Bakgrund: Övervikt och fetma anses vara ett stort hälsoproblem. Av Sveriges befolkning har 51% överviktigt eller lider av fetma. Bariatrisk kirurgi implementeras då ingen annan viktminskningsmetod fungerar. Tidigare studier har visat på att stöd från närstående, sjukvård och forum på internet har varit positivt kopplat till resultatet efter kirurgin. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur personer som genomgått bariatrisk kirurgi upplevt tiden före och efter kirurgin med fokus på stöd. Metod: Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med tre deltagare som genomgått bariatrisk kirurgi för två till tio är sedan. Insamlade data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Deltagarna ansåg att stöd var viktigt i den livsomställning som kirurgin medförde. Det största stödet de alla hade fått var från närstående. Forum på internet var också ett stöd som var betydelsefullt då personerna i forumen besatt liknande erfarenheter. Överlag upplevdes stödet från sjukvården bra med deltagarna lyfte att informationen från sjukvården ibland hade varit bristfällig och deltagarna uttryckte avsaknaden av stöd från en dietist och en kurator. Slutsats: Stöd från sjukvård och familj men även olika forumgrupper på internet är av stor vikt för personer som genomgår bariatrisk kirurgi. Ökad dietistkontakt och kontakt med kurator var något som efterfrågades av deltagarna. / Background: Obesity is considered a huge health problem. In Sweden, 51 % of the population are overweight or suffering from obesity. Bariatric surgery is given when no other weight loss method has proven sufficient. Earlier studies have shown that support from people in the surrounding, health care and different forums on the internet is positively linked to outcome after bariatric sugery. Purpose: The aim of the study was to describe how people that undergoes bariatric surgery experience the time before and after the surgery with focus on support. Method: Interviews where held using a semi structured questionnaire with three people that have gone through bariatric surgery two to ten years earlier. Data was collected and analysed with a qualitative content analysis. Results: The participants expressed that support was very important in their life change that followed the surgery. Support the participants emphasized the most came from family and people in their surroundings. Forum on the internet were also meaningful due to the experience that the people in the forums possessed. Overall, the participants experienced adequate support from health care, but expressed that some of the information given from the health care had been inadequate and participants also expressed that the lack of support from a dietician and a counsellor. Conclusion: Support from health care and family, but also from forums on the internet is important for people that undergoes bariatric surgery. The participants expressed the need for more support from a dietician and a counsellor.

Bakgrund: Stroke är ett tillstånd som inte bara drabbar patienten utan även familjen. Det är ett abrupt insjuknande med oviss följd som de anhöriga ställs inför. Det kan innebära en kris och kan vara mycket ångestladdat för både den stroke överlevande och närstående. De flesta närstående har ingen kunskap eller insikt om vad denna vårdsituation kommer kan komma att innebära. Syfte: Syftet var att belysa närståendes behov av stöd som lever med personer drabbade av stroke. Metod: En litteraturöversikt med sökningar i databasern acinahl och pubmed har utförts. Både kvantitativa och kvalitativa artiklar har samlats in, kvalitetsgranskas och analyseras. Återkommande teman har identifierats och kategoriserats. Resultat: Resultatet som tagits fram i denna litteraturöversikt delades upp i sex kategorierefter återkommande teman. Dessa kategorier är emotionellt stöd, hjälp att förstå information, praktisk hjälp och struktur, utbildning till närstående, kommunikation och information samt hjälp i hemmet. Diskussion: Återkommande problem hos de närståendetill en stroke överlevande är vårdbörda, stress, oro, ångest och depression. Detta är något som visar sig minska genom utbildning. Det som rekommenderas att lära ut är hur man tarhand om en person som överlevt en stroke, hur de ska hantera och lösa problem samt tips om hur man hanterar emotionell stress. Slutsats: Utbildning, rehabilitering, information,kommunikation och hjälp i hemmet samt planering har identifierats som viktiga områden.Det verkar som den närstående behöver majoriteten av sitt stöd från olika vårdinstanser. Att får struktur på de olika delarna som denna litteraturöversikt har identifierat kan i framtiden hjälpa närstående till stroke överlevande. / <p>Examinationsdatum: 2021-12-07</p>

