Syftet med denna intervjustudie är att analysera och problematisera lärares uppfattningar om det didaktiskt orienterade arbetet och övriga inverkansfaktorer som enligt tidigare forskning kan ha betydelse för livsfrågeundervisningen. Insamlingen av det vetenskapliga materialet har utförts genom intervjuer med utbildade, verksamma lärare i årskurs f-3. Materialet har analyserats och senare problematiserats utifrån innehållsanalys och ämnesdidaktisk teori. De centrala fynd som framkommit är att livsfrågor uppkommer spontant i samtliga ämnen i skolan vilket leder till att spontanitet har framträtt som ett viktigt förhållande som ifrågasätter livsfrågors placering inom religionsämnet i den svenska läroplanen. Ytterligare ett fynd är att vissa inverkansfaktorer har stor betydelse för livsfrågeundervisningen medan andra faktorer har mindre betydelse än vad äldre forskningsresultat tidigare har visat. De faktorer som fokuseras i studiens slutdiskussion är världshändelser, exempelvis krig, lärarnas utbildningsbakgrund och lärares osäkerhet i förhållande till livsfrågor. Avslutningsvis belyser vi vad ett optimalt arbetssätt kan vara utifrån slutsatser av studiens resultat vilket även synliggör ett behov av vidare forskning.

Engelskämnet bör ses som centralt i skolan då det har en del i elevernas kommande yrkesliv i och med den globalisering som sker i vår värld. Forskning pekar på att musik och sång kan bidra till en mer stimulerande och avslappnad miljö i de yngre skolåren. Detta examensarbetet syftar till att undersöka hur sång, musik, rim och ramsor kan användas i engelskundervisningen för elever i årskurs F-3. I undersökningen är lärares perspektiv i fokus, där deras åsikter om hur och varför de använder sång, musik, rim och ramsor i engelskundervisningen är centrala. Att undersöka detta kan ge insikt i hur sång, musik, rim och ramsor används då tidigare forskning påvisar att det inte nyttjas i den utsträckning som det finns möjlighet till. Undersökningen genomfördes med enkäter och intervjuer med olika lärare. Den insamlade datan analyserades sedan utifrån innehållsanalys och multivariat analys. I analysen tillämpades Vygotskijs sociokulturella perspektiv samt Ashers teori, total physical response. Resultatet visade att förekomsten av innehållet var vanligt och lärarna i studien var positivt inställda till användningen av sång, musik, rim och ramsor. Lärarna i studien såg även ämnesinnehållet som ett bidrag till lärande samt att det var ett lustfyllt sätt för eleverna att lära sig engelska på. Trots att lärarna i huvudsak var positivt inställda till ämnesinnehållet så såg de även nackdelar då de menar att eleverna kan tappa fokus och lektionerna kan bli röriga. Ämnen för fortsatt forskning kan vara att belysa elevperspektivet samt att mer utförligt undersöka verkningsfulla metoder inom sång, musik, rim och ramsor.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare i grundskolans tidigare år F-3 arbetar med högläsning för att stärka elevens språkliga förmåga. Resultatet av tidigare forskning visar att högläsning som undervisningsmetod inom skolan förekommer regelbundet i undervisningen under varierade former och med olika intentioner. Lärare ser högläsningen som ett pedagogiskt verktyg i syfte att utveckla elevens litterära och språkliga utveckling. Forskningen visar även för att optimera denna språkliga utvecklingsprocess så fordras ett metodiskt tillvägagångssätt både före, under och efter högläsningen. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv vilket kan beskrivas att lärandet sker i språkliga och olika kulturella sammanhang. Lärarens roll blir från det perspektivet att leda och stötta eleven i den språkliga utvecklingen där utvecklingen naturligt stärks i interaktion med andra. För att uppnå syftet med arbetet och besvara undersökningens frågeställning kommer analysmaterialet inhämtas genom kvalitativa metoder som intervjuer och observationer.

Denna studie syftar till att undersöka vilka elever som gynnas respektive missgynnas av teknikundervisningen i skolans tidigare år, vad det är som påverkar motivation och intresse för teknik under dessa år samt vilken sorts undervisning eleverna möter i klassrummet idag. Studien syftar också till att undersöka huruvida det finns någon könsskillnad gällande teknikintresse hos de yngre eleverna. Grounded Theory användes som analysmetod för studien, som utmynnade i en teoretisk modell. Resultatet av studien visar att majoriteten av eleverna i förskoleklass ännu inte fått en bild av teknikbegreppet. Den undervisning eleverna mött i teknik har antingen varit integrerad i övrig undervisning eller ytterst begränsad. Elevernas upplevelser har inte alltid kopplats samman med begreppen. Lärarna upplever en otrygghet med att undervisa i teknik. Någon könsskillnad menade varken elever eller lärare att det skulle finnas gällande teknikintresset, men studien visar att de drömyrken samt fritidsintressen eleverna redovisat tenderar att vara könsstereotypa.

