No description available.

Att bilda familj är en dröm för många personer. Tack vare den medicinska utvecklingen på området finns det idag flera olika sätt att skaffa barn på. Ett exempel är användandet av en surrogatmoder. Surrogatarrangemang där det behövs assisterad befruktning med svensk hälso- och sjukvård är däremot inte ett tillåtet förfarande i svensk rätt, varför specifika rättsregler på området saknas. Förfarandet är däremot inte kriminaliserat varför par och ensamstående använder sig av ett sådant arrangemang i utlandet.  Den icke anpassade lagstiftningen har resulterat i rättsliga konsekvenser för tilltänkta föräldrar och barn. Det kan konstateras att ett genetiskt faderskap på ett enkelt sätt kan fastställas genom bekräftelse, dom eller erkännande. Avseende moderskap är dock huvudregeln vid surrogatarrangemang att moderskapet ska fastställas rättsligt genom ett adoptionsförfarande, oavsett om det är barnets genetiska moder. Dagens adoptionsbestämmelser uppställer krav på att makar och sambor endast kan adoptera gemensamt och närståendeadoption förutsätter samtycke av den genetiskt rättsliga fadern. Det uppställs dessutom ett vederlagsförbud vid adoption.  Rättsliga konsekvenser har uppstått i form av att tilltänkta föräldrar separerat och att rättslig förälder återkallat sitt samtycke. Vidare råder en rättslig osäkerhet huruvida det finns ett tillräckligt samband mellan ersättning till surrogatmodern och vederlagsförbudet vid en senare adoption. Europadomstolen har konstaterat att varje medlemsstat har en skyldighet att erkänna barnets föräldra-barn relation utifrån barnets rätt till privatliv samt att värna barnets bästa. Det är dock upp till medlemsstaten att välja på vilket sätt ett sådant erkännande ska genomföras. HD konstaterade i ett fall från 2019 att den rättsordning som tillämpas i Sverige idag inte är förenlig med barnets rätt till privat- och familjeliv samt principen om barnets bästa.  I juni 2021 kom en statlig offentlig utredning med förslag avseende nya regler om utländska föräldraskap. Utredningen har gett förslag på att det förfarandet som ska användas när tilltänkta föräldrar har hemvist i Sverige fortsättningsvis ska vara ett adoptionsförfarande. Kravet på gemensam adoption för makar och sambor ska tas bort. Dessutom ska det göras undantag avseende kravet på samtycke samt vederlagsförbudet. Undantagsbestämmelserna ska enbart tillämpas vid synnerliga skäl. Ett adoptionsförfarande är fördelaktigt då förfarandet utgår från barnets bästa. Samtidigt prövas den tilltänkta förälderns lämplighet. Vidare innebär de föreslagna undantagsbestämmelserna att de rättsliga konsekvenser som uppstått i praxis kan lösas på ett mer förutsägbart sätt. Utredarnas förslag innebär dock vissa rättsliga oklarheter och risker. För att undantagsbestämmelserna över huvud taget ska bli aktuella förutsätter det att en faktisk familjerelation har uppstått. Vidare innebär utredarnas förslag att det fortsatt görs en skillnad mellan män och kvinnor vid fastställande av föräldraskap på så sätt att moderskapet inte kan fastställas på annat sätt än genom ett adoptionsförfarande. Utredarnas rättsliga lösningar stannar vid en lägstanivå. Det kan därmed konstateras att de föreslagna lösningarna inte är långsiktigt hållbara. Intresset av att erkänna föräldraskap måste väga tyngre än intresset av att inte uppmuntra till surrogatarrangemang. Detta kan säkerställas genom att låta genetiskt tilltänkta mödrar få sitt moderskap fastställt på ett liknande sätt som fastställande av genetiskt faderskap idag. Om ett adoptionsförfarande ändock ska användas borde kravet på faktisk familjerelation tas bort för genetiskt tilltänkta mödrar.

