Syftet med vår undersökning är att synliggöra hur elevinflytande för elever i årskurs 2-3 kan se ut i svenskämnet ur ett lärar- och elevperspektiv. För att uppnå detta syfte har vi följande frågeställningar: Hur kan elevinflytandet se ut i planering och genomförandet av svenskundervisningen enligt lärare och elever? Hur upplever elever sitt inflytande över svenskundervisningen? Hur kan elevers agerande för inflytande se ut i svenskundervisningen? Vi har utfört en kvalitativ studie på tre grundskolor. Datainsamlingen har bestått av intervjuer med lärare och elever samt observationer av svensklektioner. Våra teoretiska perspektiv har varit Foucaults (1980, 1991) maktteorier, Deweys (1939, 1999) teorier om makt och demokrati samt Fords (1992) motivationsteori. Vårt resultat visar att eleverna sällan agerar för eller erbjuds inflytande vid genomförande och planering av svenskundervisningen. Det framkommer att eleverna har skiftande upplevelser av inflytande över svenskundervisningen. Några elever menar att de får vara med och påverka innehåll och arbetsformer medan vissa elever upplever att de i liten utsträckning kan påverka. Eleverna är dock eniga om att de har litet inflytande över planering. Vårt resultat visar att lärarnas egna redogörelser av hur elevinflytandet ser ut i respektive klasser skiljer sig åt. Emellertid menar samtliga lärare att de tar hänsyn till elevernas intressen vid planering och genomförande av svenskundervisningen. Vi drar slutsatsen att det är nödvändigt att lärare tydligt informerar eleverna om deras inflytande. Eleverna behöver enligt oss få kännedom om vad, hur och när de har rätt att påverka. Dessutom drar vi slutsatsen att eleverna måste få reellt inflytande och det i hela processen samt att lärare behöver få stöd och verktyg för att kunna uppfylla demokratiuppdraget i svenskundervisningen.

Detta arbete började ta sin form redan under tidig vår 2015. Då skrev vi vårt SAGarbetesom lade grunden till detta examensarbete om nivågruppering. Vi fokuserade vidvårt SAG-arbete (en kunskapsöversikt) på fördelar och nackdelar med nivågruppering imatematikundervisning och inte så mycket om hur nivågruppering påverkar eleverna.Vi kommer därför nu gå djupare in på nivågruppering och framförallt hur elevernaskunskapsutveckling påverkas sett ur lärares perspektiv.Vi har valt att utgå från Vygotskijs sociokulturella teori vid analys av vårt resultat. Dettaeftersom teorin beskriver var den mest gynnsamma kunskapsutvecklingen hos enmänniska sker.Vi har satt oss in i den forskning som tidigare bedrivits inom ämnet och kan konstateraatt det inte finns särskilt många relevanta undersökningar eller artiklar ur svenskaskolors perspektiv på nivågruppering i matematik. Inte heller i de årskurser, som vigenom vår utbildning får behörighet i; F-3, finns det relevant forskning. Vi har därförintervjuat lärare i vår närmiljö för att få ta del av deras åsikter, tankar och uppfattningarinom ämnet.Resultatet som framgick vid våra intervjuer är bland annat att dagens lärare inte ärsärskilt insatta i den forskning som finns och bedrivs inom nivågruppering. Däremotanvänder alla de tillfrågade nivågrupperingar på något sätt vid flera olika tillfällen i sinmatematikundervisning. Ingen av respondenterna använder fasta nivågrupperingar utandessa grupper brukar variera beroende på syfte och uppgift. Alla respondenter ärnegativt inställda till att låta eleverna vara delaktiga vid gruppindelning.Vi avslutar med en diskussion kring våra tankar och slutsatser inom ämnet baserat påvad detta arbete resulterat i.

Syftet med denna studie är att få kunskap om vilka val elever i årskurs 2 gör då de skapar egna modeller av planeter i solsystemet och hur de förstår andra elevers modeller av planeter i solsystemet, samt vilken kunskap relaterat till skapande av modeller eleverna uppvisar när de ombeds analysera sina egna och andras modeller. Undersökningen bygger på kvalitativa fokusgruppsintervjuer. Resultatet visar dels att de flesta elever gör val baserade på kunskap om koder när de skapar sin modell av en planet, dels att några elever gör val baserade på tidigare förlagor i skapandet av modeller. När eleverna tolkar andra elevers modeller av planeter visar studien att det är viktigt med avkodning av färger och symboler. Vissa förkunskaper hjälper eleverna med avkodningen medan andra förkunskaper förvirrar eleverna. När eleverna får analysera sina modeller och andras framkommer elevernas kunskaper om koder och att tidigare förlagor används som utgångspunkt. När eleverna får reflektera om sina och andras modeller bidrar reflektionerna till en djupare förståelse för modeller och solsystemets himlakroppar, men för att möjliggöra lärande behöver läraren stötta eleverna i förståelsen för vad modeller visar och inte kan visa. / <p>Pedagogiskt arbete, inriktning NO-teknik</p>

