I detta arbete undersökte jag fadersgestaltningarna i Åsa Linderborgs Mig äger ingen från 2007 och Alex Schulmans Skynda att älska från 2009. Jag ställde mig frågan vilken roll fädernas kroppar spelar i respektive barns minnesbilder, vilken typ av manlighet som träder fram genom respektive faderskap och om Leif (fadern i Mig äger ingen) och Allan (fadern i Skynda att älska) är representanter för någon särskild maskulinitet. Jag utgick från sociologen Raewyn Connells teori om maskuliniteter men tar därtill också särskild hjälp av Thomas Johanssons diskussion om barns minnesbild av sina fäder. Jag kom fram till att bägge fädernas kroppar spelar en central roll i respektive barns minnesbilder. Kroppen symboliserar trygghet och här särskilt när barnet omfamnas av sin fader. Vidare var det porträtteringen av Leifs kropp som hjälpte mig att konstatera att Leif kan betraktas som en marginaliserad man vars kropp fungerar som en maskin vilken jobbar på uppdrag åt den stora samhällskroppen, här med Michel Foucault och Ulf Mellströms respektive arbeten som utgångspunkter. Vidare kom jag fram till att Allan är en delaktig man eftersom han drar nytta sin patriarkala utdelning när han väljer att forma sitt faderskap på det sätt som gynnar honom själv. Ytterligare en slutsats jag kom fram till är att Leif stundvis drar nytta av denna utdelning och därmed även han blir en del av det hegemoniska projektet. Allans ålderdom och Leifs klasstillhörighet diskuteras i arbetet även om det är maskulinitet och faderskap som är uppsatsens nyckelbegrepp.

No description available.

Denna undersökning är en diskursanalys av tre vetenskapliga artiklar som alla studerat sambandet mellan en individs position i syskonskaran och individens intelligens. De tre artiklarna publicerades 1973, 1976 och 2007. Syftet med denna undersökning är att finns vilka diskurser som framträder i de tre artiklarna. Då texterna analyserats med hjälp av diskursanalys har följande frågeställningar använts: I. Vilka diskurser om intelligens, syskonskap och föräldraskap framträder i undersökningarna? II. Vilka konstruktioner av relationen mellan en individs position i syskonskaran och dess intelligens har konstruerats i undersökningar från 1970-talet och idag?Den tidigare forskningen visar hur forskare ser på intelligens och IQ-mätningar, samt arvets och miljöns betydelse för intelligensen. I tidigare forskning presenteras även forskning om syskon, samt även några moderskaps- och faderskapsdiskurser ur annan forskning. I de tre artiklarna framträdde olika diskurser för intelligens, syskonskap, faderskap och moderskap. Dessa diskurser är; ”den mätbara intelligensen”, ”individdiskurs”. ”syskonpositionsdiskurs”, ”fadern som försörjare”, ”den frånvarande fadern” och ”modern som uppfostrare”.

Denna uppsats belyser familjehem som ett socialt fenomen ur socialtjänstens och familjehemmens egna perspektiv. Det känsliga och komplicerade förhållande som råder mellan ett familjehem och det placerade barnets biologiska föräldrar diskuteras utifrån fader - och modersrollen, med ett teoretiskt utgångsläge. / This project illustrates the fosterhome as a phenomenon from the perspective of the families that function as fosterhomes themselves and the socialworkers who work together with them. A disucssion of the highly sensitive and often complicated relationship between a fosterhome and the biological parents, is presented in a theoretical point of view based on the role as a mother and father.

<p>Studien syftar till att undersöka hur unga pappor upplever och hanterar rollen som pappa. Som forum för att finna lämpliga respondenter till detta användes verksamheten ”Unga mammor och pappor”. Studien har en kvalitativ ansats och baseras på fem stycken narrativa intervjuer. En intervjuguide med olika teman utformades och dessa teman följer sedan både i resultatet och i analysen. Frågeställningarna har behandlat processen; från graviditeten till idag, vilka förändringar i livssituationen faderskapet medfört, viktiga funktioner i papparollen och hur omgivning och samhälle påverkat dem som pappor. För att analysera resultatet av studien används Eriksons psykosociala utvecklingsteori, The Scripting and Life Course Perspective samt teorier om kön och genus. Resultatet i studien visar bland annat på att alla respondenterna såg positivt på sitt faderskap och de hade anammat detta till fullo. De kände alla att de hade ett stort ansvar och var delaktiga i det som rörde hem och barn. Dock ansågs det finnas en skillnad mellan pappa- och mammarollen gällande ansvarsfördelningen när barnen var små. Främst handlade detta då om att papporna var den primära familjeförsörjaren. Den största livsomställningen som framkom var att mindre tid spenderades på fritidsintressen och vänner till förmån för familjen. Vidare visade resultatet på att upplevelsen av krav från omgivning och samhälle tycks öka med barnens ålder.</p> / <p>The study aims to examine how young fathers experience and handle their role as fathers. As source to find suitable respondents, the program ”Unga mammor och pappor” was used. The study has a qualitative attempt and is based on five narrative interviews. A guide for the interviews was made with different themes and these themes later follows both in the result and in the analyse. The questionnaire in the study involves the process; from pregnancy until today, what kind of changes in their life situation did the fatherhood bring, important functions in the role as father and how the surrounding environment and society has effected them as fathers. To analyse the result of the study we used Eriksons psychosocial developmental theory, The Scripting and Life Course Perspective and theories about sex and gender. The result of the study shows, among other things, that the respondents were all positive to their fatherhood and they had fully adopted it. They all felt a great responsibility and participation considering home and child. However they all believed there to be a difference between the father- and the mother role concerning how to distribute the responsibility when the children are small. Mainly meaning, that the fathers were the primary family providers. The greatest change in their life situation appeared to be that less time was spent on hobbies and friends to the benefit of the family. The result also showed that their experience of the environmental and societal demands seems to grow with the ageing of the children.</p>