Hopp är en individuell känsla och kan beskrivas på sådant sätt att en person har en tro, önskan eller förhoppning om att något ska gå väl eller en drivkraft för att komma framåt. Hoppet kan vara starkt förknippat till hur människor hanterar svåra diagnoser och sjukdomar såsom bröstcancer. Utifrån de problem som uppstår under behandling av bröstcancer, både fysiska som emotionella, så har sjuksköterskan en professionell roll att hantera dessa. Kvinnor med bröstcancer har behov av stöd i olika former. Familjen är vanligtvis det primära stödet men kompletteras ofta av andra med erfarenhet av bröstcancer, exempelvis deltagare i stödgrupper. Sjuksköterskan spelar likaså en viktig roll i kvinnornas liv och bör därmed ha kunskap om hur stöd påverkar känslan av hopp.  Syftet med studien var att beskriva vilket stöd kvinnor med bröstcancer upplever främja känslan av hopp. Metod Denna studie genomfördes i form av en litteraturöversikt. De databaser som användes för att söka artiklar var PubMed samt Cinahl. Vi använde oss av olika sökord för att få fram så relevanta artiklar som möjligt. Utifrån de artiklar vi fann använde vi oss av 15 stycken till vårt resultat.  Under analysen kom vi fram till att det fanns två kategorier; professionellt stöd samt ickeprofessionellt stöd. Dessa kategorier visade sig kunna påverka kvinnors upplevelse av hopp vid bröstcancer. Resultatet visar på att stödet från sjuksköterska, familj och andra med erfarenhet av bröstcancer är betydande för kvinnorna. Under vår analys kom vi fram till att stödet till kvinnorna kan vara både professionellt samt icke-professionellt. Vi kan konstatera att stödet från sjuksköterskan men även från familj och andra närstående är betydande för att kvinnor med bröstcancer ska kunna känna hopp.

SAMMANFATTNING Bakgrund Multipel skleros (MS) är en autoimmun sjukdom som drabbar centrala nervsystemet. Sjukdomen förekommer i fyra former och klassificeras utefter sjukdomsförlopp. Sjukdomen ger upphov till fysiska symtom, varav synnervsinflammation, muskelsvaghet, domningar och sväljsvårigheter är vanliga symtom. Vanliga psykiska symtom är ångest och depression. Syfte Syftet med arbetet var att beskriva närståendes upplevelse av att vara närstående till en person med Multipel skleros. Metod Författarna har valt att genomföra en litteraturöversikt för att belysa hur närstående påverkas av Multipel skleros. Vetenskapligt granskade artiklar valdes ut från databaserna PubMed och CINAHL. Resultat När en familjemedlem drabbas av Multipel skleros drabbas hela familjen. Närstående blir ofta på grund av sjukdomsutvecklingen omsorgsgivare. Till följd av omsorgsgivandet kan närstående uppleva fatigue, depression samt sömnproblem. Då en förälder insjuknar påverkas dennes möjlighet till delaktighet i barnets liv. Den friska föräldern tvingas då till ett större ansvarstagande. Förälderns sjukdom innebär även att barnet får ta mer ansvar hemma. När ett barn drabbas av MS ifrågasätter föräldrarna ofta sin roll som förälder i och med att sjukdomen är oförutsägbar och därmed svår att kontrollera. Vid insjuknande ses det sociala stödet som en viktig komponent för sjukdomshanteringen inom familjen. Stöd från hälso- och sjukvården har en betydande roll men upplevs av många drabbade som otillräcklig. Slutsats Studien visar att Multipel skleros har en inverkan på familjen. Effekterna som sjukdomen hade på familjen innebar en förändrad hälsa hos både patienten och de närstående med bland annat försämrad livskvalitet och depression som följd.

