I detta arbete undersöker vi vilka bedömningsmetoder och arbetssätt som används i de naturvetenskapliga ämnena i årskurserna F-6. Vi undersöker även om det finns några skillnader och likheter i bedömningen och arbetssätten mellan årskurserna F-3 och 4-6 och vilka dessa är. Arbetet grundar sig på enkäter som lärare i årskurserna F-6 har besvarat. Utgångspunkten för arbetet är ett formativt synsätt. Efter att vi läst den nationella utvärderingen som Skolverket (2007) genomförde så fick vi en syn på att man bör arbeta formativt i skolan. Vi har även efter fyra år på högskolan har upplevt att högskolan har förespråkat användandet av formativ bedömning i skolan. Detta har vi uppmärksammat och funderat över om det stämmer i praktiken. Efter att den nya läroplanen började användas i verksamheten har det skett förändringar ute i skolorna. Fler lärare går fortbildningar om hur de ska bedöma elever samt eleverna har nya mål att uppnå i skolan. Att elever i årskurs 6 ska medverka i de nationella proven för de naturvetenskapliga ämnena är något som sätter press på att lärarna ska utforma en undervisning som tillför att eleverna blir vana vid provsituationer. Något som även lärare i årskurserna 4-6 behöver tänka på idag är att eleverna ska få betyg. I vårt resultat fick vi fram att det skiljer sig åt i bedömningen och till viss del valet av arbetssätt i de olika årskurserna. Vårt resultat visar att lärare i årskurserna 4-6 både undervisar och bedömer eleverna oftare än lärare i F-3. Arbetsätten som lärare väljer till de olika årskurserna är liknande och laborativt arbete eller grupparbete är vanligast. Ni kommer även kunna läsa om hur lärare i 4-6 och F-3 använder sig av olika bedömningsmetoder, i årskurserna 4-6 använder man sig av självbedömning, prov och bedömningsmatris och lärare i F-3 använder sig av kamratbedömning och självbedömning.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att bidra med insikt i matematikångest i matematikundervisning i yngre åldrar genom att besvara frågeställningarna ”Vilka faktorer orsakar matematikångest hos elever i årskurs F-6?” och ”Vad kan lärare göra för att motverka matematikångest hos elever i årskurs F-6?”. Frågorna har besvarats med hjälp av Banduras teori om reciprok determinism. Resultatet visade att matematikångest ofta orsakades av flera faktorer samtidigt, såsom personliga faktorer, miljömässiga faktorer samt beteenderelaterade faktorer. För att motverka matematikångest behöver läraren göra någon förändring i den miljömässiga faktorn, för att i sin tur kunna påverka på elevernas personliga nivå. Lärare kan dock inte genomföra allt på egen hand, utan kan behöva ta hjälp av övrig personal på skolan, föräldrar samt av eleverna själva i kampen mot matematikångest. / The aim of this systematic literature study was to contribute with insight on mathematics anxiety in mathematics education in younger students by answering the research questions “Which factors causes mathematics anxiety in students in grade F-6?” and “What can teachers do to counteract mathematics anxiety in students in grade F-6?”. The questions were answered with help from Bandura’s theory on reciprocal determinism. The results showed that mathematics anxiety was often caused by several factors simultaneously, such as personal, environmental, and behavioral factors. To counteract mathematics anxiety, teachers need to make some form of change in the environmental factor, to be able to affect the students on the personal level. However, teachers are not able to do all of this by themselves, they need help from the school colleagues, parents, and the students themselves in the battle against mathematics anxiety

The goal of this study is to analyze a number of IEP: s in order to determine how these are constructed for students with read and write difficulties. In order to do so, I am going to analyze some action programs to determine which special educational theory that is the most common, based on the theories of Claes Nilholm. My questions are as follows: How the needs of the students receiving support are described, from a certain theoretical perspective and finally, is there an overall view that can be derived from this. For this study, I used qualitative content analysis when analyzing the IEP: s. The research showed that the most common theory used, describing both different actions and different needs, was the Categorical Perspective. A Perspective which puts the problem within the pupil itself and not as an environmental or social issue. Overall, the Categorical Perspective was also the most common perspective that could be seen throughout the action programs. Does this mean that the Categorical Perspective is generally used within schools? The study shows that there seems to be a semantic mix-up where the authors of action programs sometimes describe special adaptations, not actions, within the action programs, using a Categorical Perspective. Furthermore, there is The Dilemma Perspective that describes when there is a conflict between The Categorical and it´s counterpart, The Critical Perspective. Although this Dilemma Perspective does not show as much in the analysis, One can argue that there is always a dilemma when conflicts over resources arise.

