I vår studie presenteras nationell och internationell forskning inom fältet för arbete med informationskunskap i skolan. Vårt syfte är att belysa frågorna: Vad säger forskningen om informationskunskapsundervisningen i lågstadiet? Vad säger forskningen om ansvaret att utbilda eleverna i informationskunskap? Vårt fokus var att i första hand använda oss av forskning som inriktats på lågstadiet. Det visade sig dock i våra databassökningar och manuella sökningar att det fanns ytterst lite forskning som var riktad mot målgruppen. Vi har därför valt att utvidga vårt material och inkludera forskning som genomförts med äldre elever. Forskningsresultaten visar att det föreligger problem med att undervisningen i informationskunskap är uppdelad på flera olika ämnen. Dessutom menar forskningen att informationssökningen som är en del av informationskunskapen osynliggörs och att skolans undervisning har för stort fokus på källkritik. I diskussionsdelen lägger vi fram förslag på hur lärare kan arbeta med informationskunskap och förslag på framtida forskning.

I undervisningen kan skönlitteratur användas på många sätt - som underhållning eller som ett sätt att inhämta kunskap genom att kritiskt granska det lästa. Språk, litteratur och makt är nära sammankopplade och barn identifierar sig ofta med och kan ta efter de (ofta stereotypa) beteenden som karaktärerna uppvisar. Att samtala om och kritiskt granska skönlitteraturens bärande idéer, teman, karaktärer och deras beteenden, bidrar till att nya perspektiv och handlingar synliggörs för eleven. Detta kan i sin tur bidra till att eleven vidgar sin erfarenhetsvärld och sitt sätt att handla och bemöta andra människor. I denna studie analyseras den första (del 1) och den fjärde (del 4) delen ur bokserien Handbok för superhjältar (Våhlund & Våhlund, 2017; Våhlund & Våhlund, 2018). Urvalet har baserats på utlåningsstatistik från Bibliotek Uppsala och Biblioteken på Gotland och valet av del 1 och del 4 gjordes för att undersöka om, och i så fall hur, skildringar av maktrelationerna har förändrats under seriens gång. Critical literacy är teorier om att kritiskt analysera skönlitteratur och texter i allmänhet och används i denna studie som teoretisk utgångspunkt samt ligger till grund för analysmetoden. I denna studie analyseras makt utifrån Jane E. Kelleys (2008) klassificering av maktrelationer: domination (dominering), collusion (maskopi), resistance (motstånd) och agency (samarbete). Dessutom har maktrelationen maktlöshet inkluderats, samt en kategori för övriga maktrelationer som inte passar in på någon av de andra maktrelationerna, vilken benämns som övrigt. Analysen genomförs både kvantitativt och kvalitativt med en textanalys och en bildanalys. Den kvantitativa delen genomförs för att få en helhetssyn över fördelningen av vilka maktrelationer som förmedlas i böckerna. Den kvalitativa delen genomförs för att analysera hur och på vilket sätt dessa maktrelationer förmedlas. För att genomföra textanalysen användes följande kategorier: namn och pronomen (jfr Luke, 2000, s. 456), känslouttryck (jfr Ekman i Hillbom, 2015, s. 43) samt övriga formuleringar som signalerar makt. För genomförandet av bildanalysen (jfr Schieble, 2014, s. 50) användes följande kategorier: vinklar och perspektiv (jfr Schieble, 2014, s. 50; Carlsson & Koppfeldt, 2008, s. 21), kroppsspråk (jfr Bailey & Kelly, 2015, ss. 318-319) och ansiktsuttryck (jfr Ekman, 1979, s. 176; Crivelli & Fridlund, s. 394). Resultatet visade att maktrelationerna dominering och maktlöshet är mest förekommande. Maktrelationen dominering förmedlas i text främst genom kategorin namn och pronomen och i bild genom kategorierna kroppsspråk och vinklar och perspektiv. Maktrelationen maktlöshet förmedlas i text främst genom kategorin känslouttryck och i bild genom kategorin ansiktsuttryck. Maktrelationen samarbete förmedlas minst. Resultatet av jämförelsen mellan del 1 och del 4 visar att förmedlingen av maktrelationer i del 4 är mer varierad. I del 4 används ilskna ansiktsuttryck (ansiktsuttryck) och breda kroppshållningar (kroppsspråk) för att förmedla maktrelationen dominering mer än i del 1. Det kan konstateras att den tidigare forskningen i stor utsträckning bekräftas. Handbok för superhjältar förmedlar ojämlika maktrelationer och förstärker bilden av att vita män innehar maktpositioner, vilket således förstärker de samhälleliga ojämlikheterna. Samtidigt, i motsättning till den tidigare forskningen, är superhjälten en kvinnlig karaktär som gör motstånd (Morgan, 1997, s. 1). Vidare bekräftas den tidigare forskningen eftersom Luke (2012, s. 225) och Shor (1999, s.2) menar att en utökad textanvändningskapacitet möjliggör analys och förändring av sociala relationer. Skolverket (2017, s. 10) och Morgan (1997, ss. 1-2) menar att läsare påverkas av texter och att det således blir viktigt att reflektera över hur denna påverkan kan se ut. Tydligt är att texter, medvetet eller omedvetet, har politiska inslag och maktinsinuationer, och likaså Handbok för superhjältar.

