Ordförråd är en väsentlig del av det svenska språket för elever i grundskolan. För att klara de nationella proven i årskurs 3 är det viktigt att eleverna har ett tillräckligt utvecklat ordförråd i det svenska språket. Om inte det svenska språket praktiseras regelbundet, även utanför skolans väggar, då blir det för svårt att kommunicera verbalt och skriftligt med ett grundläggande ordförråd. Lärare i ämnet svenska behöver ha med sig i sina planeringar hur undervisningen anpassas utifrån elevernas behov. Det är viktigt att läraren i ämnet svenska inte utgår från att alla elever förstår alla instruktioner eller samma delar i en text, dvs. en generalisering.   Metoden som användes var systematiska sökningar i olika databaser för att få fram forskning utifrån den valda frågeställningen. Hur kan lärare arbeta med utveckling av ordförråd i en språkligt heterogen klass? Materialet till kunskapsöversikten omfattar tio vetenskapliga artiklar som valts ut efter frågeställningen. Artiklarna har kategoriserats i en tematisk analys där följande fyra teman valdes: stöd i undervisningen, kollegialt samarbete, elevförutsättningar, språkutvecklande arbetssätt.   Resultatet av kunskapsöversikten visar utifrån artiklarna att lärarens interaktion med eleverna är en viktig del i elevernas språkutveckling och att ordförråd utvecklas i sammanhang med stöttning från lärare och stödlärare för andraspråkselever, samt att bygga broar mellan modersmålet och det svenska skolspråket. Andraspråkselever behöver mer tid än förstaspråkselever att lära sig ett fungerande ordförråd, då det är viktigt att alla lärare ger dessa elever den tid som de behöver. Kunskapsöversikten ger en tydlig bild gällande behovet att arbeta språkutvecklande i alla ämnen och av att involvera alla vuxna i skolan för att det svenska språket ska utvecklas. Eleverna har olika förutsättningar redan när de börjar i grundskolans första årskurs på grund av föräldrarnas olika engagemang och föräldrarnas utbildningsnivå. Alla vuxna som arbetar i skolan behöver samarbeta kollegialt för att eleverna ska kunna utvecklas språkligt i så stor utsträckning som möjligt. Sammanfattningsvis visar resultaten på att motivationen hos eleverna gällande ordförrådet måste stimuleras i alla ämnen, som lärare behöves undervisningen vara intressant för eleverna. Lärare i svenska behöver arbeta aktivt med lässtrategier för att lyckas utveckla ett grundläggande ordförråd i svenska.

Den dialogiska högläsningen har en stor betydelse för språkutvecklingen. Undervisningen utvecklas konstant och skolan får tillgång till allt fler digitala verktyg. Men hur används dessa verktyg inom högläsningen? Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur lärare i grundskolans årskurs 1–3 beskriver sin användning av dialogisk högläsning i kombination med medierande verktyg inom svenskundervisningen. Studien har formats utifrån följande frågeställningar: Hur beskriver lärare att de använder sig av dialogisk högläsning i sin svenskundervisning? Hur beskriver lärare sina erfarenheter av att använda digitala verktyg vid dialogisk högläsning? Slutligen vilka analoga verktyg använder lärare sig av vid gemensam dialogisk högläsning?  Studien utgår från sociokulturell teori och fokuserar främst på hur lärare använder sig av medierande verktyg och stödstrukturer i sin undervisning utifrån studiens syfte. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med lärare i årskurs 1–3 utformades ett resultat. Resultatet visade på goda exempel på hur olika digitala- och analoga verktyg används i undervisningen. Det framgår även lärares inställning och erfarenheter av att använda sig av medierande verktyg. / The dialogic reading aloud is of great importance for language development. Teaching is constantly evolving and schools have access to more and more digital tools. But how are these tools used in reading aloud?  The purpose of the study is to contribute knowledge about how teachers in compulsory school years 1–3 describe their use of dialogical reading aloud in combination with mediating tools in Swedish teaching.  The study has been shaped based on the following questions: How do teachers describe that they use dialogical reading aloud in their Swedish teaching? How do teachers describe their experiences of using digital tools in dialogical reading? Finally, what analogue tools do teachers use in joint dialogical reading aloud?  The study is based on sociocultural theory and focuses primarily on how teachers use mediating tools and support structures in their teaching based on the purpose of the study. Through qualitative semi-structured interviews with teachers in grades 1-3, a result was designed. The results showed good examples of how different digital and analogue tools are used in teaching. It also shows teachers' attitudes and experiences of using mediating tools.