Syftet med studien är att analysera hur F-6 lärare utifrån läroplanen uppfattar begreppet lärande och hur de tänker på samspelet med att stimulera. Frågeställningarna för studien är: 1. Hur ser F-6 lärare på begreppet lärande? 2. Hur definierar F-6 lärare ordet stimulera? 3. Hur tänker F-6 lärare på samspelet mellan lärande och stimulera i sin undervisning och planering? De teoretiska utgångspunkterna för studien är de konstruktivistiska och sociokulturella perspektiven och metoden som har använts är en kvalitativ enkätstudie.   Studien analyserades utifrån tre kategorier, vilka var: vilka årskurser lärarna undervisade i, hur länge de har arbetat och om de arbetar i en liten eller mellanstor kommun. Resultatet från studien visade att det finns många definitioner till lärande men att det inte finns en entydig definition av lärande. Många av lärarna tyckte alla definitioner stämde in bra men fler lärare tyckte att de definitionerna från det sociokulturella perspektivet stämde in bättre än de från det konstruktivistiska perspektivet. De synonymerna som F-6 lärarna tyckte stämde in bäst på ordet stimulera var inspirera, entusiasmera, sporra och stärka. Resultatet visade även att lärare har ett samspel mellan lärande och stimulera i både undervisningen och planeringen, men att de tänker mer på lärande i båda sammanhangen.

The purpose with this study is to examine school-leaders’, school-librarians’ and teachers’ expectations and aims for their school-libraries at two different schools in the city of Växjö. The study is based on these five questions:· How do school-leaders, school-librarians and teachers think about learning?· What function does the school-library have?· What roles do school-leaders, school-librarians and teachers have in the school-library?· How do school-leaders, school-librarians and teachers experience the co-operation in the school-library?· How would school-leaders, school-librarians and teachers wish that the co-operation should be?To be able to answer these questions I have done thirteen qualitative interviews and studied literature relevant to the subject. Three different theories are used as a theoretical framework; the traditional perspective, individual constructivism and social constructivism. I have also been inspired by Brigitte Kühne’s and Louise Limberg’s theories about school-libraries. The result of this study shows that it is very important that every personal-group in the school is aware of the function of school-libraries and the different role school-leaders, school-librarians and teachers play in the school-library. It is also significant that the different personal-groups frequently discuss and reflect about their beliefs and thoughts of how learning can be accomplished. One of the most essential aims for the school-library is to work with students. Another important task is to teach information literacy to the students. / Uppsatsnivå: D

Läxor; bör det inkluderas eller exkluderas i matematikundervisningen? Detta är en fråga som ständigt står i fokus. Ämnet berör många områden såsom forskning, politik, skolan men även hemmet. Denna studies syfte är att undersöka vad forskning har för uppfattningar om läxor, samt ta reda på dess syfte och effekter. Studien grundar sig på en litteraturstudie, vilket innebär att andra forskares arbeten har granskats. Studien tar upp sex olika artiklar, vilket har fåtts fram genom databaserna ”Google Schoolar” och ”ERIC”, vilket utgör resultatet delen i studien. Resultatet visar på att forskningsområdet beträffande läxor inte är omfångsrik i Sverige. Resultatet explicerar även att läxan inte har positiva effekter för elever i årskurs F-6. Extra betoning är det på läxans uppbyggnad, det vill säga hur man bör arbete med läxan i undervisningen om man väljer att inkludera det i sitt arbetssätt som pedagog. Studien bidrar till att man ur ett forskningsperspektiv kan ta ställning till att reflektera över sitt eget synsätt gällande läxor som pedagog, och därmed granska samt självvärdera sin undervisning. Detta ger även än möjlighet att förbättra sin undervisning inom ämnet matematik. För vidare forskning kan man även undersöka elevers respektive lärares syn på läxor.

Syftet med studien är att ta reda på lärarens perspektiv på digitalisering och hur viktigt de anser att det är att eleverna kan skriva för hand. Genom sju intervjuer har svar från lärare i årskurserna F-6 samlats in och sammanställts. Studien behandlar vad lärare anser om digitaliseringen samt hur viktigt det är för elever att kunna skriva för hand. Studien visar att lärare på skolan anser att skrivning för hand är viktigt men åsikterna skiljer sig åt angående hur ofta och hur mycket de anser att eleverna behöver fortsätta skriva. Enligt informanterna är digitaliseringen viktig med tanke på hur samhället ser ut idag och hur det kommer att se ut i framtiden.

