No description available.

This thesis focuses on immigrant fathers and the specific situation they face arriving in Sweden. The purpose of this study is to examine various systemic obstacles and eventual possibilities these fathers may encounter in the new country and how they affect their fatherhood. The paper is based on four interviews, with three men and one woman, who work with immigrant fathers partly in parenting educational programs. The informants’ professional background varies. Two of them work within the medical services, one of them works within the social services and one is an educated COPE (a parental educational program) group leader. The study is based on information achieved from these professionals and previous research that has been published in this area. The results of the study have been categorized into four main themes that have been discussed throughout the thesis. These include the changing of fathering roles as a result of structural barriers such as unemployment and segregation. Many immigrant fathers feel that they loose their traditional role of a father as breadwinner and head of the family. In my ambition to understand this phenomenon I have used social constructivist theories. These theories point out that the meaning assigned to fatherhood is socially and culturally constructed. A second theme is about the fear that their children will be taken away from them that many immigrant fathers experience. These feelings are also explained by structural barriers such as segregation. The loss of meaningful encounters between immigrant fathers and native Swedish fathers result in distances between different groups of people which might lead to stereotypic images of each other. The loss of encounters between different groups of people is a third theme that has been discussed in this thesis.

This master thesis explores representations of fatherhood in the contemporary genre “daddy literature.” The study is based on four Swedish “daddy memoirs” published 2007-2010. In the genre, now adult children take a retrospective view on their relationships with their fathers, incorporating both a "child's perspective" on the father, and their present-day adult perspective. The analysis draws upon research about primary and secondary parenthood, critical studies of men and masculinities, and fatherhood studies.   The analysis shows that the authors explicitly describe their fathers’ bodies. The male body is portrayed as muscular and strong, but the study shows that class, age and addiction restrict the male body. Three of the authors also describe their fathers’ as authorities that sometimes become violent. In a sense the father is the primary parent throughout the memoirs whilst the mother is usually portrayed, as the secondary parent even though she makes sure the child is properly cared for. “Daddy literature” renegotiates the power between the father and the child.

This study explores the depiction of fathers in older and contemporary literature. Based on the aim to examine equality problems in relation to the process of family-forming, the essay draws conclusions from the literature aided by theories on gender and masculinity. Through a narrative analysis, the study intend to compare the depictions to show on continuities or lack thereof.Through clarifying the contextual background of the works, the content has been studied through terms of equality, masculinity issues and stereotypical depictions of gender.The study has shown that the depiction of fathers confirm and cement differences between genders, masculinity as a carrier of violence and a correlation in the identification of one’s fatherhood with the exercise of power. By illustrating these conclusions the study aims to provide a basis for teaching equality in upper secondary schools in accordance with the curricula.

Syftet med studien var att undersöka hur faderskap konstruerades i vårdnad-, boende- och umgängesutredningar med intentionen att studera hur fädernas lämplighet gestaltades samt vilka egenskaper hos fäderna som betonades. Studiens empiri bygger på nio stycken utredningar där fadern bedöms lämpligast för att handha barnets omsorg samt där moderns föräldraförmåga anses brista. Som metodologisk grund utgår studien från diskursanalys inspirerad av filosofen Foucault. Studiens teoretiska referensram utgörs av genusteori, hegemonisk maskulinitet samt diskursanalytisk teori.  Studiens resultat gav uttryck för en bild av faderskapet som något män successivt internaliserar. Vidare påvisade studien en moderpresumtion inom föräldraskapet genom att modersrollen gestaltades som svår att utmana, trots att de faktiska mödrarna ansågs brista i sitt föräldraskap. Moderpresumtionen är skönjbar i utsagorna om fädernas lämplighet som föräldrar, vilken återkommande skildrades utifrån en centrering kring mödrarnas olämplighet. Resultatet kan också tolkas visa att den hegemoniska maskuliniteten är i förändring. Studiens slutsats är att moderskapet fortsatt betraktas som norm inom föräldraskap och att faderskapet på så vis värderas i ljuset av moderskapet. Även om den hegemoniska maskuliniteten till viss del tycks vara i förändring påvisar studien en distinktion i utredningarnas skildring av män respektive kvinnors föräldraskap. / The purpose of the study was to investigate how paternity was constructed in investigations of legal/physical custody and rights of access to children, performed by the swedish social services. The study also aimed to study how the fathers' suitability was portrayed and what characteristics of the fathers that were emphasized. The empirical data is based on nine investigations in which the father is considered most appropriate to handle the child's care. As a methodological basis, the study is based on discourse analysis. The theoretical framework consists of gender theory, hegemonic masculinity and discourse analytical theory.  The results expressed images of paternity as something men gradually internalize. Furthermore, the study demonstrated a mother presumption in parenting whereas the mothers were portrayed as the most essential for the child. The mother presumption is discernible in the statements about the fathers 'suitability as parents, which was repeatedly portrayed from a centering on the mothers' inability. The results can be interpreted to show that the hegemonic masculinity is changing. The study's conclusion is that maternity is still regarded as the norm in parenting and that paternity is thus valued in the light of motherhood.

