SAMMANFATTNING Studien syftar till att undersöka och belysa hur ett fackförbunds introduktionsutbildning för deltidsanställda ser ut, samt de nyanställdas upplevelse av introduktionen och om den genererat kunskap. Undersökningen avser att skapa en ökad förståelse för vilka moment som påverkar upplevelsen av introduktionsutbildningen hos studentinformatörerna. Då hundratusentals människor runt om i Sverige varje kvartal introduceras i nya arbetsuppgifter och arbetsplatser behövs mer kunskap om hur företag och verksamheter bör bemöta de nyanställda för att främja en kunskapsutveckling. Detta medför att studien har hög relevans för pedagogik som forskningsfält men också för oss studenter som snart tar steget ut på arbetsmarknaden. Empirin i studien har samlats in genom semistrukturerade intervjuer utifrån en kvalitativ ansats där analys och diskussion sedan har skett utifrån de tre teman som valts ut med utgångspunkt ur studiens frågeställningar. Studiens teman är följande: Introduktionsutbildningens upplägg, upplevelse av introduktionsutbildningen samt förvärvad kunskap och kunskapsanvändning. Dessa teman har sedan kopplats till Ellströms teori om anpassningsinriktat- och utvecklingsinriktat lärande samt Lundmarks modell om lärande, vilka är studiens teoretiska utgångspunkter. Den tidigare forskning som behandlas handlar om att introduktion kan ha både en positiv och en negativ inverkan på lärandet hos de nyanställda. Introduktionen kan skapa svårigheter för nyanställda att utvecklas då det handlar om att anpassa sig till rådanade normer. Den tidigare forskningen visar dock att introduktionsutbildning även kan skapa en förståelse och ett samspel mellan organisationen och individen. Resultatet i vår studie visar att informanterna är mycket nöjda med introduktionens helhet och att de praktiska momenten är de mest uppskattade och användbara. Majoriteten av informanterna menar dock att utbildningen tillämpar förmedlingspedagogik och att det saknas ett gemensamt kunskapsutbyte mellan de nyanställda och organisationen.

Detta arbete tar upp hur ombudsmän på ett fackförbund tolkar och förhåller sig till jämställdhet. Fackförbund består av sina medlemmar och har många viktiga frågor att förhålla sig till och att bevaka i arbetslivet för sina medlemmars räkning. En av de frågorna är jämställdhet och på det undersökta fackförbundets hemsida tar man upp hur jämställdhet är en av förbundets grundpelare eller som en av ombudsmännen uttrycker det ”en av förbundets många hjärtefrågor”. Detta arbetes syfte är att ur ett jämställdhetsperspektiv och genusperspektiv studera och analysera hur ombudsmän på ett fackförbund tolkar och förhåller sig till jämställdhet. Ur syftet har två frågeställningar brutits ut; Hur tolkar ombudsmännen begreppet jämställdhet? Hur resonerar ombudsmännen kring jämställdhetsarbete i arbetslivet utifrån den tolkning de gör av begreppet jämställdhet?   En empirisk undersökning i form av intervjuer har genomförts med fem stycken ombudsmän som alla arbetar på samma fackförbund och på samma regionkontor. Materialet har analyserats genom hermeneutisk meningstolkning.   Resultatet visar på att ombudsmännen främst tolkar jämställdhet som orättvisor gentemot kvinnor i förhållande till föräldraledighet och lön. För att arbeta med jämställdhet är ombudsmännens främsta redskap kollektivavtalen men även diskrimineringslagen och ombudsmännen menar att det är viktigt att både arbetsgivare och fackliga representanter bevakar och följer dessa.