Forskning visar att elever inte förstår innebörden av att lära sig naturvetenskap samtidigt som det framgår att ämnet är en naturlig del av människors vardag. Ämnet behöver därför göras förståeligt för att elever ska kunna verka som samhällsmedborgare. Naturvetenskap kan dock ses som svårt då det är ett abstrakt ämnesspråk som ofta uttrycks i naturvetenskapliga begrepp. Samtidigt som det framhålls att elever ska få stöd i sin språkutveckling har det visat sig vara svårt för lärare att göra naturvetenskapligt innehåll förståeligt för eleverna. Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att undersöka och beskriva vad forskning säger har betydelse för att möjliggöra att elever i årskurserna F-6 erbjuds kunskaper i naturvetenskaplig undervisning. Mer precist vill vi besvara frågeställningen: Vilka undervisningsmetoder forskning belyser som användbara för lärare att använda för elevers begreppsförståelse inom de naturvetenskapliga områdena? Resultatet av litteraturstudien visar att utveckla pedagogisk innehållskunskap, guidad undervisning, synliggöra ämnets innehåll, ställa frågor och kommunicera naturvetenskap med olika sinnen är undervisningsmetoder som kan tillämpas i den naturvetenskapliga undervisningen för elevers begreppsförståelse. En slutsats blir dock att ingen undervisningsmetod kan appliceras utan en väl genomtänkt stöttning av lärare och att undervisningsmetoden utveckla pedagogisk innehållskunskap kontinuerligt bör utvecklas i takt med undervisningen. Utifrån de resultat som framkommit av litteraturstudien hade det varit intressant att genomföra icke-experimentella undersökningar om lärares undervisningsmetoder för elevers begreppsförståelse i naturvetenskap.

Syftet med denna studie har varit att undersöka på vilket sätt NTA inverkar på lärares undervisning i NO-ämnen i årskurs F-6 och hur NTA integreras i undervisningen samt på vilket sätt NTA kan stödja elevernas lärande i NO. Svaret på studiens frågeställningar har sökts genom kvalitativa intervjuer med lärare i årskurs F-6 som använder sig av NTA i NO-undervisningen. Resultatet visar att lärarna tycker att NTA underlättar deras planering, att tillgången till material ger större möjlighet till praktisk undervisning, att NTA ger stöd för dokumentation och bedömning samt att det ger möjlighet till kompetensutveckling som ger bra stöd i undervisningen. Resultatet visade också att lärarna integrerar NTA på olika sätt i sin undervisning och att vissa lärare väljer ut och anpassar materialet till sitt eget medan andra använder det precis som det är utformat. Lärarna ansåg också att NTA kräver mycket tid och utrymme för att uppnå sin fulla potential vilket inte alltid fungerar i praktiken. Vad gäller elevernas lärande anser lärarna att det bidrar till ökad nyfikenhet och intresse för NO kopplat till elevernas erfarenheter, att NTA är enkelt att individanpassa, att arbetssättet leder till ökad möjlighet till samarbete och kommunikation samt att det hjälper eleverna få en naturlig progression i lärandet. / <p>NO</p>

Elever ska i grundskolan uppleva fysisk aktivitet och rörelse under hela skoldagen. Detta ställer krav på samtliga pedagoger inom skolans verksamhet och inte endast på lärare inom idrottsämnet. Syftet med denna litteraturstudie är således att belysa hur och varför rörelseintegrerad undervisning behandlas i engelskdidaktisk forskning om språkinlärning i grundskolans årskurs F-6. Detta syfte besvaras genom en redogörelse av hur en sådan undervisning påverkar elevers språkkunskaper i engelska som främmandespråk samt vilka fördelar respektive nackdelar arbetsformerna TPR, rörelseintegrerade TV-spel och drama kan medföra. Analysen av materialet har utförts med utgångspunkt i den kognitiva teorin och utifrån idén om förkroppsligat lärande. Det material som behandlats är främst internationell litteratur i form av vetenskapliga artiklar, en rapport samt en konferensantologi, men också en avhandling på svenska. Resultaten visar att rörelse kan ha en positiv inverkan på elevers språkkunskaper, inte minst utifrån aspekter såsom ordförråd och minne, vilket gör det fördelaktigt att använda rörelseintegrerade arbetsformer vid tillägnandet av nya ord. Ytterligare fördelar, men också nackdelar, med olika arbetsformer har påträffats utifrån aspekter såsom kreativitet, motivation, tid, kostnad och kompetens. Studien visar även på behov av vidare forskning kring ämnet, då det idag finns ett mycket begränsat utbud av vetenskaplig litteratur som inriktar sig på rörelsens inverkan inom just engelskämnet.