Syftet med denna uppsats är att undersöka likheter och skillnader mellan de två ensamstående papporna Loranga av Barbro Lindgren och pappa Bertil Åberg av Gunilla Bergström. Genom att studera familjefäderna i böckerna och studera deras sätt att uppfostra sina barn görs en komparativ litteraturanalys av text och bild dem emellan. DE områden i böckerna som undersöks är fädernas agerande inom matsituationer, läggningsrutiner, hur de ställer sig till fysiskt våld, lek, samt barnets trots mot sin pappa. Uppsatsen söker svar om det finns likheter och skillnader i respektive pappas faderskap. Jag har använt maskulinitetsteori för att ta reda på om den var relevant att applicera på Lorangas värld och Bertil Åbergs värld. Undersökningen visar att det finns likheter i faderskapen, så som hur de förhåller sig till våld och i leken och i barnets trots mot sin far. Det finns också skillnader som hittats inom områdena matsituationer och läggningsrutiner, samt hur de ser på arbete och andra rutiner som finns i den vuxna världen. Jag tror att likheterna beror på att böckerna skrevs under ungefär samma tidsperiod och att skillnaderna beror på att de olika böckerna befinner sig inom olika subgenrer inom barnlitteraturen. Loranga drar åt absurdismen och nonsen-litteraturen (Boëthius, 2020, s 37-42) och pappa Åberg befinner sig i genren vardagsrealistiska skildringar (Gustafson, 2019, s. 181). I det undersökta materialet syns också intressanta exempel på trots/uppror där barnen på olika sätt utövar den makt denna har gentemot sin förälder. Litteraturen som kom ut på 60-70 talet beskrivs som att barnet får ett mer jämlikt förhållande till sina föräldrar och kanske därav vågar säga ifrån mer än tidigare, även i barnböckerna (Kåreland, 2012, s. 59).

Trots att socialt arbete strävar efter att främja ett mer jämställt föräldraskap, fortsätter förväntningar och normer relaterat till genus och kön spela en betydande roll. Studien undersöker, med hjälp av en socialkonstruktionistisk ansats och teorin om genussystemet, socialarbetares könsspecifika förväntningar på moderskap och faderskap särskilt i en missbruks- och beroendeproblematik. De könsbestämda förväntningarna kan påverka stödåtgärder för föräldrar, om de fortsätter att reproduceras inom socialt arbete. Studien genomfördes med kvalitativ metod, där tio informanter medverkar genom semistrukturerade intervjuer. Det insamlade materialet analyserades med tematisk analys. Det framkom av resultatet underliggande traditionella förväntningar på moderskap och faderskap i samband med missbruks- och beroendeproblematik, samtidigt som socialarbetarna var medvetna om förväntningarna och normerna kopplat till genus. Huvudsakligen framhävs det en bild av socialarbetarna att moderskapet är relaterat till ansvar och omsorg samt kommer med högre krav. Faderskapet undgår ofta krav och kritik även när de har en liknande missbruks- och beroendeproblematik. Det framkommer att det är mer normaliserat för männen att ha den typen av problematik. Moderskapet konstrueras som det primära och fadern förbises i föräldrarollen, vilket leder till en passiv roll där han tillhör missbruks- och beroendeproblematik samtidigt som mamman inte accepteras med liknande problematik. Vår studie synliggör hur traditionella könsspecifika förväntningar reproduceras inom socialt arbete och påverkar arbetet i möte med föräldrar med missbruks- och beroendeproblematik.

Since the middle of the 20th century, the political aims for parental equality have been the center of attention in Sweden. Women have been helped to join the workforce, and men have been encouraged to take parental leave and be involved and emotionally present as fatherly figures. These changes have contributed to new ideals surrounding fatherhood, which call on men to enact with what can be considered non-normative values, in order to achieve Sweden's state ideological ideals around equal and involved parenthood. This study aimed to investigate how the discourse on modern fatherhood is expressed through SVT's documentary Tre pappor. By examining fatherhood within a contemporary context, this study has contributed to a relatively unexplored field of research. It is essential to examine not merely the way documentaries portray fathers, as well as the divergence in their representation. By exclusively having investigated this subject within the production of a Swedish documentary, the study has contributed with deeper insight into how representational imagery becomes tangible in the confines of one medium. Through a multimodal critical discourse analysis and a framework composed of theoretical explanations of representation, gender, masculinity, and fatherhood, we have been able to study how the documentary's linguistic and visual elements shape the representation of fatherhood, and its contribution to the discourse on modern fatherhood. The results revealed that fathers are depicted through non-normative representations, with a physical and emotional presence. At the same time, an ambivalence about fatherhood is expressed, which is represented by the fathers' attitude towards both non-normative and traditional ideals about masculinity and fatherhood. The documentary also demonstrates how the fathers negotiate their identities, but in various ways. Their identities are based on modern approaches to fatherhood, as well as through more traditional systems. Overall, the study shows that the Swedish ideological ideas concerning the modern and involved father, remain on a discursive level to the greatest extent, and less expressed in practical action. Therefore, the discourse on modern fatherhood is still fragmented, however only to a certain extent, which could consequently indicate that fatherhood still is in continuous change and transformation.