Undersökningens syfte är att med hjälp av intervjuer redovisa sex gymnasielärares uppfattningar om deras yrkesetiska principer. Fokus ligger på principernas syfte, diskursaktualitet och applicerbarhet. Resultatet visar att lärarna ser yrkesetiken som ett förhållningssätt samt en del i status- och professionsfrågan. Diskursaktualiteten uppfattas som frånvarande på den aktuella skolan, men intresse för större aktivitet önskas hos några av dem. Yrkesetikens applicerbarhet anses som relativt god, men att problem finns.

<p>Den nytta ett medlemskap i en organisation ger förmedlar säkerhet, trygghet och gemenskap.Förmåner kopplade till medlemskapet kan både vara materiella och av mer ändamålsenligkaraktär direkt kopplad till organisationens syfte och mål. Denna nytta kan vara svårt att mätaoch därför svår att redovisa på ett tillfredsställande sätt i en omvärld som fokuserar på statistikoch mått.Nyttan med ett medlemskap i ett fackförbund rör representation där förbundenföreträder medlemmarna i olika situationer såsom vid avtalsförhandling. Medlemskapet kanockså ge ekonomisk nytta i form av inkomstförsäkring eller ersättning vid strejk.Övergripande arbetar förbunden med rekrytering vilket gynnar hela medlemskåren och bidrartill den legitimitet förbundet har. Övrig facklig-politisk verksamhet som opinionsbildning ochinternationellt arbete är ytterligare en nytta med medlemskapet. Förutom dessa nyttorkopplade till medlemmen i egenskap av arbetstagare, förmedlar även förbunden nytta genompersonlig utveckling och välbefinnande. Gemensamma projekt för att främja läsandet ellerutbildningserbjudanden är exempel på den typen av verksamhet. Dessa nyttor redovisas alla iförbunds årsredovisningar och verksamhetsberättelser i viss mån numeriskt, men framföralltnarrativt eller i kombination. Alla olika nyttor redovisas på liknande sätt och det finns inteheller någon skillnad mellan fackförbunden avseende medlemsantalet, könsfördelning,centralorganisation eller revisionsbyrå.</p>

Lagstiftaren har skapat Lagen om anställningsskydd (LAS) för att skydda de arbetstagarna som arbetat längst i företaget och mot godtycke. Det har blivit allt vanligare att avtala bort LAS, vid uppsägning av personal på grund arbetsbrist. Istället används Medbestämmandelagen (MBL). Fackföreningen kan då förhandla bättre villkor om ersättning för dem som avskedas än vad LAS kräver och de anställda blir överraskade av att de har blivit utvalda trots många år i företaget. Syftet med studien är att genom intervjuer jämföra hur sju olika fackförbund går tillväga vid uppsägningar på grund av arbetsbrist. Det finns mycket forskning ur det juridiska perspektivet men lite forskning ur det sociologiska perspektivet. Det menar även Roine Johansson som vill med sin socialpsykologiska studie bidra till teoriutveckling inom organisationsanalysen, den här studien har en stomme av Johanssons förslag om förhandskontroll, kontroll under själva arbetsprocessen och efterhandskontroll. Denna kvalitativa studie visar att fackföreningar inte har ett gemensamt arbetssätt att hantera rutinerna vid uppsägning på grund av arbetsbrist och fackligt stöd före, under och efter uppsägningsprocessen. För att komma tillrätta med detta och stärka fackföreningsrörelsen samt den svenska modellen, med att arbetsmarknadens parter gör egna avtal, bör de centrala arbetsorganisationerna arbeta fram gemensamma arbetsrutiner vid uppsägningar på grund av arbetsbrist. De anställda ska också få det fackliga stöd som de förväntar sig med sitt medlemskap. Lagstiftarna bör se över uppsägningsvillkoren vid uppsägningar enligt lagen om anställningsskydd.

