Det finns ett nära samband mellan ett barns övervikt och familjens livsstil. Familjen är därför en avgörande faktor för barnets framtida val av livsstil och därmed även för upplevelsen av hälsa och välbefinnande. BVC-sjuksköterskan har en unik roll i det hälsofrämjande arbetet med familjer med små barn. Ett viktigt preventivt arbete är att upptäcka övervikt i ett tidigt skede. Syftet med studien var att beskriva BVC- sjuksköterskors upplevelse av att möta familjer med överviktiga barn. Metoden är en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Sex intervjuer med BVC-sjuksköterskor genomfördes utifrån en intervjuguide med semistrukturerade frågor. Analysen genomfördes enligt kvalitativ innehållsanalys. Efter analys av materialet utkristalliserade sig tre kategorier med tillhörande underkategorier. Kategorierna är: ”Lyhördhet med känsla”, ”Ett förhållningssätt som motiverar och inger hopp” och ”Strategier i mötet med familjen”. Kvalitativ intervju valdes i och med att ett fenomen i BVC-sjuksköterskans vardag skulle studeras. Intervjuguiden med de semistrukturerade frågorna gjorde att alla frågor ställdes till deltagarna, men kanske i olika ordning. Elo och Kyngäs kvalitativa innehållsanalys valdes för att analysera materialet för att den upplevdes som en enkel och överskådlig metod. Resultatdiskussionen lyfter bland annat fram tidigare forskning som visar att BVC-sjuksköterskor upplever att de undvikit känsliga ämnen som övervikt på grund av brist på tydliga riktlinjer. Denna studie kom däremot fram till att BVC-sjuksköterskorna upplevde att de kunde ta upp övervikt tack vare välfungerande lokala riktlinjer, PM och lagstiftning.

I uppsatsen görs en kritisk diskursanalys ur ett hbtq-perspektiv av Sverigedemokraternas styrdokument, den partianknutna tidningen SD-Kuriren och några andra relevanta texter. Materialet har delats in i tre tidsperioder, 1989-1995, 1996-2002 och 2003-2015 och frågorna som ställs till materialet handlar om vilka problem, orsaker till problem och lösningar på problem som går att identifiera som centrala i de studerade texterna. De identifierade problemen under de olika perioderna är ”den låga nativiteten”, ”osundheten” och ”den hotade kärnfamiljen; samt ”den hotade kärnfamiljen och den därmed hotade nationen”. Alla dessa problem kan kopplas ihop med Sverigedemokraternas hbtq-politik. I ett andra steg i uppsatsen görs en kvantitativ studie över frekvensen av ett antal ur det studerade perspektivet centrala ord i partiets styrdokument och hur användningen av dessa ord varierar över tid. De studerade orden är sund, familj, naturlig, nation, moral, folk och nativitet. Ett par av resultaten är att användningen av ordet ”nation” är som mest frekvent i det senaste styrdokumentet, medan ordet ”sund” var mest vanligt under den mittersta av de studerade perioderna. I analysens sista del görs utblickar mot Sverigedemokraternas agerande på det hbtq-politiska området, under de senaste åren. Med hjälp av begreppen heteronormativitet, homonormativitet och homonationalism görs avslutningsvis ytterligare en läsning av texterna där exempel på alla dessa företeelser går att identifiera i materialet.

Validerat; 20101217 (root)

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett utbrett hälsoproblem. Hälsotillståndet drabbar inte bara den som lider av sjukdomen utan påverkar ofta hela familjen, då framförallt barnen.För att kunna stödja dessa barn till en god hälsa krävs en inblick i barnens upplevelse av detta. Syfte: Syftet var att belysa upplevelsen av att som barn levt med en förälder med psykisk ohälsa. Metod: En kvalitativ litteraturstudie som baseras på fem självbiografier. Resultatet i studien har analyserats enligt en kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Fyra huvudkategorier med underkategorier kom fram via analysen. Dessa huvudkategorier var ”Vikten av stöd”, ”Relationen till föräldrarna”, ”Vi har ju hemligheter i den här familjen” och ”Förändringen hos den sjuka föräldern”. Slutsats: Något som påvisats är vikten av stöd då den både från omgivningen, skolan och vården upplevts otillräcklig. Detta leder till en uppväxt präglad av oro och förvirring. Studiens resultat påvisar att professioner som möter barn i sitt yrke, exempelvis allmänsjuksköterskor behöver ökad kunskap om hur de ska bemöta barn till psykiskt sjuka.

