Att bli förälder är en stor händelse i livet. Graviditeten är en tid där både fysiska och psykiska förändringar påverkar livet för båda parter och också en tid att förbereda sig inför föräldraskapet. Syftet var att belysa vilka faktorer som har betydelse för de svårigheter som fäder upplever i samband tidigt föräldraskap. En prospektiv longitudinell studie genomfördes vid samtliga kvinnokliniker i Västernorrland. Deltagande var 827 partners till kvinnor som varit gravida och fött barn under perioden juni 2007-juni 2008. Data samlades in med hjälp av tre frågeformulär. Regressionsanalysen visade att oro för ekonomi var den främsta anledningen till upplevelse av svårigheter med att vara förälder. Stödet från barnmorskan och från närstående påverkade inte utfallet för upplevelse av svårigheter under graviditeten, men stöd från partner efter förlossningen minskade pappors oro. Högskoleutbildade pappor och förstagångspappor var de som var mest oroade. Studien talar för att mer forskning behövs om pappors egna behov av stöd i föräldraskapet.

Syftet med denna studie är att undersöka mäns upplevelser av att ha deltagit i föräldrastödsprogrammet Föräldrastegen, samt hur de beskriver sitt föräldraskap och upplever relationen till sina tonåringar. Fem kursdeltagare har intervjuats utifrån en kvalitativ forskningsansats med en semistrukturerad intervjuguide som mall. Resultatet av intervjuerna har strukturerats och redovisats utifrån olika teman. Analysen har utförts med utgångspunkt i Eriksons psykosociala stadier, Banduras sociala inlärningsteori, samt teorier kring gruppdynamik. Den tidigare forskning som har använts berör fäders upplevelser av sitt faderskap, relationen mellan far och tonåring, samt en utvärdering av ett föräldrastödsprogram designad för män. Denna studie står väl i paritet med vad tidigare forskning i ämnet hävdar. De slutsatser man kan dra av undersökningen är att papporna upplever Föräldrastegen som ett positivt forum där kursdeltagarna fått utbyta erfarenheter med andra pappor samt ta del av nyttiga tips och idéer. Relationen till tonåringen upplevs överlag som god, dock stjäl i viss mån den egna arbetsbelastningen men framför allt ungdomarnas datoranvändande och deras kompisar mycket tid från relationen dem emellan. Synen på männens faderskap har påverkats av relationen till den egna pappan som har fått fungera som en negativ mall för hur barnuppfostran inte ska gå till.

Det finns uppenbara könsskillnader i samhället, inte minst när det gäller föräldraledighet. Svenska män tar endast ut cirka 20 procent av föräldradagarna. Studiens syfte var att få djupare förståelse för hur män upplever sin föräldraledighet, eventuella förändringar av familje- och arbetsrelationer, samt för vilka faktorer de upplever påverkar uttaget av föräldraledighet. Nio män som hade varit föräldralediga från ett företag i bank- och finansbranschen intervjuades. Intervjuerna var halvstrukturerade och analyserades med hjälp av tematisk analys. Upplevelsen var övervägande positiv. Relationen till barnet fördjupades och det blev en större balans i föräldraparet samt mellan familj och arbete. Hur bestående förändringarna var hängde samman med föräldraledighetens längd. Uttagets längd påverkades framförallt av arbetet, föreställningar om traditionella könsroller samt föräldraparets inställning. Resultatet ger ökad förståelse för mäns upplevelser. Det visar också att för att uppnå jämställdhet krävs ett fortsatt arbete för att förändra samhällets föreställningar om föräldraskap samt mäns och kvinnors beteenden.

Syftet med studien är att undersöka huruvida skandinaviska mäns attityd och handling gentemot jämställdhet påverkas vid ett faderskap av döttrar. Studier som tidigare genomförts visar att män med döttrar tenderar att ha större insikt i hur kvinnors position i samhället ser ut. Dock är dessa utförda på utomeuropeiska länder och resultaten visar även på att detta samband är kulturellt betingat. På grund av detta finns en vikt i att undersöka om detta fenomen även finns hos skandinaviska män, då de skandinaviska länderna ses som några av de mest jämställda samhällena i världen. Något som även saknas bortsätt från en av dessa är att studierna inte undersöks hur sambandet mellan individers attityder och faktiska handlingar ser ut. Detta kan ses som en svaghet på grund av att dessa dimensioner inte alltid är kausala. Således är denna studies syfte att undersöka om detta fenomen finns i de skandinaviska nationernas kultur. De frågeställningar som studien besvarar är: Finns det en skillnad i attityden till jämställdhet hos skandinaviska män med döttrar och män utan döttrar? samt Finns det skillnader i hur mycket hemansvar skandinaviska män tar vid faderskap av döttrar och män utan döttrar? För att besvara dessa forskningsfrågor används en kvantitativ metod, detta på grund av att resultatet går då att applicera på skandinaviska män och inte endast respondenterna. Det datamaterial som hypotesprövningarna grundar sig i är European Social Survey. En presentation av varför en individs handling samt attityd inte alltid har ett kausalt samband är inkluderad. Resultaten antyder att detta fenomen är kulturellt betingat då de skandinaviska männen inte påverkas av deras barns genus. Resultatet antyder således att ju mer jämställt land männen lever i ju mindre påverkas de av dess barns genus när det kommer till inställningen till jämställdhet. Resultaten visar även att skandinaviska män tenderar till att återgå till ett mer könsrollsstereotyp handlande i hemmet vid ett faderskap.