Studien utgår från problemställningen att estetiska uttrycksformer används allt mindre inom skolan i dagsläget. Syftet med undersökningen är att belysa hur lärare arbetar med estetiska uttrycksformer med utgångspunkt i läroplanen samt ta reda på lärares uppfattningar kring vad estetiska uttrycksformer är. Kvalitativa metoder som användes i studien var observation, intervju, enkät samt tematisk analys. De teoretiska utgångspunkterna i studien utgår ett literacyperspektiv med fokus på multimodalitet, social interaktion, fantasi och kreativitet. Resultatet för undersökningen visade på att lärarna i studien är positiva till estetiska uttrycksformer men anser att de inte har möjlighet till att använda det i den utsträckning de vill. Deltagande lärare i undersökningen beskriver att de ser estetiska uttrycksformer som bland annat teater, sång och dans. Slutsatsen som kan dras är att lärare är positiva till estetiska uttrycksformer och vill få in det mer i sin svenskundervisning. Om förutsättningarna hade funnits för lärarna i studien hade de arbetat mer med estetiska uttrycksformer i sin undervisning.

Syftet med studien har varit att öka kunskapen om hur lärare använder konkret material i sin undervisning för att elever därigenom ska nå ett abstrakt matematiskt tänkande. Studien har genomförts med en kvalitativ metod i form av intervjuer med lärare i årskurs F-3. Insamlade data har sorterats, analyserats och presenterats i relation till APOS-teorins fyra faser av matematikinlärning. Enligt teorin är eleven till en början i behov av att använda konkret material, för att sedan börja göra kopplingar mellan det konkreta och det abstrakta. Därefter når de ett helt abstrakt tänkande och kan slutligen skapa sig matematiska strukturer som de kan använda i andra sammanhang. Resultatet av studien visar att lärare upplever att elevers väg från konkret till abstrakt matematik är högst individuell och att det inte är säkert att alla elever når ett abstrakt tänkande. Slutsatsen är att detta skulle kunna bero på att syftet med det konkreta materialet eller kopplingen mellan det konkreta och det abstrakta inte tydliggörs tillräckligt. En ytterligare anledning skulle kunna vara att matematikundervisningen i alltför hög grad kopplas till situationer och material som eleverna redan har en vardaglig relation till.

Att som elev i grundskolan misstolka likhetstecknet är vanligt förekommande i såväl Sverige som andra länder. Många ser det som en symbol som indikerar på att en uträkning ska göras. En förklaring till detta påstås vara att eleverna har tolkat likhetstecknet som dynamisk. Det ses som en process där ett matematiskt uttryck ska bli något. Detta till skillnad från en statisk tolkning, där ingenting tillkommer utan ett uttryck är lika med något annat. Genom att undersöka hur utvalda lärare i F-3 framställer likhetstecknet, kan denna studie bidra med kunskap och reflektioner till verksamma lärare om hur man kan planera sin undervisning om likhetstecknet för att det på bästa sätt ska gynna elevernas tolkning. Detta är en småskalig, kvalitativ studie om hur lärare medvetet framställer likhetstecknet för sina elever, i syfte att klargöra dess korrekta betydelse. Studiens empiriska material består av fem observationer och semi-strukturerade intervjuer med lärare i årskurs F-3. Resultatet visar att lärarna i studien till stor del framställer likhetstecknet på ett statiskt sätt genom val av arbetsuppgifter och representationsformer. De deltagande lärarnas kommunikation om likhetstecknet är även den till stor del statisk i helklassgenomgångar, men faller ofta tillbaka till en dynamisk framställning vid samtal med enskilda elever. En förklaring till detta kan vara att lärarna sällan reflekterar över sin verbala framställning av likhetstecknet när de talar till enskilda elever, eftersom fokus istället hamnar på att tydliggöra uppgifterna.