Syftet med denna studie är att ur ett elevperspektiv fördjupa kunskapen om hurelever tolkar, och är medmedvetna om, skolans demokratiska ambitioner.Ansatsen är kvalitativ och det teoretiska perspektivet är pragmatismen medutgångspunkt i John Deweys företrädande för pragmatismens funktion.Resultaten identifierar olika faktorer som påverkar hur skolansdemokratiuppdrag tolkas av F-3-elever och även hur väl medvetna de är omskolans demokratiska undervisning. Studiens slutsats är att F-3-elever saknaren fullt utvecklad medvetenhet om begreppet demokrati och behöver därförkontinuerligt fostras in i processen för att bli goda demokratiska medborgare.

Syftet med föreliggande studie är att kartlägga hur lärare bemöter situationer där barn far illa i hemmet. Studiens urval är fem verksamma F-3 lärare i Mellansverige som genom semistrukturerade intervjuer belyser sina erfarenheter, upplevelser och metoder om hur lärare bemöter barn med otrygg hemmiljö. Resultatet i studien visar på att lärare har olika metoder för bemötandet av barn som far illa i hemmet, lärarnas eftersträvan att skapa en trygg skolmiljö för elever är densamma även om bemötandet kan se olika ut. Slutsats av denna studie är att det finns faktorer rörande bemötandet av dessa elever att utveckla på skolor som påverkar både elever och personal negativt. Det står i läroplanen att skola och hem ska samverka, men lärarna i studien upplever att formerna för hur samverkan ska ske är oklara.

Elever har skillnader i ordförrådets storlek vid skolstart. Bristerna består om inga åtgärder genomförs. Ordförrådet är viktigt för god läsförmåga och för att ta till sig kunskap. En bristfällig ordkunskap kan leda till svårigheter i vuxenlivet såsom att tillgodogöra sig studier i den högre utbildningen eller förstå viktig samhällsinformation. Forskning indikerar att faktaböcker i ordförrådsundervisning kan vara effektivare och mer motiverande än skönlitterära böcker. Studiens syfte är att ta reda på om högläsning av faktabok med dialog bidrar till F-3-elevers progression av ordförrådet. Empirin samlades in med hjälp av videodokumentation och analyserades utifrån det sociokulturella perspektivet för att besvara frågeställningarna: -Vilket innehåll har dialogen som uppstår mellan lärare och elever i ett faktaboksamtal? -Hur kan faktaboken och dialogen bidra till elevers ordförrådsutveckling? Studiens resultat visar att lärarens följdfrågor gynnar elevernas inlärning av ord - eleverna ger då utförligare svar. När läraren bekräftar elevernas svar genereras utvecklande dialoger, eleverna lär av varandra och ordkunskapen blir djupare. Studien indikerade att bokens bilder engagerade och berörde eleverna, vilket främjar bestående ordkunskap. Ett förslag på vidare forskning är att undersöka om elevers progression beror på boken som läses eller på hur läraren modererar dialogen? Ordförrådet är kunskapens källa!