I läroplanen för grundskolan och fritidshemmet är det framskrivet att elever i F-3 ska arbeta med den historiska tidslinjen men även utveckla deras historiemedvetande. Syftet med studien är att undersöka hur F-3 lärare resonerar kring deras arbetsätt när de arbetar med den historiska tidslijen samt hur de resonerar kring att utveckla elevers historiemedvetande. Den metod som använts inom studien är en semistrukturerad intervju som genomförts digitalt. För att kunna analysera det insamlade materialet har vi använt tematisk analys vid bearbetningen. Resultatet visade att de intervjuade lärarna hade olika sätt resonera kring begreppen inom arbetet med historiska tidslinjen. Begreppet historiemedvetande var ett begrepp som vissa av lärarna kände till och andra inte. Men det som märktes vid analysen var att lärarna på ett eller annat sätt arbetade med historiemedvetande utan att benämna begreppet i undervisningen. Efter bearbetningen av intervjuerna framkom det flera olika arbetssätt som används av F-3 lärare när de arbetar med den historiska tidslinjen. Det framkom även att informanterna inte alltid kände till ordet historiemedvetande däremot beskrev dem olika faktorer som visade att de arbetade med att utveckla ett historiemedvetande.

Syftet med föreliggande studie är att få inblick i vilka möjligheter och utmaningar lärare upplever vid arbete i ett tvålärarsystem. Ansatsen är kvalitativ med utgångspunkt ur ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet avslöjar att metoden är gynnsam för lärare när det gäller planering, nyttjande av kompetens och minskad arbetsbelastning.

Syftet med denna studie är att undersöka lärares syn i arbetet med jämställdhet i klassrummet i de tidiga skolåren, det vill säga hur lärare i F-3 arbetar med genus i undervisningen utifrån Biestas tre begrepp: socialisation, kvalifikation och subjektifiering. Detta har genomförts med hjälp av intervjuer där våra fyra informanter som besvarat våra frågeställningar utifrån sin undervisning. På så sätt har vi kunnat besvara våra forskningsfrågor. Resultatet visar att lärarna är genusmedvetna men behandlar ämnet i undervisningen på olika sätt. Slutsatsen vi kommit fram till är att genus i undervisningen är en viktig aspekt att beröra i undervisningen för elever. Detta med hjälp av Biestas tre begrepp, lyfta fram alla elevers lika värde oavsett könstillhörighet, etnicitet och identitet för elever i de tidiga skolåren.

Sverige har under de tre senaste decennierna blivit ett alltmer mångkulturellt land till följd av globalisering, migration och krig. De stora flyktingvågorna har medfört stora förändringar för det svenska skolsystemet. Bristande behovsprövning och låg måluppfyllelse i svenskämnet har väckt frågor om hur lågstadielärare arbetar för att främja läsinlärning för nyanlända elever och hur undervisningen anpassas för att göra lärmiljön inkluderande för dessa elever. Syftet med denna studie var att identifiera och karaktärisera vad som karaktäriserar lågstadielärares didaktiska val inom svenskämnet med fokus på läsinlärning för nyanlända elever samt hur de anpassar sin undervisning för att göra lärmiljön inkluderande för dessa elever. Genom en kvalitativ studie med utgångspunkt i Westlunds (2017) läsinlärningsteori i relation till läsinlärning och Asp-Onsjös (2006) inkluderingsteori har vi valt att genomföra semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat baseras på sex intervjuade lärares uppfattningar och erfarenheter kring arbetet med läsinlärning och inkludering av nyanlända elever i grundskolans tidigare årskurser. Studiens resultat visar att studiehandledning, meningsfulla läxor och en mix av olika läsinlärningsmetoder är väsentliga aspekter i arbetet som syftar till att främja läsinlärningen hos nyanlända elever. Vidare visar även resultatet att direktplacering, individanpassning, högläsning, tydliga instruktioner, digitala appar, relationer och elevens behov att få komma ifrån den ordinarie undervisningen är dagliga anpassningar som görs i undervisningen för att göra lärmiljön inkluderande för de nyanlända eleverna.