Den nytta ett medlemskap i en organisation ger förmedlar säkerhet, trygghet och gemenskap.Förmåner kopplade till medlemskapet kan både vara materiella och av mer ändamålsenligkaraktär direkt kopplad till organisationens syfte och mål. Denna nytta kan vara svårt att mätaoch därför svår att redovisa på ett tillfredsställande sätt i en omvärld som fokuserar på statistikoch mått.Nyttan med ett medlemskap i ett fackförbund rör representation där förbundenföreträder medlemmarna i olika situationer såsom vid avtalsförhandling. Medlemskapet kanockså ge ekonomisk nytta i form av inkomstförsäkring eller ersättning vid strejk.Övergripande arbetar förbunden med rekrytering vilket gynnar hela medlemskåren och bidrartill den legitimitet förbundet har. Övrig facklig-politisk verksamhet som opinionsbildning ochinternationellt arbete är ytterligare en nytta med medlemskapet. Förutom dessa nyttorkopplade till medlemmen i egenskap av arbetstagare, förmedlar även förbunden nytta genompersonlig utveckling och välbefinnande. Gemensamma projekt för att främja läsandet ellerutbildningserbjudanden är exempel på den typen av verksamhet. Dessa nyttor redovisas alla iförbunds årsredovisningar och verksamhetsberättelser i viss mån numeriskt, men framföralltnarrativt eller i kombination. Alla olika nyttor redovisas på liknande sätt och det finns inteheller någon skillnad mellan fackförbunden avseende medlemsantalet, könsfördelning,centralorganisation eller revisionsbyrå.

This is a qualitative study from a leadership perspective. The purpose of this study is to gain knowledge about how leaders within a trade union are affected by the sudden and forced change from leading mainly workplace-based work to lead through teleworking, with a special focus on the changed work environment. The sudden change is the covid-19 pandemic. To answer the purpose, following questions has been used: How do leaders lead their employees when teleworking? What challenges in leadership do leaders highlight when teleworking? What leadership qualities are considered valuable according to the leaders when teleworking? How do leaders satisfy their own and employees work environment in a change that has led to only teleworking? To collect the empirical material, nine leaders within one of Sweden´s largest trade unions have participated in semi structured interviews. In compiling of the results, the empirical material has been thematized and coded. To analyse the empiric material, sociocultural theory, based of Roger Säljö´s interpretation with physical- and intellectual tools, has been used in combination with transformative leadership. The results of the study show that leaders experience challenges in reading the behaviour of the employee, as the physical social interaction has disappeared. The spontaneous meetings are replaced by booked meetings with increased frequency. The physical meetings become digital and are separated for different purposes such as group meetings, individual meetings, and coffee meetings. The work environment is checked orally if any efforts as physical aids or psychosocial support are needed. The results also show that the leaders have learned new ways of working to adapt to the new context of teleworking.

De fackliga lärarförbunden har lyft stark kritik mot den styrning som finns i dagens skolor då de menar att den leder till en ohållbar arbetsmiljö för lärare med stress och krympt handlingsutrymme som följd. Styrningen har sin grund i New Public Management (NPM) som lett till omfattande granskning och kontroll. Tillitsdelegationen tillsattes som en motreaktion mot detta där uppdraget var att reformera styrningen av den offentliga förvaltningen och att öka graden av tillit mellan de olika leden. Uppsatsens syfte är att undersöka hur synen på lärares handlingsutrymme, kopplat till tillit och kontroll, kommer till uttryck inom Lärarförbundets fackliga tidskrift Lärarnas tidning. Studien tar avstamp i Carol Bacchis WPR-ansats där fokus ligger på att identifiera hur problemen framställs och vilka konsekvenser detta kan få. I uppsatsen identifieras ett meta-tema; ’Kontroll och detaljstyrning’ samt fyra underliggande teman; juridifieringsproblemet, frihetsproblemet, mätproblemet och styrningsproblemet. Studien visar på en upplevd brist på tillit där lärarprofessionens kompetenser och erfarenheter undermineras. Detta knyts samman med det teoretiska begreppet ’governmentalitet’, samt med tidigare forskning som främst visar att detaljstyrning och kontroll inte skapar de önskvärda förutsättningarna för att bygga tillit. Genom att diskutera effekterna av fackets problemrepresentationer bidrar studien med ett fördjupat perspektiv på hur facket ’gör’ sin politik och vilka konsekvenser det kan få.

