning av olika verktyg och att de deltagande lärarna tycker att tekniken underlättar undervisningen samt skapar tydlighet.

Syftet med denna studie är att fördjupa kunskapen om hur F-3 lärare tolkar, är medvetna om och arbetar i sitt klassrum ur ett genusperspektiv. Vi har använt av oss två kvalitativa metoder, fyra klassrumsobservationer som följs upp av fyra lärarintervjuer. Det vi har sett i våra genomförda observationer och fått höra i våra intervjuer visar både skillnader och likheter både på utförande av aktiviteter och hur lärarna själva upplever arbetet för en mer jämställd skola. Vårt insamlade material stämmer även med tidigare forskning, att pojkar ofta tar mer plats och förväntas ha ett större talutrymme än flickor. Även bemötandet i och utanför klassrummet är olika mellan pojkar och flickor. Dock anser vi att våra informanter har både kunskap och är medvetna om arbetet mot en mer jämställd skola i olika grad, men det verkar svårt att sätta ord på hur detta sker i praktiken. Vi ser spår av gamla mönster i skolan än idag.

Syftet med den här studien är att undersöka lärares uppfattning kring hur de arbetar med högläsning som undervisningsmetod i klassrummet. Lärarnas arbete med högläsning som metod är intressant att studera eftersom högläsning som undervisningsmetod minskar i takt med att elever själva lär sig läsa. Högläsning som begrepp finns inte dokumenterat i styrdokumenten trots att det i flera delar av läroplanens övergripande mål går att läsas in. Studiens empiriska material insamlades genom en kvalitativ metod. Semistrukturerade intervjuer utfördes med sex lärare som arbetar i årskurs F-3. Analys av resultaten av dessa intervjuer visaratt lärarna i stor utsträckning använder sig av högläsning som undervisningsmetod vid språkutvecklande arbete. Dock är lärarna i studien inte alla medvetna om att de gör det. Studiens resultat stämmer överens med den tidigare forskning som presenterats. Lärarna är medvetna om högläsningens betydelse och vikten av samtal kring det upplästa för elevers språkutveckling. Samtliga lärare i denna studie har planerat in kontinuerliga högläsningsstunder i schemat för att maximalt gynna elevernas språkutveckling. / <p>Inriktning svenska</p>