I denna uppsats gör jag en textanalys av tre årgångar av tidskriften Vi föräldrar: 1968, 1983 och 1994. Jag ställer frågan vilka bilder av föräldraskap, framförallt faderskap, som framkommer i tidskriften och hur jämställd relationen mellan pappa och mamma är. Avspeglar sig tankar om ”den dubbla emancipationen” – det vill säga att både kvinnor och män ska delta i såväl yrkesarbete som i arbetet med hem och barn – i tidskriften och sker det några förändringar över tid? Som inramning till min analys beskriver jag det samhälleliga och politiska sammanhanget när det gäller föräldraskap och jämställdhet under den tid då respektive årgång gavs ut. Jag använder mig av teoretiska resonemang om bland annat barnorienterad maskulinitet och diskursen om det olika föräldraskapet i min analys. Min beskrivning och analys av de tre årgångarna visar att tidskriften genomgår stora förändringar över tid. Bilden av föräldraskapet och jämställdheten i tidskriften motsvarar väl det sammanhang i vilket den ges ut. Pappa är 1968 en relativt frånvarande familjeförsörjare men har 1994 blivit en delaktig familjefar. Samtidigt har han, fortfarande 1994, långt större möjlighet än mamma att välja nivå på sitt engagemang i barnen och hemmet. Att pappa spenderar tid med barnen och tar ut en större del av föräldraledigheten är något som i alla fall i de två senare årgångarna ses som positivt, även om det i årgång 1983 ofta betonas att papparollen inte får bli för lik mammarollen. Mamma har dock alltid huvudansvaret för barnen och hemmet och pappas delaktighet lyfts inte fram som viktig för hennes skull utan som något som i första hand är bra för barnen och för hans egen personliga utveckling. Min slutsats är att tidskriften Vi föräldrar under denna period inte kan sägas ha varit en tydlig förespråkare för den dubbla emancipationen. / In this essay, I carry out a text analysis of three volumes of the Swedish monthly magazine Vi föräldrar: 1968, 1983 and 1994. I examine what kind of images of parenthood, particularly fatherhood, the magazine reflects, and the relationship between mum and dad in terms of gender equality. Does the idea of so-called double emancipation – that both men and women are to participate in working life as well as in childcare and housework – manifest itself in the magazine and are there changes over time? As a contextual framework for my analysis, I use a separate section of the essay to describe the societal and political context as regards family and equal opportunities policy in the periods during which each of the three analysed volumes were originally published. Theoretically, the analysis utilises discussions and research on child-oriented masculinity, and the gender differentiated parenthood discourse. My description and analysis of the three volumes makes apparent that the magazine undergoes major changes over time. The images of parenthood and gender equality in each volume correspond to the social and political context in which it was published. In 1968, dad is a relatively absent breadwinner, whereas in 1994 he has become more of a family man. However, even in the 1994 volume, he retains the privilege of being able to choose the level of his commitment to the family in a way that mum never can. The fact that dad spends more time with the children and takes a greater share of parental leave is something that, at least in the two later volumes, is seen as something positive , even though the importance of differentiating fatherhood from motherhood is frequently stressed in the 1983 volume. Still, throughout the period mom is the primary carer as well as the one responsible for the housework, and dad’s involvement is not primarily seen as beneficial for her, but rather as something that is good for the children and for his personal growth. My conclusion is that the magazine Vi föräldrar cannot be said to be a strong advocate for double emancipation.Key

