<p>Abstrakt</p><p>Vi har genomfört en kvalitativ undersökning där vi har intervjuat fem föräldrapar som delat nästintill lika på föräldraledigheten. Fokus har legat på papporna och vårt syfte var att försöka förstå vad som motiverat dessa pappor till att vara hemma med sina barn i lika stor utsträckning som mammorna. Vi ville även se om det verkligen är så svårt att dela lika på föräldraledigheten som det ofta sägs vara, samt inspirera fler föräldrar till att dela lika. Intervjuerna presenteras i uppsatsen som livsberättelser och i analysen reflekterar vi kring dessa med hjälp av utvalda teorier och begrepp, bland annat Giddens: rena förhållanden och Beck och Beck-Gernsheim: första och andra moderniteten. Vårt resultat visar att det är flera faktorer som motiverat papporna till att ta ut sin del av föräldraledigheten, den främsta är pappans och mammans gemensamma vilja att dela lika och att skapa en nära relation till sitt barn.</p>

Abstrakt Vi har genomfört en kvalitativ undersökning där vi har intervjuat fem föräldrapar som delat nästintill lika på föräldraledigheten. Fokus har legat på papporna och vårt syfte var att försöka förstå vad som motiverat dessa pappor till att vara hemma med sina barn i lika stor utsträckning som mammorna. Vi ville även se om det verkligen är så svårt att dela lika på föräldraledigheten som det ofta sägs vara, samt inspirera fler föräldrar till att dela lika. Intervjuerna presenteras i uppsatsen som livsberättelser och i analysen reflekterar vi kring dessa med hjälp av utvalda teorier och begrepp, bland annat Giddens: rena förhållanden och Beck och Beck-Gernsheim: första och andra moderniteten. Vårt resultat visar att det är flera faktorer som motiverat papporna till att ta ut sin del av föräldraledigheten, den främsta är pappans och mammans gemensamma vilja att dela lika och att skapa en nära relation till sitt barn.