<p>Det finns uppenbara könsskillnader i samhället, inte minst när det gäller föräldraledighet. Svenska män tar endast ut cirka 20 procent av föräldradagarna. Studiens syfte var att få djupare förståelse för hur män upplever sin föräldraledighet, eventuella förändringar av familje- och arbetsrelationer, samt för vilka faktorer de upplever påverkar uttaget av föräldraledighet. Nio män som hade varit föräldralediga från ett företag i bank- och finansbranschen intervjuades. Intervjuerna var halvstrukturerade och analyserades med hjälp av tematisk analys. Upplevelsen var övervägande positiv. Relationen till barnet fördjupades och det blev en större balans i föräldraparet samt mellan familj och arbete. Hur bestående förändringarna var hängde samman med föräldraledighetens längd. Uttagets längd påverkades framförallt av arbetet, föreställningar om traditionella könsroller samt föräldraparets inställning. Resultatet ger ökad förståelse för mäns upplevelser. Det visar också att för att uppnå jämställdhet krävs ett fortsatt arbete för att förändra samhällets föreställningar om föräldraskap samt mäns och kvinnors beteenden.</p>

<p>Att bli förälder är en stor händelse i livet. Graviditeten är en tid där både fysiska</p><p>och psykiska förändringar påverkar livet för båda parter och också en tid att</p><p>förbereda sig inför föräldraskapet. Syftet var att belysa vilka faktorer som har</p><p>betydelse för de svårigheter som fäder upplever i samband tidigt föräldraskap. En</p><p>prospektiv longitudinell studie genomfördes vid samtliga kvinnokliniker i</p><p>Västernorrland. Deltagande var 827 partners till kvinnor som varit gravida och fött</p><p>barn under perioden juni 2007-juni 2008. Data samlades in med hjälp av tre</p><p>frågeformulär. Regressionsanalysen visade att oro för ekonomi var den främsta</p><p>anledningen till upplevelse av svårigheter med att vara förälder. Stödet från</p><p>barnmorskan och från närstående påverkade inte utfallet för upplevelse av</p><p>svårigheter under graviditeten, men stöd från partner efter förlossningen minskade</p><p>pappors oro. Högskoleutbildade pappor och förstagångspappor var de som var</p><p>mest oroade. Studien talar för att mer forskning behövs om pappors egna behov av</p><p>stöd i föräldraskapet.</p><p> </p>

<p>SAMMANFATTNING</p><p>Föräldraskap, moderskap och faderskap kan ses som sociala konstruktioner skapade med utgångspunkt i det aktuella samhälle och kultur en individ lever i. I skrivna utredningar inom socialtjänsten bedöms mödrar och fäders förmåga olika. Relationen mellan socialarbetare och klient kan betraktas som mycket ojämlik avseende makt. I samhället överlag finns en norm som förordar det jämställda levnadssättet och föräldraskapet. Syftet med denna studie är att ur ett genusperspektiv undersöka familjebehandlares upplevelser gällande föräldraskapet i behandling inom socialtjänsten och hur maktaspekter i behandlingssituationen med föräldrar kan påverka detta. Frågeställningarna handlar om vilka värderingar och tankar som finns gällande föräldraskapet, om genus har någon betydelse i behandling inom socialtjänsten, vilka konsekvenser diskurserna om föräldraskap och genus kan få i behandlingen och hur behandlarna ser på sin makt som professionell. Fem familjebehandlare inom socialtjänsten har intervjuats gällande förväntningar på föräldrar, genusaspekter och makt. En central utgångspunkt i studien är en socialkonstruktionistisk syn på kön och föräldraskap där verkligheten skrivs utifrån den samlade uppfattningen av ett fenomen eller företeelse. En diskurs analys har gjorts och visar på två huvudsakliga diskurser: föräldraskapet oberoende av genus i behandlingen och föräldraskapet och behandlingen beroende av genus. Den senare diskursen indikerar att en förändring håller på att ske inom den aktuella socialtjänsten, då nya tankesätt ger genus en betydelse i behandlingsarbetet och slutsatser som kan dras är att genus har betydelse i behandlingsarbetet och föräldraskapet. Detta innebär att arbetssättet behöver anpassas till de villkor som mödrar och fäder har/upplever att de har utifrån de sociala konstruktionerna av moderskap och faderskap.</p>

