Denna uppsats är en diskursanalys över så kallade ”pappa-böcker”, böcker skrivna av män om att bli och vara pappa. Syftet är att studera vilket budskap dessa böcker förmedlar och hur männen framställer sitt faderskap. Syftet är även att studera hur budskapet förhåller sig till den sociala kontexten texterna befinner sig inom. Den sociala kontexten är skapad utifrån en litteraturstudie av tidigare forskning. Studiens teoretiska infallsvinklar har varit det socialkonstruktionistiska perspektivet i allmänhet och maskulinitetsteorier i synnerhet. Utifrån den kritiska diskursanalysen som metod har jag studerat fyra stycken böcker, innehållande tillsammans 16 stycken texter, skrivna av män. Ur dessa texter har jag kunnat utläsa att männens budskap om ett bra faderskap framställs som att vara närvarande, engagerade och delaktiga i sina barns liv genom en vardagsnärvaro. Det vill säga att dela på föräldraledighet, ta över hushållssysslor och skapa en egen relation till barnet utan moderns närvaro. Detta skapar diskursen om faderskapet med barnet i fokus, där diskursens nyckelord är här och nu, närvaro, engagemang och ansvar. Studien visar även att männen uppvisar en ny form av maskulinitet, en barn- och heminriktad maskulinitet, vilken innebär att männen i sitt faderskap även tar hand om hushållssysslorna och framställer sig positiva till förändrande könsroller. Detta skiljer sig från den barnorienterande maskuliniteten som ”plockar russinen ur kakan ” ur faderskapet och snarare befäster de traditionella könsrollerna.

Utifrån intervjuer med sju mödrar som har återgått till arbetet efter en så kallad ”kort” föräldraledighet, avser den här studien att undersöka hur dessa kvinnor definierar, förhandlar med samt utmanar eller återskapar ideal och diskurser om moderskap respektive faderskap. Min empiri visar hur kvinnorna genomgående jämför moderskap med faderskap och hur de, i många avseenden, implicit uppfattar faderskap som bättre och något som de vill efterlikna. Kvinnorna definierar förväntningar kring moderskap som negativa och beskriver idealen som ”sunkiga” och de skildrar hur moderskap, både enligt dem själva och samhället, ses som något annorlunda i förhållande till faderskap. Kvinnornas utsagor visar hur de ser faderskap som mindre kravfyllt samt enklare att kombinera med arbete än moderskap. Fäders föräldraledighet upplever kvinnorna som mer valfri och de beskriver hur kvinnor uppfattas som huvudansvariga för barn och hur fäder ses som substitut för mödrar. Respondenterna ser dock män som likvärdiga föräldrar som kvinnor och de förklarar hur kvinnor agerar gällande moderskap och föräldraledighet som något som i hög grad beror på samhälleliga normer, värderingar och strukturer. Vissa menar att det som är avgörande är den egna identiteten. En del har många gånger haft dåligt samvete och upplevt skuld på grund av sin tidiga återgång till arbetet, andra har inte det, men samtliga respondenter ser att det finns en koppling mellan begreppen moderskap och skuld. När det gäller jämställdhet är det viktigt för mina respondenter då det direkt och indirekt har spelat in på fördelning av föräldraledighet. En del av respondenterna ”bryr” sig inte om jämställdhet och i dessa kvinnors utsagor har jag funnit indikatorer på en underordning som jag menar på att de är omedvetna om.

<p>Många studier om föräldraskap är mest fokuserade på mammors upplevelser av graviditet och förlossning. Även om mammorna föder barnen och är i behov av mer vård än papporna, är det två personer som blir föräldrar. Pappor behöver också uppmärksamhet och kunskap för att bli bra föräldrar. Svenska barnmorskor och sjuksköterskor saknar ibland kunskap om mäns upplevelser av graviditet och förlossning. Syftet med denna studie är att belysa blivande/nyblivna pappors upplevelser av barnmorskors/sjuksköterskors bemötande. En litteraturstudie valdes för denna studie. 14 artiklar analyserades och de svarade på studiens syfte. I resultatet framkommer två teman, att bli bekräftad och att få ett stöd och att vara ett stöd, med tillhörande sex underteman. Pappor verkar vara de bortglömda föräldrarna. Många pappor känner att de är utelämnade och känner sig ofta oförberedda på själva förlossningen. Det framkommer även att de pappor som får extra förberedelser känner sig mer säkra under förlossningen och nyföddhetsperioden.</p>