Denna uppsats övergripande syfte är att studera de föreställningar och mentaliteter rörande fäder och faderskap som speglades i svensk spelfilm under perioden 1961-1980. Problemformuleringen kan närmast beskrivas kretsa kring hur varierande aspekter inom framställningen av olika klassmässiga faderskap antingen förändrades eller förblev konstanta under studiens avsedda undersökningsperiod. Undersökningens fyra enskilda frågeställningar kan i sin tur sägas motsvara olika konkreta aspekter av fädernas samlade föräldraskap. Den första frågeställningen fokuserar på fädernas sexualitet och estetik medan den andra har utformats för att analysera fädernas interaktion med sina barn. Den tredje frågeställningen behandlar hur det faderliga föräldraskapet kontrasteras i relation till den moderliga motsvarigheten medan den fjärde frågeställningen avslutningsvis avser att granska faderliga självbilder, det vill säga hur fäderna själva värderar sin roll och sina plikter som föräldrar. Undersökningens teoretiska ramverk utgörs till stor del av den genusteori som R. W Connell formulerat rörande hur olika maskuliniteter verkar inom en hegemonisk maktordning där bland annat klass och sexualitet spelar avgörande roller. Utöver detta ramverk har Claes Ekenstams resonemang kring relationen mellan manlighet och omanlighet varit av största vikt i utformandet av denna studies analytiska verktyg, det vill säga motsatsparet om det goda respektive odugliga faderskapet. Det huvudsakliga källmaterialet består av följande sex filmer: Änglar, finns dom?, Kvarteret Korpen, Jag är nyfiken - gul, En kärlekshistoria, Scener ur ett äktenskap samt Vi hade i alla fall tur med vädret. Genom att närläsa filmerna och belysa generella tendenser med hjälp av signifikanta scener och repliker besvaras de fyra frågeställningarna film för film i kronologisk ordning. Den första frågeställningen mynnade ut i ett resultat som innefattar föreställningar om att fäderna i studien, oavsett klassmässig tillhörighet, kunde uppvisa sexuella begär men att detta inte var något som vanligen riktades mot barnens mor utan snarare kom till uttryck tillsammans med älskarinnor som inte befann sig i närheten av familjens hem. Värt att notera är även att arbetarklassens fäder generellt framställdes som estetiskt ovårdade medan medel- och överklassens fäder synes avbildas som betydligt mer propra. Det faderliga agerandet och den faderliga självbilden visades sig under studiens gång utgöra två sidor av samma mynt och därför besvarades dessa båda frågeställningar genomgående i nära relation till varandra. Trots att en del av fäderna stundtals uppvisade egenskaper vilka värderades som positiva av filmernas övriga karaktärer framställdes de, oavsett klassmässig hemvist, som övervägande problematiska på grund av sitt agerande. Undersökningens resultat visade dock på att arbetarklassens fäder definierades som odugliga av fler anledningar än borgerlighetens motsvarigheter och däri ligger en skillnad som är relevant att påpeka. Medan alkoholism, bristande försörjarförmåga och frånvarande emotionellt engagemang alla utgör definitioner för arbetarklassens ogudliga faderskap synes endast den sistnämnda karaktäristiken utgöra det primära problemet för de oacceptabla borgerliga fäderna. I skarp kontras till dessa övervägande problematiska fadersgestalter figurerar också vanligtvis en öm moderskaraktär vilken barnen kan vända sig till för tröst och råd när fäderna agerar bekymmersamt på olika sätt. Studiens resultatdiskussion mynnade i sin tur ut i ett antal avslutande slutsatser. För det första påvisade en jämförelse mellan denna undersökning och Stella Bruzzis granskning av fäder i hollywoodfilmer att det föreligger såväl skillnader som likheter mellan de svenska och amerikanska kontexterna. I Hollywoods produktioner synes till exempel polariseringen mellan arbetarklassens fader och den liberala medelklasspappan vara tydligare än i den svenska kontexten. Samtidigt kan de olika bilderna av fädernas sexualitet beskrivas som likvärdiga med tanke på att det goda faderskapet synes vara svårt att förena med de manliga sexuella drifter som fäderna uppvisar. I såväl svenska som amerikanska filmer tenderar nämligen dessa lustar att tyglas eller styras bort från familjens hem något som mynnar ut i frekventa otrohetsaffärer. För det andra vill jag hävda att denna undersökning exemplifierar hur begeppsparet om det goda respektive odugliga faderskapet kan användas som konstanta analytiska kategorier vars innehåll skiftar och värderas olika beroende på hur de sociala, kulturella och ekonomiska kontexterna förändras. I samband med detta resonemang riktas det även kritik mot den så kallade homosociala tesen genom att påvisa hur ett stort antal kvinnor faktiskt deltar i värderingen av de olika faderliga strategier som förkommer i källmaterialet. Såldes framstår det som rimligt att anta att faderskap utgör en del av den manliga genuskonstruktionen som inte uteslutande formas i mellanmanliga relationer. För det tredje hävdas det att den tidigare forskningen har underskattat den svenska befolkningens samtida mentaliteter, en hel del av den tidigare forskningen inom detta område menar nämligen att lanseringen av det så kallade nya faderskapet under 1970-talet var ett projekt som initierades av politiker och enstaka alternativrörelser för att förändra människors föreställningar kring manligt och kvinnligt föräldraskap. Undesökninges resultat pekar dock på att exempelvis en stor emotionell kapacitet hos fäderna redan under det tidiga 1960-talet värderades högt. Därmed gjorde inte det så kallade nya faderskapet (vilket betonade fäders emotionella kapacitet) entré från ingenstans utan existerade redan mer eller mindre latent i den vanliga människans föreställningsvärld. De genusstrukturella förändringar som förordades av exempelvis politiker hade således redan en god grogrund i befolkningens mentalitet. Avslutningsvis argumenteras det för att det var de borgerliga fäderna som under perioden 1961-1980 intog en hegemonisk position inom den manliga genusordningen. Då arbetarklassens fäder inte till fullo nådde upp till den standard som de borgerliga männen representerar (exempelvis gällande den faderliga försörjarplikten) förblev de förstnämnda marginaliserade medan de sistnämnda männen kom att utgöra sin tids försvarare av det samlade manliga patriarkatet.

No description available.

<p>ABSTRAKT</p><p>Marika Hämeenniemi</p><p>Pappagruppens betydelse för småbarnspappor i det senmoderna samhället.</p><p>År: 2006 Antal sidor: 43</p><p>I denna studie, vars syfte är att bidra med ökad kunskap om fenomenet pappagruppers betydelse för småbarnspappor, behandlas mäns upplevelser av utvecklingen av deras föräldraskap och identitet som pappor. Studien föreslår hur betydelsen av pappagrupper för småbarnspappor kan förstås och förklaras i relation till det samhälle vi lever i. Ansatsen är inspirerad av Grounded Theory och Narrativ forskning och bygger på ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Data samlades in genom narrativa intervjuer med fem småbarnspappor som vid intervjutillfället deltog eller nyligen hade deltagit i pappagruppsverksamhet. Resultatet presenteras i en berättande form och analyseras i relation till tidigare forskning om föräldraskap samt Giddens teori om individen i det senmoderna samhället. I analysen har fyra kärnkategorier, som kan sägas sammanfatta betydelsen av pappagruppsdeltagandet, formulerats. Dessa kärnkategorier utgörs av: Pappagruppsdeltagandet som ett sätt att ta sig ur ”back up” positionen; Pappagruppsdeltagandet som ett sätt att hantera konkurrerande pappadiskurser; Pappagruppsdeltagandet svarar mot ett reflektionsbehov; Pappagruppsdeltagandet svarar mot ett behov av att hantera relationer. Slutsatser av studien är att pappagruppen upplevs som ett viktigt forum för stöd och utbyte av erfarenheter samt att pappagruppen kan anses svara mot det moderna samhällets krav på reflexivitet på så sätt att pappagruppen erbjuder pappor en möjlighet att reflektera, konstruera och hantera sin identitet som föräldrar och partners. Med andra ord är pappagruppen ett forum för vuxna mäns lärande av föräldraskapet.</p>