Studien syftar till att belysa talängslan ur både elev- och lärarperspektiv, samt hur undervisning i muntlig framställning bedrivs i svenskämnet, i årskurs 1–3. Muntlig framställning är en central del i all undervisning under hela skolgången där elevers språkliga och kommunikativa förmåga ska stärkas. Att tala är ett demokratiskt verktyg och när lärare arbetar med att stärka elevers muntliga förmåga kan det leda till att eleven vill och vågar göra sin röst hörd. Det finns lite forskning i området talängslan. Den forskning som finns utgår från högre åldrar. Kommunikation har en centralroll i den sociokulturella teorin och hermeneutiken som utgår från människans tankar, upplevelser, erfarenheter och tolkningar. Kvalitativa intervjuer har genomförts på två olika skolor med fem verksamma lågstadielärare och två elevgrupper i årskurs 3. Syftet med intervjuerna var att få lärare och elevers syn, erfarenheter och kunskap om talängslan och muntlig framställning. Min studie visar att talängslan är ett viktigt område och att det behövs mer forskning och kunskap. Den visar även att det är viktigt att arbeta med muntlig framställning som främjar elevens språkutveckling. Lärare har en viktig roll och behöver ha förståelse för problematiken. Det finns olika arbetssätt och metoder för att stötta elever med talängslan. Eleven behöver tro på sig själv och känna sig trygg då det kan leda till att hen vågar tala. Elever behöver ständigt utmanas för att stärka sitt självförtroende. Trygghet är en förutsättning för att minska talängslan. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2023-01-16</p>

Det pågår diskussioner kring vilka metoder den tidiga läs- och skrivundervisningen lämpligen bör utgå från. Detta arbete ämnar ge ett bidrag till diskussionen genom att analysera sju pedagogers upplevelser av att använda estetiska lärprocesser i läs- och skrivundervisningen med utgångspunkt i sociokulturell teori. De estetiska lärprocessernas bidrag handlar om möjligheter till ökad elevdelaktighet, meningsfulla läraktiviteter, utvecklandet av grundläggande läs- och skrivförmågor samt pedagogers upplevelser av sina förutsättningar till att använda estetiskt inspirerade metoder i läs- och skrivundervisningen. Sju pedagoger har intervjuats och samtliga ställer sig positiva till estetiska lärprocesser i läs- och skrivundervisningen. De upplever ett ökat elevdeltagande, lustfyllt lärande där olika estetiska uttryckssätt bidrar med meningsfullhet samt att lärande och förmågor kan utvecklas och fördjupas. Samtidigt uppges att användandet av estetiska lärprocesser är svårt att genomföra i den dagliga verksamheten där faktorer som inskränker användningen är tidspress, stöd och kunskap. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2023-01-16</p>

Som blivande lärare i förskoleklass och årskurs 1–3 med fördjupningsämne naturorientering, teknik och lärande blev ändamålet med denna studie att undersöka lärares didaktiska ställningstaganden genom utomhuspedagogik inom de naturorienterande ämnena. Studien utgår från olika teoretiska perspektiv: Vision I, II och III och den didaktiska triangeln. Dessa teoretiska perspektiv förtydligar vilket naturvetenskapligt innehåll lärare erhåller genom deras didaktiska ställningstaganden inom den naturorienterande undervisningen i utomhuspedagogik. Syftet med arbetet är att undersöka hur det naturvetenskapliga innehållet i koppling till de didaktiska ställningstagandena kan möjliggöra för olika kunskaper inom den naturorienterande undervisningen genom utomhuspedagogik.  Studiens datainsamling utfördes genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra aktiva lärare i lågstadiet på tre olika kommunala skolor och tre aktiva lärare på två olika naturskolor i södra Sverige. Resultatet visade att de intervjuade lärarnas didaktiska ställningstagande medför många möjligheter för elevernas kunskapsintag. Den största möjligheten som den utomhuspedagogiska undervisningen erhöll till elever var att de får lära sig naturorientering för inomvetenskapligt syfte där eleverna ska utveckla kunskaper som kan användas för framtida utbildning. Det framgick även att en del lärare använder sig av naturvetenskapligt innehåll som möjliggör att eleverna kan använda och befästa kunskaper utifrån deras intresse och vardag. Där elever ska få en förståelse över sin roll till den naturorienterande undervisningen.