Syftet med uppsatsen var att undersöka sex socialsekreterares uppfattningar av modern och fadern som föräldrar i familjer där mannen utövar våld mot kvinnan samt att undersöka om deras uppfattningar av modern och fadern skiljer sig åt, avseende föräldraskapet. Undersökningen bestod av halvstrukturerade intervjuer med sex socialsekreterare. Resultaten analyserades utifrån tidigare forskning, rollteori och genus. Resultaten av undersökningen visade att socialsekreterarna uppfattade ett bra föräldraskap som att det medför skyldigheter såsom att tillgodose sina barns behov. Mödrar och fäder har lika ansvar för barnets välbefinnande. De uppfattade att våldsutövande fäder och våldsutsatta mödrar brister i sitt föräldraskap. Till skillnad från mödrarna ansågs fäderna däremot, utöver våldet, kunna fungera adekvat i sitt föräldraskap då han omsorgsmässigt ofta kan ta hand om barnen. Opartiskhet samt att se båda föräldrarnas ansvar i hur våldet påverkar barnen, ansågs viktigt för socialsekreterarnas förhållningssätt. Vidare framkom att båda föräldrarna behöver hjälp och stödinsatser i sitt föräldraskap. I uppsatsen diskuterades att uppfattningar kring roller och genus är sociala konstruktioner, som styr hur socialsekreterarna uppfattar att våldsutsatta mödrar och våldsutövande fäder fungerar i sin föräldraroll. Mödrars föräldraskap anses omfattas av högre krav då de görs till huvudansvariga för våldet och barnen.

Intresset till studien uppkom genom att en webbgemenskap upptäcktes i vilken fäder söker stöd från varandra i förhållande till socialtjänsten, det väckte vår nyfikenhet kring vad orsaken och syftet är till att fäder söker sig till webbgemenskapen. Syftet med studien är att söka förståelse för varför fäderna vänder sig till webbgemenskapen på internet, att beskriva vilka föreställningar som skapas kring socialtjänsten i webbgemenskapen samt hur föreställningar begripliggörs och förklaras av fäderna. För insamling av empiri har en kvalitativ observationsstudie på internet genomförts där empirin som legat till grund för resultatet är texter och kommentarer publicerade av personer som utger sig för att vara fäder. En kvalitativ innehållsanalys har använts för att bearbeta den empiri som insamlats och bland annat tre övergripande teman har identifierats: föreställningar kring socialtjänsten, begripliggörande av föreställningarna samt mobiliseringens orsak och syfte. Studien har genomgripande ett genusperspektiv och resultatet av innehållsanalysen analyserades med hjälp av de teoretiska utgångspunkterna: kön som konstruktion – skapandet av genus samt homosocialitet. Resultatet i studien beskriver föreställningar kring att socialtjänsten bedömer fäder och mödrar olika utifrån kön samt reproducerar föreställningar kring traditionella föräldraroller och maskulinitet. Fäderna erhåller inget stöd och känner sig maktlösa utifrån att socialtjänsten privilegierar mödrar, detta leder till att fäderna söker sig till webbgemenskapen för att erhålla olika typer av stöd. Slutsatsen är att socialarbetare måste medvetandegöra föreställningar kring kön, maskulinitet och föräldraskap för att kunna motverka att föreställningar befästs och reproduceras. För detta krävs verktyg som direkt kan appliceras i det praktiska arbetet med fäder, men socialarbetare behöver också vara mer tydliga och lyhörda för att kunna identifiera behov hos fäder för att möjliggöra stödgivande. / The interest of this study were awakened when webcommunities whose purpose is to support fathers against the social services were found. This raised our curiosity about why such webcommunities are needed. The purpose of this study is to seek understanding for why fathers are turning to the webcommunity, also to describe conceptions about the social services which are created in the webcommunity and how those conceptions are understood and explained by the fathers. The method used for collection of data was a qualiatitive obervational study on the internet where the empirical base for the results are published texts and comments by people purporting to be fathers. A qualitative content analysis were used to process the empirical findings and three main themes were developed: conceptions about the social services, understanding of these conceptions and the cause and purpose of the mobilization. This study has a pervasive genderperspective and the result of the content analysis has been analyzed with the theoretical base of: ”doing gender” and homosociality. The result of this study reveals conceptions fathers have about the social services, that the social services assess fathers and mothers on different basis because of their sex. The fathers also claims that the social services reproduces conceptions about traditional parenting-roles and masculinity. The fathers doesn’t recieve the support they need and feel powerless because the social services privileges mothers, which instead leads fathers to seek support from eachother in the webcommunity. The conclusion is that social workers need to be more aware of conceptions they have on gender, masculinity and parenthood to be able to work against these conceptions. To do this social workers needs tools that can be applied in their daily practical work with fathers. But social workers also need to be more distinct and responsive to be able to identify fathers needs and thus offer support.