<p>I denna uppsats undersöks hur män ser på faderskap och föräldraskap. Med bakgrund av att så få fäder utnyttjar föräldraförsäkringen är det övergripande syftet med uppsatsen att undersöka synen på faderskapet. Men också att undersöka relationen mellan faderskap och maskulinitet och hur faderskapet konstrueras i denna relation. De frågeställningar som undersökningen har utgått ifrån är:</p><p>• Hur ser fäder på föräldraskapets praktik, vad har de för roll, uppgift och ansvar som fäder?</p><p>• Med vilka mått mäts ”det goda faderskapet”?</p><p>Den metod som har använts i undersökningen är kvalitativa intervjuer. Sex intervjuer har genomförts med fäder som har barn under tre år. Intervjuerna redogörs i uppsatsen i form av olika områden som faller under mina två frågeställningar. Med hjälp av citat belyses det som framkom under intervjuerna och parallellt med citaten görs tolkningar av det framkomna.</p><p>En teoretisk referensram har tagits fram för att fungera som redskap i det analytiska arbetet och består både av teorier och begrepp som ansågs vara relevanta för mitt material. De är som följer: genussystemet, arbetets primat, hegemonisk maskulinitet, pappa som position samt barnorienterad maskulinitet.</p><p>Studien visar tecken på att pappan ser sig själv som en person som inte har en självklar eller tydlig plats i föräldraskapets praktik. De upplever sig själva som en andraperson med en diffus roll för det nyfödda barnet. Men några saker har utkristalliserat sig i pappapraktiken. I enlighet med informanterna var uppfostran en del av det manliga föräldraskapet. Uppfostran är en uppgift där de som fäder kommer in i barnets liv och kan få betyda någonting, då de har sett sig som den sekundära för det nyfödda barnet. Studien har också visat tecken på att pappan lätt blir en lekpappa, då leken fick ett stort utrymme när pappa och barn spenderade tid tillsammans. Undersökningen visar på tendensen att det goda faderskapet mäts i relativt små mått, och följden av detta blir att det är lätt att vara en bra pappa i dagens Sverige. Enligt informanterna kan man inte vara en dålig pappa, man är bara en mer eller mindre bra pappa. Pappan har ett symbolvärde som inte baseras på praktik eller prestation.</p>

I denna uppsats undersöks hur män ser på faderskap och föräldraskap. Med bakgrund av att så få fäder utnyttjar föräldraförsäkringen är det övergripande syftet med uppsatsen att undersöka synen på faderskapet. Men också att undersöka relationen mellan faderskap och maskulinitet och hur faderskapet konstrueras i denna relation. De frågeställningar som undersökningen har utgått ifrån är: • Hur ser fäder på föräldraskapets praktik, vad har de för roll, uppgift och ansvar som fäder? • Med vilka mått mäts ”det goda faderskapet”? Den metod som har använts i undersökningen är kvalitativa intervjuer. Sex intervjuer har genomförts med fäder som har barn under tre år. Intervjuerna redogörs i uppsatsen i form av olika områden som faller under mina två frågeställningar. Med hjälp av citat belyses det som framkom under intervjuerna och parallellt med citaten görs tolkningar av det framkomna. En teoretisk referensram har tagits fram för att fungera som redskap i det analytiska arbetet och består både av teorier och begrepp som ansågs vara relevanta för mitt material. De är som följer: genussystemet, arbetets primat, hegemonisk maskulinitet, pappa som position samt barnorienterad maskulinitet. Studien visar tecken på att pappan ser sig själv som en person som inte har en självklar eller tydlig plats i föräldraskapets praktik. De upplever sig själva som en andraperson med en diffus roll för det nyfödda barnet. Men några saker har utkristalliserat sig i pappapraktiken. I enlighet med informanterna var uppfostran en del av det manliga föräldraskapet. Uppfostran är en uppgift där de som fäder kommer in i barnets liv och kan få betyda någonting, då de har sett sig som den sekundära för det nyfödda barnet. Studien har också visat tecken på att pappan lätt blir en lekpappa, då leken fick ett stort utrymme när pappa och barn spenderade tid tillsammans. Undersökningen visar på tendensen att det goda faderskapet mäts i relativt små mått, och följden av detta blir att det är lätt att vara en bra pappa i dagens Sverige. Enligt informanterna kan man inte vara en dålig pappa, man är bara en mer eller mindre bra pappa. Pappan har ett symbolvärde som inte baseras på praktik eller prestation.