Syftet med föreliggande arbete är att undersöka hur lärare i ett urval skolor talar om sitt arbete med den tidiga läs- och skrivundervisningen i årskurs F-3. Undersökningens fokus kommer i huvudsak vara lärares beskrivning av undervisningens utformning samt vilka faktorer och modeller som ligger till grund för deras läs- och skrivundervisning. Utifrån syftet görs en enkätundersökning där lärare yrkesverksamma i årskurs F-3 deltar. Undervisningsmodellerna Bornholmsmodellen, LTG-metoden, Att skriva sig till läsning, Wittingmetoden och Whole language ligger till grund för en del av enkätens frågor. Undervisningsmodellerna presenteras under arbetets forskningsbakgrund och enkätsvaren redovisas under arbetets empiriska del. Avslutningsvis leds arbetet in i en diskussion med utgångspunkt i arbetets syfte, forskningsfrågor och enkätsvar. Undersökningen visar att lärare använder sig av olika modeller i den tidiga läs- och skrivundervisningen. De slutsatser som lyfts fram i diskussionen är betydelsen av att kombinera olika undervisningsmodeller för att tillgodose elevers individuella behov och förutsättningar. Det visar sig även i arbetets undersökning att lärares yrkeserfarenhet är en faktor till hur lärarna väljer att utforma den tidiga läs- och skrivundervisningen.

The mission with this essay is to find out how children talk about religion and what they associate the concept to. The purpose is also to investigate how children resonate about  religion as a subject in school. Do they think the education is important or would they rather be without it? And what do they actually know about differences within religion and cultures? It is important in today´s society that children have knowledge about different religions as it can contribute to mutual understanding between each others different religions and cultures. Such mutual understanding can counteract religious conflicts. Eighteen children have been interviewed and the method that I used for the interviews is called focus-groups. It's a kind of group interview where focus is based on the children’s interaction with each other and to find out how they in group talk about religion and religion as a subject in school. The results show that most of the children have a positive view of religion. They think it's an important subject in school. Some think it's so important that they could not live without it.  It was a few children who didn't have as big enthusiasms about the subject as others. The results also show that the religion that was primarily conveyed in school was Christianity. And the survey also shows that teachers use varied methodology in religious education, such as through ICT and aesthetic learning processes

I detta examensarbete undersöks vilka material lärare i F-3 använder för att stimulera elevers andraspråksinlärning och hur det stämmer överens med vad elever tycker är roligast att arbeta med. Undersökningen genomfördes med metodtriangulering genom en enkätundersökning med 81 elever och en intervjuundersökning med fem lärare. Resultatet transkriberades och analyserades genom innehållsanalys, samt har jämförts mot den socio-pedagogiska modellen och tidigare forskning. Resultatet visar att det finns en god överenstämmelse mellan vilket undervisningsmaterial som lärare anser stimulerar andraspråksinlärningen och vad elever tycker är roligast att arbeta med. Grundskolelärare använder ofta olika sorters undervisningsmaterial för att stimulera elevers andraspråksinlärning enligt tidigare forskning och examensarbetets resultat. Resultatet visade också att många elever lär sig engelska både i skolan och på fritiden, samt att över hälften av eleverna såg fram emot engelskundervisningen. Intervjuundersökningen och tidigare forskning visar dock att språklig ängslan finns och behöver hanteras. Studiens resultat kan inte generaliseras till en större population, men ger en idé om hur lärare och elever tänker angående undervisningsmaterial. Ytterligare forskning kan handla om ifall kön spelar roll vid val av undervisningsmaterial för att stimulera andraspråksinlärningen. Resultatet visade nämligen att de elever som inte ville prata eller inte såg fram emot engelskaundervisningen inte definierade sig som flicka. / <p>Engelska</p>