För att kunna delta i dagens samhälle krävs en bra läsförståelse. Trots det, skriver Lundberg och Reichenberg (2011), att det avsätts för lite tid i skolan för att undervisa i detta. Att sammanfatta texter är en strategi inom Reciprok undervisning som visat sig gynna elevers läsförståelse. Syftet med studien är att genom en empirisk studie undersöka vad som framkommer när elever sammanfattar texter baserat på egen undervisning och andra lärares uppfattningar. Mer specifikt kommer denna empiriska studie besvara följande frågeställningar: Vilka svårigheter framkommer när eleverna arbetar med strategin att sammanfatta texter och identifiera nyckelord? Samt vilka svårigheter har lärare uppfattat att strategin att sammanfatta texter och att identifiera nyckelord medfört för eleverna? För att besvara frågeställningarna har ljudinspelningar av elevarbeten samt enkätsvar från yrkesverksamma lärare analyserats med en deduktiv analysmetod med en kvalitativ ansats. Studien följer Reciprok undervisnings teoretiska antaganden och har ett hermeneutiskt vetenskapsteoretiskt ramverk.  Resultatet visar att elever har svårigheter med att identifiera det viktigaste i texten samt att formulera korta sammanfattningar. Dessutom att elever har svårigheter att förstå innebörden av begreppen nyckelord och att sammanfatta. En implikation är att det krävs mer forskning om elevers svårigheter med att sammanfatta i kombination med att identifiera nyckelord. Likaså att elever behöver få öva mer i att identifiera nyckelord. Det framkom även att eleverna behöver utveckla sin begreppsförståelse, vilket kan göras genom en learning study.

För att elever ska uppnå kunskapskraven i svenska innan de går ut årskurs tre behöver läraregöra tidiga insatser med att förebygga avkodningssvårigheter. Lärare behöver därför varamedvetna om elevers läsutveckling och använda sig av en varierad undervisning för att eleverska gynnas både på en individnivå samt gruppnivå. Det är viktigt att lärare kommunicerarmed varandra vid stadiebyten så att elever kan fortsätta utvecklas utan att falla mellanstolarna. Denna kvalitativa studie grundar sig på intervjuer med yrkesverksamma lärare iårskurs två. Resultatet togs fram genom en tematisk innehållsanalys där två teman upptäcktes.Temana som resultatet utgår ifrån är Att tidigt förebygga avkodningssvårigheter ochMotivationens betydelse. Resultatet visade att det är av stor vikt att lärare motiverar sinaelever på rätt sätt för att bibehålla deras inre motivation. Lärare bör tala om för elever när delyckas och fånga deras läsintresse. Arbetssätt som användes var exempelvis läslistor, ta hjälpav talbokstjänster såsom Legimus samt andra applikationer som stöttar vid lästräning. För attse elevers läsutveckling används först och främst Skolverkets obligatoriska bedömningsstödmen även testmaterialet LäSt, något som lärarna fann mycket hjälpsamt. Dessa hjälpmedelkan både individualiseras samt användas i grupp och många kan även användas i hemmiljö.Detta gör det möjligt att få ihop fler lästimmar än vad skolan kan erbjuda och samtidigt ökaelevernas avkodningsförmåga.

En stor del av kommunikationen i vårt samhälle sker igenom skriftspråk, så som böcker och andra texter. Läsförmåga är nödvändig för att ta del av skriftspråket. Läsutvecklingen är komplex och lärares stöttning i den är viktig, dessutom är intresse för litteratur och dess innehåll en viktig komponent för läsutveckling. Läsintresset ska stimuleras av lärare i skolan, men det kan vara utmanande att väcka och utveckla läsmotivationen hos olika elever. Denna studie avser därför ge ett kunskapsbidrag om hur lärare kan arbeta läsfrämjande i sin undervisning. Syftet med studien är att utifrån lärares beskrivningar undersöka hur de arbetar för att stimulera och skapa läsmotivation hos elever. Följande frågeställningar användes för att besvara syftet: • Vilka läsaktiviteter beskriver lärare att de använder för att motivera elever att läsa? • Vilka faktorer beskriver lärare påverkar elevers läsmotivation? I studien användes en kvalitativ metod som innefattade semistrukturerade intervjuer med sex f-3-lärare. Deltagare till studien valdes utifrån ett kriteriestyrt urval och undersökningen innebar analyser av de sex utvalda deltagarnas utsagor. Studien har det sociokulturella perspektivet som ramverk. Studiens resultat visar att lärare har en viktig roll som inspiratörer för läsning. Bland annat genom att vara läsande förebilder, men också för att modellera läsning och stötta elever i att välja böcker som både är intressanta och lagom svåra. Bokpresentationer, högläsning och textsamtal skapar intresse och motivation inför elevers enskilda läsning, dessutom framkom elevers egen delaktighet som en viktig faktor för läsmotivation. / A large part of the communication in our society takes place through written language, such as books and other texts. To be able to take part in these, the ability to read is necessary. However, the development of reading is complex, and the support of teachers is important. In addition, interest in literature and its content is an important component of the development of reading. Reading interest should be stimulated by teachers at school, but it can be challenging to awaken and develop the desire to read depending on the students. Therefore, this study intends to provide a knowledge contribution on how teachers can work to promote reading in their teaching. The purpose of the study is to investigate, based on teachers' descriptions, how they work to stimulate students reading motivation. To answer the purpose, the following questions were used:  • What reading activities do teachers describe that they use in order to motivate students to read? • What factors do teachers describe that affects students' reading motivation? The study used a qualitative method that included semi-structured interviews with six Primary School teachers. Participants for the study were selected based on a criteria-driven sample and the survey involved analyses of the six selected participants' statements. The study has a sociocultural perspective. The results of the study show that teachers have an important role as inspirers for reading. For example, by being Role models as readers, but also modelling reading and support students in choosing books that are both interesting and moderately difficult. Book presentations, reading aloud and text conversations create interest and motivation for students' reading. In addition, students' participation emerged as an important factor for reading engagement.