ABSTRAKT Marika Hämeenniemi Pappagruppens betydelse för småbarnspappor i det senmoderna samhället. År: 2006 Antal sidor: 43 I denna studie, vars syfte är att bidra med ökad kunskap om fenomenet pappagruppers betydelse för småbarnspappor, behandlas mäns upplevelser av utvecklingen av deras föräldraskap och identitet som pappor. Studien föreslår hur betydelsen av pappagrupper för småbarnspappor kan förstås och förklaras i relation till det samhälle vi lever i. Ansatsen är inspirerad av Grounded Theory och Narrativ forskning och bygger på ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Data samlades in genom narrativa intervjuer med fem småbarnspappor som vid intervjutillfället deltog eller nyligen hade deltagit i pappagruppsverksamhet. Resultatet presenteras i en berättande form och analyseras i relation till tidigare forskning om föräldraskap samt Giddens teori om individen i det senmoderna samhället. I analysen har fyra kärnkategorier, som kan sägas sammanfatta betydelsen av pappagruppsdeltagandet, formulerats. Dessa kärnkategorier utgörs av: Pappagruppsdeltagandet som ett sätt att ta sig ur ”back up” positionen; Pappagruppsdeltagandet som ett sätt att hantera konkurrerande pappadiskurser; Pappagruppsdeltagandet svarar mot ett reflektionsbehov; Pappagruppsdeltagandet svarar mot ett behov av att hantera relationer. Slutsatser av studien är att pappagruppen upplevs som ett viktigt forum för stöd och utbyte av erfarenheter samt att pappagruppen kan anses svara mot det moderna samhällets krav på reflexivitet på så sätt att pappagruppen erbjuder pappor en möjlighet att reflektera, konstruera och hantera sin identitet som föräldrar och partners. Med andra ord är pappagruppen ett forum för vuxna mäns lärande av föräldraskapet.

Early contact with both parents is important for children and it is important to reach out to both mothers and fathers through parental education groups. Parent education program for fathers can lead to more fathers taking parental leave and becoming more involved in the care of their children. A lot of men lack support from the community after the birth of their child. The aim of this study was to illustrate district nurses’ experiences of meeting first-time fathers. Nine district nurses with at least one year experience of working in child welfare clinics were interviewed. The data were analyzed by content analysis. The result revealed five main categories; interaction, support for fathers, parental education groups, the wellbeing of fathers, and relationships. Each main category consists of various subcategories. The most important findings were the district nurses’ experiences of the fact that fathers sometimes are prevented from taking care of their children, the fathers’ interest in participating in parental education groups are greater during pregnancy than after the birth of their child, and that fathers as well as mothers can have mental health problems after the birth of their child. The result also revealed a lack of preparedness dealing with mental health problems in newly become fathers as well as difficulties to detect mental health problems among fathers. The district nurses in this study have significant experience in working with newly become families even though the mother and child are the focus of attention. In the future their work can focus on the whole family to an even greater extent.

Studien bygger på tre fokusgruppsamtal med 14 föräldralediga småbarnsföräldrar i en medelstor kommun. Studien syftar till att undersöka hur småbarnsföräldrar samtalar om föräldraförsäkringen samt deras föräldraledighet och föräldraskap. Utifrån föräldrarnas diskussion om föräldraledighet undersöks hur moderskap och faderskap framställs, samt hur föräldrar beskriver ett jämställt föräldraskap. Den teoretiska utgångspunkten är socialkonstruktionistisk, där Peter L. Bergers och Thomas Luckmanns teori om kunskapssociologi används för att analysera föräldrarnas samtal. Fokusgruppsamtalen analyseras även med hjälp av tidigare forskning samt Ylva Elvin-Nowaks och Heléne Thomssons teori om hur kön skapas. Resultatet visar att småbarnsföräldrarna upplever föräldraförsäkringen som förmånlig men svår att förstå, på grund av många regler. De belyser vikten av valfrihet i föräldraförsäkringen. Uppdelningen av föräldraledigheten motiveras i många fall utifrån föräldrarnas ekonomiska- och arbetsmässiga möjligheter men även utifrån föräldrarnas vilja att vara föräldralediga. Mammans föräldraledighet tas dock alltid förgiven medan pappan framställs ha ett val att vara föräldraledig eller inte. Föräldrarna beskriver att jämställdhet är viktigt och menar att båda ska vara nöjda med ansvarsfördelningen i hemmet samt att båda ska ha en nära relation till barnet. Föräldraskap framställs antingen som könsstereotypt eller som könsneutralt. Det vill säga att mamman framställs vara den primära föräldern eller att båda föräldrarna framställs ha samma roll.