Studien syftar till att undersöka hur unga pappor upplever och hanterar rollen som pappa. Som forum för att finna lämpliga respondenter till detta användes verksamheten ”Unga mammor och pappor”. Studien har en kvalitativ ansats och baseras på fem stycken narrativa intervjuer. En intervjuguide med olika teman utformades och dessa teman följer sedan både i resultatet och i analysen. Frågeställningarna har behandlat processen; från graviditeten till idag, vilka förändringar i livssituationen faderskapet medfört, viktiga funktioner i papparollen och hur omgivning och samhälle påverkat dem som pappor. För att analysera resultatet av studien används Eriksons psykosociala utvecklingsteori, The Scripting and Life Course Perspective samt teorier om kön och genus. Resultatet i studien visar bland annat på att alla respondenterna såg positivt på sitt faderskap och de hade anammat detta till fullo. De kände alla att de hade ett stort ansvar och var delaktiga i det som rörde hem och barn. Dock ansågs det finnas en skillnad mellan pappa- och mammarollen gällande ansvarsfördelningen när barnen var små. Främst handlade detta då om att papporna var den primära familjeförsörjaren. Den största livsomställningen som framkom var att mindre tid spenderades på fritidsintressen och vänner till förmån för familjen. Vidare visade resultatet på att upplevelsen av krav från omgivning och samhälle tycks öka med barnens ålder. / The study aims to examine how young fathers experience and handle their role as fathers. As source to find suitable respondents, the program ”Unga mammor och pappor” was used. The study has a qualitative attempt and is based on five narrative interviews. A guide for the interviews was made with different themes and these themes later follows both in the result and in the analyse. The questionnaire in the study involves the process; from pregnancy until today, what kind of changes in their life situation did the fatherhood bring, important functions in the role as father and how the surrounding environment and society has effected them as fathers. To analyse the result of the study we used Eriksons psychosocial developmental theory, The Scripting and Life Course Perspective and theories about sex and gender. The result of the study shows, among other things, that the respondents were all positive to their fatherhood and they had fully adopted it. They all felt a great responsibility and participation considering home and child. However they all believed there to be a difference between the father- and the mother role concerning how to distribute the responsibility when the children are small. Mainly meaning, that the fathers were the primary family providers. The greatest change in their life situation appeared to be that less time was spent on hobbies and friends to the benefit of the family. The result also showed that their experience of the environmental and societal demands seems to grow with the ageing of the children.

<p>Studiens syfte var att söka en förståelse för hur pappor, som deltar i en gruppverksamhet för män som misshandlar sina barns mammor, kan beskriva sin syn på våldet samt hur en sådan verksamhet kan hjälpa dessa män att förändra sitt beteende så att deras barns situation förbättras. Den gruppverksamhet som studeras i denna uppsats heter Pappaverksamheten och är en kurs som utgår från kognitiva teorier. Kursens upplägg är inspirerat av Duluthmodellen från USA och Changing Ways i Kanada, men har kompletterats med tydligt barnfokus. Studien har genomförts med kvalitativa intervjuer där personal inom Pappaverksamheten samt socialsekreterare som träffat dessa pappor, berättar om hur de uppfattar att papporna ser på sina våldshandlingar samt hur de tänker sig att pappor kan upphöra med våldet och hur en sådan förändring går till. Resultatet visar att papporna oftast förnekar eller bagatelliseras våldet och dess konsekvenser. Papporna förnekar även att barnen bevittnat våldet och har enligt intervjupersonerna dåliga kunskaper om barns behov och att de kan påverkas av det som sker. Genom att få kunskap om våld och dess konsekvenser samt möjlighet att diskutera alternativa tankar och handlingar, kan pappan nå en viss insikt som kan leda till förändring. Däremot är kurstiden för kort för att kunna uppnå en varaktig förändring, utan verksamheten behöver kompletteras med fler insatser.</p>