No description available.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur papparollen framställs i amerikansk respektive svensk rådgivningslitteratur som riktar sig till blivande och nyblivna pappor. Syftet besvaras med hjälp av två forskningsfrågor: hur kommer papparollen till uttryck i dessa pappaböcker och vilka eventuella skillnader och/eller likheter mellan de amerikanska och de svenska böckerna kan identifieras? Detta kommer göras med hjälp av begrepp och idéer lånade från Faircloughs diskursanalys. Det diskursanalytiska paketet är ett ramverk för både teoretiska och metodologiska utgångpunkter. För att får en bredare förståelse av empirin tas även andra socialteoretiska perspektiv in. I detta fall blir teorier kring maskulinitet och faderskap aktuella och bidrar med förklaring och förståelse kring hur diskurserna upprätthålls av sociala praktiker samt hur de bidrar till reproducerandet av dem. Diskurser identifieras och analyseras i ett parallellt arbete mellan teori och empiri. Empirin består av fyra rådgivningsböcker för blivande pappor, två svenska och två amerikanska. Den barnorienterade maskuliniteten har visat sig ha en betydande roll i konstruktionen av den moderna papparollen och empirin problematiserar begreppets innehåll. Under behandlingen av empirin har ytterligare en bild av den barnorienterade maskuliniteten tornat fram, som skiljer sig från begreppets ursprungliga kännetecken. Den nya bilden inkluderar flera av de uppoffringar som män och pappor måste göra för få tillgång till nära relationer med små barn.Dessa två versioner av barnorienterad maskulinitet kan i grova drag föras tillbaka på framställningen av papporna i böckerna från respektive land. Den första bilden av den barnorienterade maskuliniteten hittas i framställningen av pappor i de amerikanska böckerna medan den andra bilden kan liknas vid framställningen i de svenska böckerna

Diss. Linköping : Univ., 2002.

Studien lyfter fram nyblivna pappors upplevelser om jämställt föräldraskap. Papparollen har förändrats under den senaste tiden och det för med sig att pappor och barn samspelar mer med varandra och det innebär att papporna tar en mer aktiv roll i barnets omsorg (Plantin, 2001; Fägerskiöld, 2008). Som pappa är man den första tiden oerhört mottaglig, känslig och formbar för andra människors värderingar.  Pappor behöver ha uppmärksamhet och kunskap för att bli en bra förälder. Barnmorskor saknar ibland kunskap om pappors upplevelser. Syftet med studien var att utforska pappors upplevelser om ett jämställt föräldraskap i tidig föräldraroll. Metoden var en litteraturöversikt för att fördjupa sig i befintlig kunskap med utgångspunkt ifrån Axelsson (2008, 2012). Totalt 18 vetenskapliga artiklar analyserades som var jämställdhetscentrerade med målet att beskriva och ge förståelse för pappans upplevelser. Resultatet visar på den tydliga önskan om jämställt föräldraskap som pappornas upplevelser beskriver. Det växte fram två övergripande teman, papparollen och vad som skapar upplevelsen av ett jämställt föräldraskap. Papporna påtalar betydelsen av att tillåtas att bli delaktiga i barnets omsorg. Papporna behöver känslan av att de har en viktig roll. Papporna behöver bemötas som en viktig del av processen och detta för med sig en positiv upplevelse i papparollen. Några pappor upplevde att de inte inkluderades i barnets omsorg, detta skapade en känsla av maktlöshet och hjälplöshet vilket ledde till en försämrad upplevelse. Studien visar att pappor inte är lika delaktiga som mammor i barnets omsorg. Det finns ett tydligt behov av en förbättring för att pappans upplevelser blir mer positiva i papparollen, för att papparollen är kontextberoende och därför krävs det mera forskning om detta. Framtida studier bör inte bara belysa problemet, de ska också aktivt ge förslag till förändring i jämställt föräldraskap.

This study examines how the social service construct a gendered parenthood in child welfare investigations. The aim is to describe in which way maternity and paternity is described by gender and what differences are found in these descriptions based in normative constructions. As well as the way in which social services investigations reproduce society´s family norms. Through a qualitative thematic analysis of 9 child welfare investigations from a social office in a small municipality in Sweden, five themes were found. These themes have been analysed from a social constructivist gender perspective. The main outcome of the study shows that maternity is reproduced as a norm within parenting. Because of this the mother´s parental ability, regardless of what the family´s problems consist of, is being investigated. As the investigations focus on maternity, the consequence of this is that paternity is reproduced as absent but at the same time sufficiently good in its mere existence. Another of the conclusions of the study is that the social service has the task to educate the individual towards a social ideology, and when they do that the consequence of the family is that they are being fostered against the heteronormative traditional familyideal.

Syftet med denna studie är att berika bilden och innebörden av faderskap. Studien undersöker svenska fäder som lever i heterosexuell parrelation samt arbetar i mansdominerade arbetarklassyrken där kroppen används som främsta verktyg. I denna kvalitativa intervjustudie redogörs för dessa fäders livsvärld med fokus på faderns upplevelser av familjens och arbetsplatsens olika krav och föreställningar om faderskap och hur detta antingen sammanfaller eller kontrasterar faderns egna idéer om faderskap samt hur fäderna hanterar eventuella konflikter av ideal. Genom Connells maskuliniteter och West och Zimmermanns doing gender analyseras fädernas utsagor för att få en förståelse över vilka val som ses som möjliga gällande faderskap i förhållande till arbetsplatsen och i parrelationen. Resultaten tyder på att fäderna upplever att de har en frihet att agera i sitt faderskap i gemenskap med sin partners. De upplever också att förväntningarna på dem som fäder är rimliga trots att de möter visst motstånd och motstående ideal av maskuliniteter från både kollegor och chefer på arbetsplatsen. Resultaten visar även en vilja av jämställdhet i förhållande till omsorg för barnen samtidigt som vissa områden gällande hem, barn och arbete är starkt präglade av genusordningar och genusgörande praktiker. / <p>2021-06-03</p>