Det svenska samhället präglas av en jämställdhetsdebatt där regeringen genom sociopolitiska åtgärder aktivt arbetar med att jämställa kvinnor och män. Det har skett förändringar i hur faderskapet och pappans roll framställs i samhället vilket resulterar i nya attribut på rollen som pappa. Denna studie syftar till att beskriva och skapa förståelse för mäns upplevelser av rollen som pappa. Studien är av kvalitativ ansats och genomförd med hjälp av tio semistrukturerade intervjuer. Teoretiska utgångspunkter är rolltagande och socialisation, normer köns- och genusroller samt rollkonflikt. Urvalsgruppen består av män som blivit pappor efter senaste revideringen i föräldraförsäkringslagen 2016-01-01 och är sammanboende med barnets mamma. Datan analyserades med hjälp av fenomenologisk analys. Resultatet visade att männen upplevde rollen som pappa präglad av ansvar, delaktighet och jämställd med den andre föräldern. Männen upplevde att det tog tid att socialiseras in i rollen som pappa där den sociala omgivningen och normer samt den egna pappans antagande av rollen som pappa påverkade. Männen upplevde att traditionella könsroller allt mer suddas ut vilket resulterade i förändrade attityder från omgivningen där främst arbetsgivarens stödjande förhållningssätt beskrevs uppmuntrande till att ta ut föräldraledighet. / The Swedish society is characterized of an ongoing gender equal debate where the government through social policy measures is actively working on equating men and women. There have been many changes about how fatherhood and the father's role is portrayed in the society which results in new attribute to the father’s role. This qualitative study aims to describe how men experience their role as a father in contemporary time. The study uses ten semi-structured interviews as an instrument. Role-takingand socialization, norms and gender roles and role-conflict, social normsand gender roleis constituted as theoretical framework. The sample consists of men who have children born after the latest revision of parental leave insurance 2016-01-01 and are cohabiting with the child’s mother. The data were analyzed by using a phenomenological analysis. The result showed that the men perceived their role as a father as being characterized by responsibility, participation and equal to the other parent. The men perceived that it took time to socialize in to the role as a father were the social environment, norms and also their own fathers role affected them when taking on the role as a father. The traditional gender roles are changing which results in transformed attitudes from the social environment where mainly the employers supporting approach was described to encourage the respondents to take out parental leave.

I Sverige är det inte tillåtet att genomföra surrogatarrangemang inom den svenska sjukvården. De som inte själva kan genomgå en graviditet, t.ex. manliga samkönade par, ges idag inget alternativ inom assisterad befruktning för att lösa barnlöshet. Tekniken inom assisterad befruktning gör det möjligt att genomföra fullständiga surrogatarrangemang där könsceller från tilltänkta föräldrar placeras i en utomstående kvinnas livmoder för att bära barnet. En följd av det blir att svenska par vänder sig utomlands, bl.a. till USA, för att genomföra surrogatarrangemang. Barn som tillkommer genom surrogatarrangemang utomlands riskerar att hamna i kläm då föräldraskapet för de tilltänkta föräldrarna är oklara. Långa handläggningstider och avsaknad av reglering försvårar för föräldrarna att uppnå status som rättslig förälder när de återvänt till Sverige. Frågan om reglering av surrogatarrangemang har varit uppe för utredning ett par gånger men hittills inte ändrat rättsläget. I den senaste utredningen ansåg man bl.a. att det finns kunskapsluckor kring hur barn som tillkommit genom surrogatarrangemang mår efteråt och att detta inte stämmer överens med principen om barnets bästa. Vi har i uppsatsen försökt redogöra för hur hanteringen av internationella surrogatarrangemang behandlas när lagstiftningen kring det saknas. Med utgångspunkt i gällande rätt har vi studerat hur par som vänder sig till USA löser föräldrafrågan när de återvänt till Sverige. Den krokiga väg som följer av surrogatarrangemang utomlands väcker ett intresse för att se hur lagstiftningen är förenlig med principen om barnets bästa. Utifrån det har uppsatsen behandlat huruvida surrogatarrangemang inom svensk hälso- och sjukvård är ett bättre alternativ utifrån barnets bästa. / Surrogacy arrangements is not permitted through Swedish healthcare. Couples who cannot carry a baby, such as homosexual men, are not given any alternative in assisted reproduction to solve childlessness. IVF enables complete surrogacy arrangements by using the intended parents’ egg and sperm and placing the fertilized egg into another woman’s womb. As a consequence, Swedish couples travel abroad to countries such as the United States to carry out surrogacy arrangements. The children who are born through surrogacy abroad risk being without legal parents in Sweden during court proceedings. Long processing times and lack of regulation make it difficult for parents to gain status as legal parent when returning to Sweden. The regulation of surrogacy has been discussed in the Swedish Parliament a few times but the law has not changed. The main reason being that it hasn’t been determined whether surrogacy arrangements are in line with the principle of the child’s best interest. In this essay we have attempted have tried to explain how the management of international surrogacy arrangements is dealt with when legislation is lacking. Based on current law, we have studied how couples who turn to the United States for surrogacy treatment solve the issue of legal parenthood when returning to Sweden. The difficulties that follow international surrogacy arrangements has raised the issue whether current Swedish law is consistent with the principle of the best interest of the child. Would a change to existing legislation, which would permit surrogacy arrangements within Swedish healthcare be a better option based on the best interests of the child.