Studiens syfte var att undersöka hur multimodala texter påverkar elevers textskapande. Deltagare var elever som går i årskurs 2. En kvantitativ studie genomfördes där eleverna fick skapa två olika texter med hjälp av input från en bildserie respektive en kort tecknad film. I studiens bakgrund lyfts socialsemiotiken fram vilket är en teori om meningsskapande och teckenskapande. Multimodala texter är uppbyggda av olika modaliteter som bild, text, ljud, färger och former. En multimodal text kan innehålla två eller flera modaliteter som bidrar med sinnesintryck och påverkar upplevelsen hos läsaren. Elevernas texter analyserades utifrån olika textmått (textlängd, ordlängd, ordvariationsindex, nominalkvot, läsbarhetsindex och meningslängd) för att lyfta fram de textuella drag som fanns. En kvalitativ analys av texterna gjordes för att belysa och stärka studiens kvantitativa resultat. Resultatet visar att de båda typerna av input påverkade elevernas textskapande olika. Lärare behöver därför bli medvetna om de multimodala texternas påverkan på elevers textskapande. En implikation av studiens resultat till undervisning är att bildserien möjliggjorde för eget kreativt textskapande hos eleverna medan filmen bidrog till ökad textmängd, längre ord och meningar, högre informationstäthet samt en högre nivå av läsbarhet.

Den föreliggande studien syftar till att undersöka lärares erfarenheter och upplevelser av arbetet med talängsliga elever. Syftet gav upphov till tre frågeställningar om hur talängslan framträder, vilka utmaningar dessa elever står inför i skolan och vilka arbetssätt som lärarna anser gynnar de talängsliga eleverna. För att ge en bakgrundsinformation till arbetet beskrivs det vad talängslan innebär, diagnoser som kan påverka talet och vilka förväntningar som finns på eleven gällande talet utifrån styrdokument och skolans upplägg. För att ge en tydligare bakgrund beskrivs tidigare forskning som bedrivits om ämnet. Den tidigare forskningen varierar avseende vilka årskurser den riktar sig mot och har utförts med olika typer av metoder. Generellt påvisar den tidigare forskningen gynnande arbetssätt för eleverna och vilken roll läraren bör ha i dessa situationer. Som teoretisk bakgrund för arbetet har vi valt en sociokulturell ansats där vi i diskussionen kopplar samman resultatet med begrepp som mediering, appropriering och den proximala utvecklingszonen. Materialinsamlingsmetoden utgörs av kvalitativa intervjuer med tio verksamma lärare i årskurserna förskoleklass till årskurs 3. Den kvalitativa intervjumetoden består av semistrukturerade intervjuer vilket innebär att vi utformat en intervjuguide som vi följt under intervjuerna. I analysen av det insamlade materialet har vi använt en kvalitativ innehållsanalys i syfte att strukturera och sortera svaren vilket fört oss fram till ett resultat. Resultatet visade att talängslan yttrar sig i situationer där eleven förväntas tala inför andra individer. Det kan handla om situationer där eleven ska tala i grupp men även när eleven ska svara på en fråga inför klassen. Informanterna menade även att viss bedömning kan vara svår när det gäller de talängsliga eleverna och att det sociala samspelet kan påverkas av talängslan. De uppgav att trygghet är viktig för att reducera talängslan och att tryggheten kan uppkomma genom ett tillåtande klassrumsklimat. Informanterna menade även att de kan anpassa momenten när eleverna ska tala och gav exempel på arbetssätt för att skapa trygghet för den talängsliga eleven.