No description available.

Under de senaste åren har några av den moderna fackföreningsrörelsens viktigaste förutsättningar blivit föremål för politisk förhandling och statliga interventioner. Till följd av detta har meningsskiljaktigheter inom den svenska fackföreningsrörelsen framträtt. Denna studie undersöker om skiljelinjerna har ideologiska dimensioner.Fackförbunden Unionen, Kommunal och Byggnads utgör uppsatsens studieobjekt. Empirin är texter från fackförbundens hemsidor och den analysmetod som används är kvalitativ innehållsanalys. Det teoretiska ramverket utgörs av ett kritiskt perspektiv där makt är centralt för förståelsen av ideologi. Syftet är att undersöka i vilken grad och på vilket sätt förbundens kommunikation karaktäriseras av individualism alternativt kolletkivism, samt att beskriva förbundens uppfattningar om den egna positionen i relation till andra aktörer, eftersom sådana uppfattningar ses som centrala för konstruktionen av den fackliga ideologin.Studien visar att förbunden identifierar olika möjligheter och begränsningar för den fackliga verksamheten och att graden av individualism/kollektivism varierar mellan dem. Resultatet pekar på att Unionen har den mest individualistiska ideologin, medan Byggnads har den mest kollektivistiska. Kommunal intar en i sammanhanget mittenposition.

No description available.

No description available.

Abstrakt Titel: ”Från djupet av mitt hjärta… Förlåt, förlåt oss och förlåt mig - Från djupet av mitt hjärta.” - En studie av hur ett fackförbund hanterar en medialiserad skandal. Författare: Viktor Birlev och Ebba Rosell. Syfte: Syftet är att bidra till ökad kunskap om och förståelse för organisationers kommunikationsstrategiska arbete för att hantera förtroendekriser, som får stor medial uppmärksamhet. Teori och material: Textanalys med hjälp av dialogisk- och retorisk analys av fyra inslag i etermedia och texter publicerade på fackförbundets Kommunals webbsida och deras pressmeddelanden under tidsintervallet 12 januari till 13 februari. Teoretiska utgångspunkter har varit image repair theory, situational crisis communication theory och de retoriska begreppen konnotation och kroppsspråk. Huvudslutsatser: Den vanligaste huvudstrategin i den planerade kommunikationen var tillrättaläggande. I nyhetsjournalistiken var det också tillrättaläggande tillsammans med strategin bortförklara som var vanligast. Gesterna och blicken användes mest hos de ledande representanterna i inslagen i etermedia. Universitet: Medie- och Kommunikationsvetenskap, Linnéuniversitetet, Växjö Termin: Vårtermin 2016 Handledare: Håkan Sandström Examinator: Göran Palm Nyckelord: Förtroendekris, skandal, fackförbund, Kommunal, image repair theory, situational crisis communication theory, retorik, konnotation, kroppsspråk.

Syftet med den här studien var att undersöka hur en diskursiv berättelse skrivs fram i Aftonbladets granskning av fackförbundet Kommunal i januari 2016. Artikelserien handlade om fackliga företrädares bristande samklang mellan ord och handling. Politiker i regeringsställning drogs in och det fanns gott om aktörer som offentligt uttryckte sin kritik. En dryg vecka efter att artikelserien startat annonserade förbundsordföranden sin avgång. Materialet utgjordes av Aftonbladets pappersutgåva under perioden 13 – 21 januari 2016. Undersökningen genomfördes med en kombination av kvantitativ och kvalitativ metod. Först gjordes en kvantitativ innehållsanalys för att skapa översikt över materialet. Därefter gjordes en kvalitativ text- respektive bildanalys för att komma åt den diskursiva berättelsen. För den kvalitativa textanalysen användes modeller och begrepp från medieretorik, diskursanalys och retorik. I den kvalitativa bildanalysen användes en modell byggd på semiotik. Undersökningen pekar mot en diskursiv berättelse som konstrueras av följande delar: Två övergripande teman, ett samspel mellan nyhets- och opinionstexter, en tydlig och närmast arketypisk rollfördelning, fakta som framhäver konflikter och kontraster samt dramatiska effekter i språk och bild. Nyhetsberättelsen om ”Kommunals förlorade heder” överensstämmer i hög grad med John B. Thompsons fem kännetecken för en politisk skandal. Aftonbladet presenterar en konflikt som utvecklas genom komplikationer och polariseringar mellan inblandade parter, vilka i enlighet med triangelhypotesen tvingas reagera offentligt på varandras agerande. / The aim of this study was to examine how a discursive narrative is performed in Aftonbladets investigations on the trade union Kommunal in January 2016. Trade union representative’s lack of consistency between word and action were depicted in a series of articles. Politicians representing the government were involved and there were plenty of actors voicing their criticism. About a week after the start of the series, the chairwoman of the union announced her resignation. The sample consisted of Aftonbladets printed edition between the 13th and the 21st of January 2016. The study was performed with a combination of quantitative and qualitative methods. It began with a content analysis to get an overview of the material. After that, qualitative text respectively image analyses were carried out to get at the discursive narrative. For the qualitative text analysis methodology and concepts from media rhetoric, discourse analysis and classical rhetoric were used. The image analysis was carried out with a methodology based on semiotics. The study points towards a discursive narrative constructed of the following parts: Two general themes, interaction between news and commentary items, clear and almost archetypal roles, facts utilized to highlight conflicts and contrasts, and dramatic effects in language and images. The news narrative about ”The lost honor of Kommunal” conforms to a great degree to John B. Thompson’s five characteristics of a political scandal. Aftonbladet presents a conflict developed through complications and polarizations between the actors concerned who according to the triangle hypothesis are made to react publicly on each other.