Syftet med studien är att undersöka professionellas erfarenheter och tankar om utveckling av resiliens hos barn till föräldrar med missbruksproblem samt hur barnen påverkas av problematiken hemma. Studien har en kvalitativ forskningsansats med en fenomenologisk utgångspunkt och semistrukturerade intervjuer användes vid insamling av data. Resultatet visade att de skyddsfaktorer som ansågs av de professionella vara av störst vikt var att barnet har en trygg vuxen som nära anhörig i sitt liv samt att ha ett meningsfullt liv och att ha ett intresse som gör barnet glad samt något som inger en känsla av att tillhöra något. Några intervjupersoner ansåg skolan som en av de viktigaste skyddsfaktorerna i ett barns liv. Flera av intervjupersonerna betonar att alla barn är individer med olika förutsättningar och påverkas därmed olika. Men det som samtliga intervjupersoner menar är att alla barn de mött som växer upp i en familj med missbruksproblem lider av någon form av oro. Flera menade även att det är vanligt att dessa barn tar ett alldeles för stort ansvar hemma och att det äldre barnet vanligtvis tar mest ansvar.

Varje år insjuknar omkring 300 barn i cancer i Sverige. Till följd av detta uppstår lidande för barnen men även för barnens familj och övriga anhöriga. Sjuksköterskan har som ansvar att lindra barnens lidande men även finnas som stöd för familjen. Sjuksköterskan är i behov av kunskap om barnen och familjens upplevelser för att kunna genomföra omvårdnad av god kvalitet. Att diagnostiseras med cancer kan vara en känslomässig storm för barnen och barnens familj. Syftet med studien var att beskriva hela familjens upplevelse när barn som drabbats av cancer. Studien består av en litteraturöversikt där tio artiklar granskades och analyserades för att kartlägga familjens upplevelser. Resultatet visar två huvudteman, omställningar i tillvaron som beskriver familjens upplevelser kring den nya vardagen efter att diagnos fastställts. Det andra huvudtemat osäker tid beskriver familjens upplevelser av delaktighet och hur de kan finna tröst och stöd med hjälp av vårdpersonalen. Hela familjen är involverad i barnens vård och är i behov av information, tröst och omvårdnad. I diskussionen diskuteras resultatets huvudfynd. Slutsatsen är att det är viktigt att identifiera varje familjs unika upplevelser för att sjuksköterskan ska kunna ge en god och personlig omvårdnad för varje familjemedlem.

Denna studie syftar till att undersöka socialarbetarens roll i återintegreringsprocessen i familj av pojkar som lever på gatan i Nepal samt de motstånd socialarbetaren kan möta under återintegreringen av barnen. Sex socialarbetare vid organisationen Voice of Children i Nepal har medverkat i kvalitativa semistrukturerade intervjuer vilka ligger som grund för studiens resultat. I studien har två teorier använts för att analysera materialet, vilka är Family-Centered Practice och KAIMeR. Dessa har använts för att på ett djupare sätt förstå det arbetssätt och de hinder som socialarbetaren möter i arbetet med gatubarnen. Resultatet visar att socialarbetarens roll är att identifiera problem, finna lösningar samt stödja och motivera barn och familj. Relationen presenteras som den mest avgörande faktorn i förändringsarbetet samt ett individuellt bemötande och långsiktighet. När det kommer till motstånd beskriver socialarbetarna familjen som det primära problemet, ofta kopplat till bristande engagemang och ansvarskänsla, där missbrukande föräldrar, styvföräldrar och föräldrar med barn som har en funktionsnedsättning beskrivs som mer krävande fall. När det gäller motstånd av barnen är det ofta kopplat till grupptryck som att de flyr från organisationen för att vara med vänner som fortfarande är aktiva på gatan. Att kombinera arbetet mellan samhälls- och individnivå kan tänkas förhindra att barn hamnar på gatan på grund av problem på samhällsnivå, samtidigt som det hjälper gatubarnen att lösa problem på ett personligt plan. Detta gäller inte minst funktionsnedsatta barn, där det behövs mer kunskap och förståelse för att öka möjligheterna för nya, givande arbetssätt.