<p><p>Syftet med denna studie är att undersöka mäns upplevelser av att ha deltagit i föräldrastödsprogrammet Föräldrastegen, samt hur de beskriver sitt föräldraskap och upplever relationen till sina tonåringar. Fem kursdeltagare har intervjuats utifrån en kvalitativ forskningsansats med en semistrukturerad intervjuguide som mall. Resultatet av intervjuerna har strukturerats och redovisats utifrån olika teman. Analysen har utförts med utgångspunkt i Eriksons psykosociala stadier, Banduras sociala inlärningsteori, samt teorier kring gruppdynamik. Den tidigare forskning som har använts berör fäders upplevelser av sitt faderskap, relationen mellan far och tonåring, samt en utvärdering av ett föräldrastödsprogram designad för män. Denna studie står väl i paritet med vad tidigare forskning i ämnet hävdar. De slutsatser man kan dra av undersökningen är att papporna upplever Föräldrastegen som ett positivt forum där kursdeltagarna fått utbyta erfarenheter med andra pappor samt ta del av nyttiga tips och idéer. Relationen till tonåringen upplevs överlag som god, dock stjäl i viss mån den egna arbetsbelastningen men framför allt ungdomarnas datoranvändande och deras kompisar mycket tid från relationen dem emellan. Synen på männens faderskap har påverkats av relationen till den egna pappan som har fått fungera som en negativ mall för hur barnuppfostran inte ska gå till.</p></p>

SAMMANFATTNING Föräldraskap, moderskap och faderskap kan ses som sociala konstruktioner skapade med utgångspunkt i det aktuella samhälle och kultur en individ lever i. I skrivna utredningar inom socialtjänsten bedöms mödrar och fäders förmåga olika. Relationen mellan socialarbetare och klient kan betraktas som mycket ojämlik avseende makt. I samhället överlag finns en norm som förordar det jämställda levnadssättet och föräldraskapet. Syftet med denna studie är att ur ett genusperspektiv undersöka familjebehandlares upplevelser gällande föräldraskapet i behandling inom socialtjänsten och hur maktaspekter i behandlingssituationen med föräldrar kan påverka detta. Frågeställningarna handlar om vilka värderingar och tankar som finns gällande föräldraskapet, om genus har någon betydelse i behandling inom socialtjänsten, vilka konsekvenser diskurserna om föräldraskap och genus kan få i behandlingen och hur behandlarna ser på sin makt som professionell. Fem familjebehandlare inom socialtjänsten har intervjuats gällande förväntningar på föräldrar, genusaspekter och makt. En central utgångspunkt i studien är en socialkonstruktionistisk syn på kön och föräldraskap där verkligheten skrivs utifrån den samlade uppfattningen av ett fenomen eller företeelse. En diskurs analys har gjorts och visar på två huvudsakliga diskurser: föräldraskapet oberoende av genus i behandlingen och föräldraskapet och behandlingen beroende av genus. Den senare diskursen indikerar att en förändring håller på att ske inom den aktuella socialtjänsten, då nya tankesätt ger genus en betydelse i behandlingsarbetet och slutsatser som kan dras är att genus har betydelse i behandlingsarbetet och föräldraskapet. Detta innebär att arbetssättet behöver anpassas till de villkor som mödrar och fäder har/upplever att de har utifrån de sociala konstruktionerna av moderskap och faderskap.