<p>Sverige har varit medlem i EU sedan 1995. Tack vare medlemskapet har vi fått ökade möjligheter att ta arbete i ett annat EU-land och medborgare från andra EU-länder kan ta arbete i Sverige. Men vilka är egentligen som bereds möjligheten att arbeta utomlands och hur framställs EU för olika yrkesgrupper? Dessa frågor lyft och behandlas i uppsatsen genom en granskning av fackförbunden Jusek och Kommunals medlemstidningar. Uppsatsen behandlar vilka diskurser som framkommit ur respektive tidning samt vilka förklaringar det kan finnas till dem. Främst är det den del av EU som berör arbetslivet som behandlas i uppsatsen. Den metod som använts för undersökningen är diskursanalys med inriktning på diskursteori. Teoretisk utgångspunkt tas i Socialkonstruktionism, vilken diskursanalysen grundar sig på men även valda teorier som behandlar sociala klasser och vissa inslag av politisk teori har tagits med.</p>

<p>Tidningen Studentliv ges ut av fackförbundet TCO och kommer ut till alla högskole- och universitetsstudenter i Sverige. Tidningen behandlar bland annat frågor som rör studenter, facket och dessas förhållande till arbete och studier. Tidningen skulle kunna sägas vara ett livsstilsmagasin för studenter som samtidigt har en tydlig facklig prägel.</p><p>I denna uppsats undersöker jag hur tidningen konstruerar in studenten i arbetsmarknads- och utbildningsmässiga kontexter. Jag konstaterar i min analys att detta sker på ett naturaliserande och individualiserande sätt, samt att tidningen genomgående premierar olika expertroller och dessas auktoritet över studenten.</p><p>Studentliv rör sig vidare inom en företagsamhetsdiskurs i detta beskrivande av studenten. Studenten målas upp som en företagsam individ vars hela tillvaro är ett personligt projekt. Denna företagsamhetsdiskurs, menar jag, fungerar som en form av governmentality som arbetar genom tidningen och därmed även genom och på dennas läsare.</p>

Sverige har varit medlem i EU sedan 1995. Tack vare medlemskapet har vi fått ökade möjligheter att ta arbete i ett annat EU-land och medborgare från andra EU-länder kan ta arbete i Sverige. Men vilka är egentligen som bereds möjligheten att arbeta utomlands och hur framställs EU för olika yrkesgrupper? Dessa frågor lyft och behandlas i uppsatsen genom en granskning av fackförbunden Jusek och Kommunals medlemstidningar. Uppsatsen behandlar vilka diskurser som framkommit ur respektive tidning samt vilka förklaringar det kan finnas till dem. Främst är det den del av EU som berör arbetslivet som behandlas i uppsatsen. Den metod som använts för undersökningen är diskursanalys med inriktning på diskursteori. Teoretisk utgångspunkt tas i Socialkonstruktionism, vilken diskursanalysen grundar sig på men även valda teorier som behandlar sociala klasser och vissa inslag av politisk teori har tagits med.

Denna uppsats syfte har varit att undersöka hur det flexibla arbetet upplevs och hanteras av fackförbund. Studiens huvudobjekt har varit tjänstemannaförbundet Unionen där fyra kvalitativa intervjuer gjorts och en rad officiella dokument granskats. Utöver Unionen så har två intervju gjorts med en deltagare var från Vision och Handelsanställdas förbund.Fackförbund möter idag nya typer av frågor. Det handlar om frågor som rör hur arbete idag organiseras och hur medlemmarnas inställning till fackens verksamhet förändrats. Det flexibla arbetet är en sådan fråga. Flexibelt arbetet som fenomen framstår som något komplext för fackförbund. Komplexiteten skapar en situation där problem befaras uppstå om inga förhindrande insatser görs samtidigt som det förekommer relativt få konkreta fall eller ärenden hos Unionen. Unionens arbete med flexibilitet analyseras utifrån ett legitimitetsperspektiv i förhållande till sin omgivning. Hur Unionen hanterar frågor kring det flexibla arbetet problematiseras också i förhållande till mer övergripande utmaningar som dagens fackförbund ställs inför såsom medlemsförluster, individualisering av samhället och nya former för att organisera arbete. / The aim with this paper has been to explore how flexible work is perceived and handled by trade unions. The study's main focus has been the white-collar union Unionen, where four qualitative interviews were conducted and a number of official documents were reviewed. In addition to the interviews with Unionen two interviews were held with participant from Vision and Handelsanställdas förbund. Trade unions today face new challenges. These challenges involve questions that relate to how work today is organized and how members' attitude towards unions and their activities have changed. Flexible work is one such challenge. Flexible work as a phenomenon appears to be somewhat complex for Unionen. This complexity creates a situation where problems are expected to present themselves if no preventive efforts are made, while in reality there are relatively few actual errands for Unionen. Unionens work with flexibility is analysed from a legitimacy perspective in relation to Unionens environment. How Unionen works in relation to flexible work is also problematized in relation to the challenges of today’s unions where they are faced with decreasing number of members, individualization of society and new forms for organizing work.