Syftet med föreliggande studien är att fördjupa kunskapen om hur F-3 lärare resonerar kring att undervisa om källkritik i SO-ämnet. Studien har genomförts utifrån en kvalitativ ansats med ett pragmatiskt perspektiv. Genomförandet sker med semistrukturerade intervjuer med fem F-3 lärare. Där F-3 lärarnas resonemang om källkritik i undervisningen för årskurs F-3 inom So-ämnet lyfts. Resultatet identifierar hur F-3 lärare resonerar för att utveckla elevers källkritiska förmåga, vilket innehåll de väljer att använda i sin undervisning om källkritik och vilka metoder som används för att utveckla elevers källkritik gentemot källors tillförlitlighet. Slutsatser visar på F-3 lärares upplevelser kring vikten av den källkritiska undervisningen och de möjligheter som elevers källkritiska förmåga medför.

Syftet med studien är att få en bild av lärares roll i det förebyggande och upptäckande arbetet med sexuella övergrepp mot barn i årskurs F-3.  105 lärare för årskurs F-3 har deltagit i en enkätundersökning. De flesta vill att deras elever ska lära sig om sexuella övergrepp och tycker att skolan och särskilt lärare bör ha huvudansvaret för sådan undervisning. Få lärare har fått utbildning om sexuella övergrepp mot barn och de flesta känner inte att de har tillräcklig kunskap för att tala om eller upptäcka sexuella övergrepp. 40 procent av lärarna talar med barn om utsatthet och 20 procent använder material som barnen kan ta del av. Lärare med kortare erfarenhet och lärare som upplever högre krav för att upptäcka eller förebygga sexuella övergrepp tenderar att vara mer positiva till att barn bör utbildas. En stor del av lärarna tycker inte att det finns ett fungerande arbete på arbetsplatsen för att upptäcka om barn far illa. De flesta upplever att de har stöd på sin arbetsplats men konkreta rutiner för orosanmälan och förebyggande arbete saknas på många skolor. Deltagare som upplever höga förväntningar på att de ska upptäcka om barn far illa tenderar att ha en klarare bild av när orosanmälan ska göras samt känner större tillit till arbetsplatsen samt socialtjänst och polis.

Syftet med denna studie var att bidra med mer kunskaper om hur F–3-lärare arbetar i svenskundervisningen för att hjälpa nyanlända elever med deras språkutveckling. Kvalitativ intervjumetodik tillämpades i studien. Vi använde oss av semistrukturerade intervjuer, då åtta F–3-lärare intervjuades. Intervjumaterialet analyserades genom ett induktivt tillvägagångssätt. Resultatet visar att F–3-lärarna använder sig av flera strategier för att stötta och främja nyanlända elevers språkutveckling. Resultatet visar även att lärarna anser att det finns utmaningar vid arbetet med nyanlända elever. Slutsatsen är att samarbete mellan olika yrkesgrupper, cirkelmodellen, bildstöd och kroppsspråket är framgångsrika, samt att tidsbrist och otillräckliga kunskaper är två utmaningar.

Syftet med studien har varit att undersöka hur F-3 lärare arbetar språkutvecklande i SO- undervisningen. Vi har valt att använda en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer med fyra lärare. Intervjuerna har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv och relevant forskning. Resultatet visade bland annat olika arbetsmetoder för en språkutvecklande SO- undervisning samt lärares syn på ett språkutvecklande arbetssätt i SO- undervisningen. Slutsatsen som presenteras i studien är att lärare använder olika arbetsmetoder för att bidra till elevers språkutveckling i SO- undervisningen.

Syftet med denna studie är att kartlägga i vilken utsträckning F-3 lärare i en kommun i norra Sverige säger sig utgå från principer för kooperativt lärande samt vilka skäl de uppger för användning av detta arbetssätt. Enkätundersökning har använts vid insamling av data och resultatet har analyserats samt diskuterats i relation till den sociokulturella teorin. Sammanfattningsvis visar resultaten i denna studie angående lärarnas redogörelse för kooperativt lärande att det är mer erfarna lärare som använder kooperativt lärande. Lärarna använder kooperativt lärande i varierande undervisningssituationer och de anser att arbetssättet är positivt men utmanande. Lärarna i studien är samstämmiga i uppfattningen om att arbetssättet kännetecknas av samarbete, delaktighet och att eleverna lär tillsammans i grupp och att detta bidrar till ökad kunskapsutveckling samt är gynnsamt för lågpresterande elever.