Syftet med denna studie är att beskriva lärares och elevers arbete med läsförståelse i årskurs F-3 samt undersöka vilka svårigheter och vinster arbetet kan innebära. I denna kvalitativa litteraturstudie har metodinsamlingen inneburit sökningar i databaser. Sammanlagt har 16 vetenskapliga forskningsartiklar legat till grund för resultaten av denna studie. Resultaten visar att F-3 lärare ger en explicit undervisning i läsförståelsestrategier innan, under och efter läsning. Resultaten visar vidare att läsförståelsestrategierna används under muntligt och skriftligt textarbete samt under den tysta läsningen. Läsförståelsestrategierna förutspå, visualisera, göra inferenser, ställa frågor, övervaka sin egen läsning, ta ut viktiga delar ur texten och sammanfatta används under samtliga arbetsformer. Instruktioner av läsförståelsestrategier, lärarens modellering och en guidning i hur läsförståelsestrategierna ska användas är grunden för att eleverna efter hand ska uppnå ett självreglerat lärande. Studien visar att undervisning i läsförståelsestrategier ger en ökad läsförståelseförmåga för alla elever, oavsett etnisk bakgrund eller kunskapsnivå. Det framkom att strategierna visualisera och sammanfatta var svårast. Lyckas inte eleverna att tillämpa dessa strategier påverkas elevernas lärande negativt. Forskningen framhåller därför vikten av mycket modellering och träning i dessa strategier. Resultatet visar även att elevers lärande påverkas positivt av arbete med strategin visualisera. Eleverna tar då hjälp av grafiska och visuella hjälpmedel för att utveckla förmågan att skapa inre bilder och konkretisera textens innehåll. I diskussionen framhålls betydelsen av att läraren använder scaffolding i strategiundervisningen. En form av scaffolding utgörs av skriftligt stöd, lärarens modellering samt via elevutbyte i grupper. Undervisning i läsförståelsestrategier med scaffolding som stöd skapar goda förutsättningar för eleverna att återge viktiga delar ur texten och föra resonemang om textens innehåll, vilket innefattar kunskapskraven för årskurs 1 i den svenska läroplanen.

Enligt många teorier om läsning är läsförståelse en betydelsefull komponent för att bli en god läsare och likaledes en aktiv deltagare i samhället. Av den anledningen vill vi utforska detta ämne närmre. Syftet med denna konsumtionsuppsats är att belysa vad forskningen förespråkar som främjande undervisning för utveckling av läsförståelse. Studiens fokus är på frågeställningarna: Vilka undervisningsstrategier förespråkar forskningen för att stötta elever i att utveckla god läsförståelse? och På vilket sätt främjar dessa strategier utvecklingen av läsförståelse? Vår studie inriktar sig på årskurs F-3.   Denna kvalitativa litteraturstudies resultat bygger på 14 vetenskapliga artiklar som belyser främjande undervisningsstrategier gällande läsförståelse. Vår metod för insamlingen av dessa artiklar utgick ifrån sökningar i olika databaser samt manuella sökningar.   Analysen resulterade i tre övergripande teman. Dessa tre teman är: Undervisning med explicita instruktioner, undervisning med visualiseringar samt undervisning med utgångspunkt i språkets delar. Resultatet visar att de ovan nämnda undervisningsstrategierna som framkommit i artiklarna alla främjar utveckling av läsförståelse, men på olika sätt.   Utifrån vår analys, framkom att samtliga undervisningsstrategier kräver att läraren har en aktiv, modellerande och stöttande roll, för att eleverna ska kunna utveckla läsförståelse och bli goda läsare.

Engelskämnet bör ses som centralt i skolan då det har en del i elevernas kommande yrkesliv i och med den globalisering som sker i vår värld. Forskning pekar på att musik och sång kan bidra till en mer stimulerande och avslappnad miljö i de yngre skolåren. Detta examensarbetet syftar till att undersöka hur sång, musik, rim och ramsor kan användas i engelskundervisningen för elever i årskurs F-3. I undersökningen är lärares perspektiv i fokus, där deras åsikter om hur och varför de använder sång, musik, rim och ramsor i engelskundervisningen är centrala. Att undersöka detta kan ge insikt i hur sång, musik, rim och ramsor används då tidigare forskning påvisar att det inte nyttjas i den utsträckning som det finns möjlighet till. Undersökningen genomfördes med enkäter och intervjuer med olika lärare. Den insamlade datan analyserades sedan utifrån innehållsanalys och multivariat analys. I analysen tillämpades Vygotskijs sociokulturella perspektiv samt Ashers teori, total physical response. Resultatet visade att förekomsten av innehållet var vanligt och lärarna i studien var positivt inställda till användningen av sång, musik, rim och ramsor. Lärarna i studien såg även ämnesinnehållet som ett bidrag till lärande samt att det var ett lustfyllt sätt för eleverna att lära sig engelska på. Trots att lärarna i huvudsak var positivt inställda till ämnesinnehållet så såg de även nackdelar då de menar att eleverna kan tappa fokus och lektionerna kan bli röriga. Ämnen för fortsatt forskning kan vara att belysa elevperspektivet samt att mer utförligt undersöka verkningsfulla metoder inom sång, musik, rim och ramsor. / <p>Engelska</p>