The aim of the study is to, with a norm critical perspective, highlight how men and their parenting are represented and framed in child custody investigation reports in Sweden. The main focus is to show norms and beliefs about men and their parenting as several sources indicate that discrimination related to gender and ethnicity occurs. Based on a qualitative research effort, a document analysis has been made by 14 child custody investigation reports from diverse areas in the country. Through a thematic analysis tree themes became apparent. “Culture as an explanation”, “Gender inequality and women understand women best” and “The receiving father vs. the authoritarian father”. The selected theories that have been used to create an understanding of our research problem are the gender system and postcolonial theory. The results gave us the conclusion that in this context both structural discrimination and racial prejudices towards fathers are apparent in many cases.

Papparollen har förändrats de senaste årtiondena och det förväntas idag att män är engagerade under graviditet, förlossning och i omvårdnaden av det nyfödda barnet. Forskning har visat att de pappor som fått stöd och förberedelse in i föräldrarollen varit bättre rustade inför de omställningar föräldraskapet inneburit både för egen del och som stöd för sin partner. Det stöd som barnmorskor ger via möten på barnmorskemottagningar har visat sig främst fokusera på de blivande mammorna och varit lite anpassat efter de blivande pappornas behov. Syftet med studien var att beskriva nyblivna förstagångspappors upplevelser av förberedelse inför övergången mot föräldraskap utifrån möten med barnmorskor på barnmorskemottagningar. Studien utgick från kvalitativ innehållsanalys som metod. Åtta förstagångspappor intervjuades en till sex månader efter deras barns födelse. Resultatet blev ett övergripande tema: Faderskapet växer fram och till det sex kategorier; anknytning till barnet, känsla av att vara förälder nummer två, viss tveksamhet till föräldrakurs som kunskapskälla, behov av bekräftelse i faderskapet, självständig förberedelse samt overkligt innan förlossningen. Studien har visat att faderskapet är en roll som växer fram. Män påtalar betydelsen av att tillåtas bli delaktiga vid vårdmöten och föräldrautbildning för att lägga grunden för hela den nya familjen. Det innebär inte att män ifrågasätter det fokus som läggs på kvinnan, utan påtalar att de inte vill bli sedda som förälder nr två. Nuvarande möten mellan pappor och barnmorskor visar på brister eftersom barnmorskor inte i tillräcklig grad fokuserar utifrån pappans perspektiv och hans behov under graviditeten och tiden när barnet är fött. Föräldrautbildning i Sverige är en väl etablerad verksamhet, men den svarar ej mot männens behov av konkret information då män söker mest information och förberedelse inför faderskap hos personer i sin omgivning. / Program: Barnmorskeutbildning

Förändringen från att vara man till att bli pappa kan vara en omtumlande upplevelse och förändra mannens livsvärld. Tidigare forskning har till största del fokuserat på hur sexualiteten påverkas av det första barnets födelse, och inte på förändringar parrelationen i stort. Syftet med studien var att belysa mäns upplevelser av parrelationen efter första barnets födelse. För att studera detta tillämpades en kvalitativ metod, med livsvärldsansats. Åtta män intervjuades. Fem av dem intervjuades enskilt och tre stycken bildade en fokusgrupp. Materialet som framkom analyserades enligt Lundman och Hällgren-Granheims kvalitativa innehållsanalys (2008), vilket innebär att meningsbärande enheter tas ut, kondensering görs och koder bildas. Detta för att få fram kärnan i det intervjupersonerna upplevt. Resultatet presenteras i kategorier som visar att männen upplever att mycket förändrats i parrelationen efter att det första barnet fötts. Sex och samliv får en annan innebörd. Att inte ha samlag lika ofta som innan tycks inte vara något problem, då annan sorts närhet blir ett substitut. Männen ser på förebilder i kompisar och släktingar som de anser ha visat att det går att kombinera parrelation och föräldraskap utan att något av dem tar överhanden. Tid är något männen upplever sig ha brist på, det gäller både egentid och tid för relationen. Det finns vissa saker som männen anser viktiga för både det egna välbefinnandet och för en fungerande parrelation. Männen upplever att större krav ställs på planering och prioritering i vardagen och att en tydlig och rak kommunikation krävs för att allt praktiskt ska fungera. Enligt männen har FUB (föräldrautbildning) ibland misslyckas med att förbereda dem på att det kan ske förändringar i parrelationen. I resultatdiskussionen diskuteras det hur FUB kan bli bättre och hur barnmorskan kan arbeta med, och bemöta de upplevelser männen beskriver. / Program: Barnmorskeutbildning