This study aims to deepen our understanding of both how men are affected by taking longer periods of parental leave, and the factors behind the decision of some men to take at least six consecutive months of leave. Semi-structured interviews were conducted with five men living in Umeå, Sweden, who had been on parental leave for periods ranging from 6-15 months. Thematic analysis of these interviews revealed four themes: The female as the norm, gender-equal masculinity, the significance of paid work, and understanding provided by practical experience. The men in the study appeared to embody/perform a gender-equal masculinity, which differs from traditional masculinities. This deviant group challenges normative beliefs about how parenting should be done. Based on the four themes, above, a number of problem areas were identified: Firstly, even though a majority of the men seemed to pay less interest to their career than to their child, the paid-work norms affected the choices and possibilities for the men to take parental leave. The men feel that women, as the parent who carries the baby, are the major focus of parental education programs, and that different expectations exist formale and female parents. They experienced difficulty relating to other men in parental education  programs, and one man clearly expressed the discomfort of discussing parenting issues with other men. Breastfeeding also appeared to be problematic. This was partly because some of the men felt uncomfortable with the assumption of parental education programs that the woman would be the one to feed the baby, through breastfeeding, and partly because some of the men felt a sense of alienation from the fact that they themselves were incapable of breastfeeding. They felt a certain sadness that their children formed links to their mothers in this manner, which they were unable to. Finally, some of the men experienced difficulty in finding social groups, with the exception of the open preschools (öppna förskolan), while on parental leave. The paper discusses, and proposes suggestions to, the aforementioned problem areas, with the aim of contributing to regional development in Västerbotten,  Sweden.

Diss. Uppsala : Univ., 2004. - Recension: Kvinnovetenskaplig tidskrift, 2004(25):3, s. 107-109.

The purpose of this study was to examine social workers arguments behind the investigationfor children custody, resident and social intercourse due to possible parentage discourses.Results from earlier research has shown that societal discourses makes a difference betweenmothers and fathers due to traditional stereotypes something that contrasts with the officialSwedish family politics. Socialconstructionism and critical discourse analysis creates thetheoretical approach for this study which was aimed to illustrate how social workersreproduce and maintain societal discoureses about parents, fathers and mothers. The analyzewas based on four semi-structured interwieves, using vinjettes to enable detailedargumentation about parentage according to gender. To identify possible discoursesFaircloughs (1992) critical discours analysis about three dimensions of discours was appliedto the material. The analyze resulted to four discourses about parentage, motherhood,fatherhood and governing discourses. These discourses showed how social workers tend toget affected by organizational discourses about parents being gendernatural, but also bysocietal discourses about mothers being a childs primary caregiver and fathers being a childssecondary caregiver. The results indicate that social workers contribute to theese discoursesbeing maintained.

The purpose of this study is to examine the schoolteachers and parents distribution of the responsibilities of the upbringing of children. To do so my aim is to examine what responsibilities was attributed to the schoolteachers as well as the parents and how the responsibilities could take shape. By utilizing protocols from the Childcare committee 1913-1924 (Barnavårdsnämnden) my aim is to link the questions to the material and examine how this manifested within the committee. I also examined if the committee applied a certain gender construction on the parenting. I have applied a power perspective derived from Foucault aswell as the usage of Durkehims and Marx theories about the schools role in society and a gender perspective developed by Joan Scott and Yvonne Hirdman. The results of the study shows that schoolteachers possessed a position of power where their responsibilities over the social upbringing of the pupils reached beyond the confinements of the schools. The schoolteacher was placed with disciplinary responsibilities and was expected to help raise pupils of high morality. Teachers held a high role of participation in the work of the committee and was expected to hold insights of their pupils home situations. The parents showed to be neglected far more in comparison with the teacher but parenthood was nonetheless expected to hold responsibilities. However, parents was not allowed to interfere with the responsibilities of the teacher whereas the teachers role was not constricted to the interior of the school. Regarding mother- and fatherhood the study shows that the mother was given a clear role of parenting while the fathers function was more of an authoritarian background figure. The father was expected to provide for the family and the mother to care for the upbringing. The study proved that the committee was in a position of power where they could affect the tasks of parenthood. Meanwhile the committee granted schools and teachers positions of power where the teacher’s professional role extended beyond the schools. Within the sphere of parenthood a position of power was showing whereas the mother was attributed a larger responsibilities over the children’s upbringing but with the father acting as the authority of the family.