Bakgrund: När ett barn blir sjukt och beroende av sjukhusvård har familjen en mycket betydelsefull och ibland ovärderlig roll i vårdandet. Att som barn vara inneliggande på sjukhus kan upplevas som en stor omställning för barnet och dess familj. När barn vårdas på sjukhus är det viktigt som sjuksköterska att se till barnens specifika behov samt undervisa och stödja familjen. Syfte: Att beskriva familjens erfarenheter av att ha ett barn inneliggande på sjukhus. Metod: En beskrivande litteraturstudie på tolv artiklar med kvalitativ ansats har gjorts. Huvudresultat: Föräldrar upplevde det som en svår situation att ha barn inneliggande på sjukhus och beskrev det som viktigt att få vara en del av vårdandet av barnet. Dock upplevde pappor att de kom i bakgrunden av mammorna. Oro är något som de flesta familjer upplevde när ett barn blev inneliggande på sjukhus och många gånger uppskattades det att få träffa andra föräldrar i samma situation för att dela erfarenheter med varandra. Även syskon upplevde det som en svår situation när ett barn var inneliggande på sjukhus. De ville gärna vara till stöd för det sjuka syskonet men ofta kände de sig ofta bortglömda och utanför i familjen. Slutsats: Föräldrar och syskon upplevde situationen med att ha ett barn inneliggande på sjukhus som påfrestande. Syskon kände sig bortglömda i familjen och pappor upplevde sig komma i bakgrunden av mammorna i vårdandet av det sjuka barnet. Det är viktigt som sjuksköterska att se alla parter i en familj som olika individer med olika behov. För att familjer ska få en förbättrad upplevelse av sin sjukhusvistelse behövs ökad kunskap inom området.

Bakgrund: Tidigare forskning beskriver att sjuksköterskor upplever svårigheter att bemöta anhörigas och patienters reaktioner och beteenden som visas under palliativa vårdsammanhang. Sjuksköterskor upplever även brist på kunskap gällande symtom som uppkommer hos patienter som befinner sig i livet slutskede samt hur bemötandet bör vara mot anhöriga och patienter för att det ska upplevas tillfredställande för patienter, anhöriga och för sjuksköterskor. Syfte: Beskriva anhörigas upplevelser av palliativ vård när närstående befinner sig i livets slutskede. Metod: Metoden som användes var en kvalitativ litteraturstudie enligt Evans, tretton vetenskapliga artiklar som beskriver anhörigas upplevelser av palliativ vård har granskats flertalet gånger och ligger till grund för resultatet. Resultat: Anhöriga beskriver hur sjukvården är tillgänglig, hur sjuksköterskor ger tydlig information samt hur sjuksköterskor innehar ett kärleksfullt bemötande för att lindra anhörigas lidande. Anhöriga beskriver även hur de upplever brister i kommunikationen samt att vården var begränsad vilket bidrog till ett utökat lidande för dem. Slutsats: Sjuksköterskor kan behöva en utökad kunskap kring hur de ska bemöta anhöriga, detta för att anhöriga ska göras mer delaktiga i vården, få ett empatiskt samt respektfullt bemötande. Nyckelord: Död, erfarenheter, familj, lidande, närstående, trygghet.

Bakgrund: Många unga lever med separerade föräldrar, där allt fler bor växelvis hos båda sinaföräldrar. En del tidigare studier har visat att dessa ungdomars psykiska hälsa inte skiljer sig från ungasom bor tillsammans med bägge sina föräldrar. Andra studier har visat att det är förknippat med nästanalla aspekter av välbefinnande att bo i en kärnfamilj. Relationen till familjen och ungas välbefinnandehar ett starkt samband. Det kan därför vara betydelsefullt i skolsköterskans arbete att få kunskap omhur familjesituationen påverkar ungas hälsa.Syfte: Syftet var att beskriva och jämföra psykisk hälsa hos unga i årskurs nio i relation tillfamiljesituation.Metod: Tvärsnittsstudie med inhämtat datamaterial från Folkhälsoenkät Ung 2017. Det var 2703niondeklassare som deltog i enkäten. Undersökningen gjordes i ett län i södra Sverige hösten 2017.Datamaterialet analyserades genom deskriptiv och inferensstatistik för att jämföra skillnader mellangrupper.Resultat: Att skatta sin hälsa dåligt eller mycket dåligt var mer vanligt förekommande hos tjejerna.Tjejerna uppgav mer frekventa psykiska och psykosomatiska symtom än killarna. Ungdomar som bortillsammans med båda föräldrarna skattade sin hälsa oftare bra eller mycket bra. De som bor med enförälder skattade sin allmänna hälsa sämst. Ungdomar som bor växelvis eller bara med en förälderuppgav signifikant mer frekventa psykiska och psykosomatiska symtom än unga som bor med bäggeföräldrarna.Slutsats: De flesta ungdomar i studien skattar sin psykiska hälsa bra eller mycket bra. Resultatet visaratt det finns en skillnad i psykisk hälsa hos ungdomar i relation till familjesituation. Att bo med båda sina föräldrar visade sig vara bäst för den psykiska hälsan hos ungdomarna.