Läkarsekreterare är en i stort sett obeforskad yrkesgrupp. Det är nästan bara kvinnor som har detta yrke.  Arbetsuppgifter eller kompetens har sällan synliggjorts. Denna studie granskar hur gruppen har beskrivits av den egna fackföreningen SKTF/Vision och försöker också förstå hur fackföreningen har arbetat för att stärka sina medlemmar. Materialet analyseras med utgångspunkt i genusvetenskaplig teori. Metod och material Empirin i studien är hämtad från artiklar ur fackföreningens egna tidskrifter under perioden 1960 till 2015.  Resultat Resultaten visar på att gruppen under hela tidsperioden upplevt en stor frustration över låga löner och osynlighet i organisationen. Satsningar på en formell utbildning och högre löner efterlyses ständigt. Det förefaller dock som om fackförbundet, trots en retorik som stödjer jämställdhet, inte lyckats förbättra status och arbetsvillkor. Förbättringsarbetet har mest präglats av tillfälliga satsningar, och en långsiktig jämställdhetsintergering verkar saknas.

Syftet med denna undersökning har varit att studera de frågor och punkter som togs upp under avdelning nr. 22:s fackliga möte och se om och hur de reflekterats av de konflikter som fanns både i världen och i Sverige under 1917. Jag ville undersöka alla frågor som togs upp under mötena och sedan se om det fanns några spår efter första världskriget, den ryska revolutionen eller de konflikter som på gick i Sverige. Jag ville även undersöka om det fanns något spår av den rivaliteten mellan reformisterna och syndikalisterna som den tidigare forskningen visat på. För att genomföra undersökningen har jag använt mig av protokoll från avdelning nr.22:s möten som finns vid Lindesbergs kulturhistoriska arkiv. Först antecknades alla frågor som togs upp under året och sedan lades fokusen på ord som kan kopplas till Kriget, revolutionen och konflikterna. Dessa ord var krig, strejk, dyrtid, malmexport, revolution, syndikalismen (LS) och arbetslöshet.   Då alla mötens protokoll lästs igenom och dess punkter/frågor antecknades, sammanfattades de sedan efter tre kategorier, avdelning nr.22, arbetsvillkor och externa frågor. Dessa sammanfattningar förenklades sedan undersökningen av de återstående forskningsfrågorna. Resultatet till den första forskningsfrågan som handlade om vilka mötesfrågor som avdelning nr.22 tog upp en under året visar att de hade en stor variation av ämnen. De fackliga medlemmarna tog upp frågor som kunde röra interna problem, externa problem och arbetsvillkor. De interna problemen kunde vara rekryteringen av medlemmar och de externa frågorna kunde beröra välgörenhet. Frågor som berörde arbetsvillkoren handlade till stor del om prislistor och begäran om ökade löner. Den andra forskningsfrågan berörde hur vida avdelning nr.22 blev påverkade av de problem som fanns i Sverige och världen under den här tiden. Resultatet blev att det märktes av i protokollen. De började bland annat tidigt att diskutera strejker i samband med de konflikter som pågick i Sverige under den här tiden. Första världskriget förde med sig frågan om dyrtidstilläggen och höjda levnadskostnader för medlemmarna. Den ryska revolutionen är svårare att direkt koppla till det som togs upp under mötena, men att avdelning nr.22 startades upp igen kan vara en av effekterna från detta. Sista forskningsfrågan belyste om det fanns någon rivalitet mellan syndikalisterna och reformisterna vid gruvan. Resultatet blev här att protokollen inte visar på att det skulle varit någon rivalitet mellan dem, även om det går att läsa genom raderna att en viss spänning kan ha funnits där.