No description available.

Detta är en historisk litteraturstudie av en förändring i Sveriges mansideal under sekelskiftet. Författaren har uppmärksammat en destruktivitet i dagens sociala manskultur inom fotboll och annan lagsport, där en exkluderande och våldsfrämjande mansnorm råder. Hon söker svar på hur det gick till när kyrkans inflytande på manlig fostran minskade och hur detta har samband med att fotbollen etablerades i Sverige.    I arbetet studeras vad som hände med det kristna mansidealet när män på grund av den industriella och vetenskapliga revolutionen flyttades från kyrka och hushåll till fabriker, byggarbeten och akademier. Studien omfattar även hur fotbollen gjorde entré bland de unga männen när fäderna inte längre fanns närvarande i landets hushåll. Arbetet ger en grundläggande inblick i det socioekonomiska samhällets uppkomst och konsekvenser, en ny uppdelning mellan de binära könen samt vad som gick män förlorat när samhällsstrukturen förändrades under den industriella och vetenskapliga revolutionen.    Studien lutar sig mot begreppen sekularisering och hegemonisk maskulinitet. I arbetet framgår att män hamnade i utanförskap och minskat maktinflytande då de separerades från kyrka och hushåll. Framför allt män i arbetarklassen fick utstå ett förtryck där de dagligen förnedrades i sin samhällsposition. Fotbollen introducerades av medelklassen som ett sätt att fostra arbetarklassens unga män då dessa uppfattades som lösaktiga och ovårdade. Snart blev fotbollen en plats som ersatte utanförskapet och förtrycket med klassöverskridande manlig gemenskap och som stärkte mäns självförtroende genom att bekräfta en fysisk överlägsenhet.

Denna studie syftar till att analysera hur fäders syn på faderskap i relation till hegemonisk maskulinitet och jämställdhet kan påverka föräldraskapet. Den teoretiska utgångspunkten som användes var Connells teori om hegemonisk maskulinitet samt kritiken riktad mot den. Urvalet består av sex fäder där somliga var föräldralediga, några studerade och resterande arbetade. Deras yrkesbakgrunder varierade mellan socialt arbete, data och IT, skolväsendet och hantverkarbranschen. Det empiriska materialet samlades in genom semi-strukturerade intervjuer och analyserades med tematisk analys. Resultaten har visat att traditionell och ny maskulinitetsideologi verkar tävla om inflytande vad gäller hegemonisk status, men även att fäder i jämställdhetens namn både kan upprätthålla och göra avkall på en överordnad position i föräldraskapet. Utifrån resultaten har studien konstaterat att fäders tankesätt kring arbetsfördelning, ansvar och avlastning till viss del leder till att modern blir familjens projektledare och att fadern konstrueras till en andrahandsförälder, likväl som fädernas medvetenhet och engagemang för jämställdhet i föräldraskapet kan motverka denna problematik. Avslutningsvis har studien sammanlänkat fäders resonemang om jämställdhet och maskulinitet i relation till delaktighet och ansvar i faderskapet, vilket synliggjort hur det potentiellt finns samband mellan strukturella och relationella problem på individ- och familjenivå. / This study aims to analyze how fathers' views on fatherhood in relation to hegemonic masculinity and egalitarianism can affect parenthood. The theoretical framework was Connell's theory of hegemonic masculinity and the critique against it. The sample were six fathers whom either worked, studied or were on parental leave. Their professional backgrounds varied between social work, data and IT, school, and craftsmanship. The empirical material was collected through semi-structured interviews and analyzed with thematic analysis. The results have shown that traditional and new masculinity ideology seem to compete for influence in terms of hegemonic status, but also that fathers use egalitarianism both to maintain and relinquish a superior position in parenthood. Based on the results, the study has found that father's mind-set about division of labor, responsibility and relief to some extent leads to the mother becoming the family's project manager and that the father is constructed as a second parent, but also that fathers' awareness and commitment to equality in parenthood can counteract this problem. In conclusion, the study linked fathers' reasoning about equality and masculinity in relation to participation and responsibility in paternity, which later showed how it potentially can cause relational problems at the individual and family level.