För att utvecklas och vara trygg är barn beroende av sina föräldrar under uppväxttiden. I familjer där en förälder har psykisk sjukdom och/eller missbrukar finns en risk att barnens fysiska och psykiska behov inte tillfredsställs. Detta kan leda till att barnen hamnar i ett destruktivt leverne eller att de själva upplever psykisk ohälsa. Majoriteten av denna grupp barn känner bland annat utanförskap, mindre välbefinnande, har problem i skolan, drogmissbruk eller kan komma att fungera som "ung vårdgivare" åt sin förälder. Flertalet av dessa barn har även visats behöva stöd, men endast hälften har mottagit något. Det finns likväl barn som klarar sig bra i livet trots svåra upplevelser under uppväxttiden. Dessa barn kallas i folkmun för maskrosbarn och de vittnar om olika skyddsfaktorer som hjälpt dem genom livet. Det har visat sig att dessa barn inte uppmärksammats tillräckligt i sjukvården och att de sällan mottar information om den sjuke föräldern trots att barnen framhåller att de vill veta vad som händer. Sjuksköterskan har ett ansvar att ge råd, stöd och information till dessa barn, vilket är reglerat av en ny lagförstärkning i Hälso- och sjukvårdslagen. För att få ökad kunskap inför mötet med dessa barn är det av betydelse att känna till barnens levnadsförhållanden i det dagliga livet med psykisk sjuk och/eller missbrukande förälder.

Syftet med denna studie var att undersöka religionens betydelse för identiteten samt hur ungdomar tänker kring religion. Studien är baserad på en kvalitativ intervjustudie och detgenomfördes semistrukturerade intervjuer med fyra ungdomar. Det teoretiska ramverketbygger på Anthony Giddens och Thomas Ziehes identitetsteorier. Resultatet visade attungdomarna anser att religion har en stor betydelse för identitet samt att religionen kanpåverka individens vardag. Studiens resultat visade även att individens bakgrund påverkar hens religiositet.

Bakgrund: Stroke är en av de vanligaste orsakerna till funktionsnedsättningar iSverige och drabbar såväl anhöriga som den som insjuknar i stroke. Det innebäratt hela familjen påverkas. Att införliva en familjefokuserad omvårdnad skullegynna familjen i helhet och även den strokedrabbade i dennes vårdförlopp.Syfte: Att sammanställa anhörigas upplevelser när en familjemedlem drabbas avstroke.Metod: Litteraturstudie baserad på 10 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats.Analysen genomfördes med en innehållsanalys i 5 steg.Resultat: Anhöriga upplevde en förändring i familjerelationerna när enfamiljemedlem drabbats av stroke. Det innebar en påverkan på de anhörigas livoch de behövde ta ett större ansvar för den som drabbats av stroke. Anhörigaupplevde både psykiska och fysiska besvär i samband med detta.Konklusion: För att hantera och förstå den nya livssituationen har anhöriga ettbehov av stöd, kommunikation, information och tillgänglighet tillsjukvårdspersonalen och den strokedrabbade. / Background: Stroke is one of the most common causes of disability in Swedenand affects relatives as well as the stroke victim. That means it affects the wholefamily. To incorporate a family centered approach would benefit the family aswell as the patient in the care process.Aim: To compile the experiences of family members when a relative is affectedby a stroke.Method: A literature review consisting of 10 qualitative scientific articles. Theanalysis was conducted with a content analysis in 5 steps.Results: Relatives experienced a change in family relationships when a familymember suffered a stroke. It changed the life situation of the relative andincreased their responsibility for the stroke victim. Relatives experiencedpsychological and physical troubles in connection with this.Conclusion: To be able to handle and understand the new life situation relativeshave a need of support, communication and accessibility to the nursing staff andto the stroke victim.

Kvinnor och män är inte jämställda på arbetsmarknaden. Högre utbildning till trots, tjänar kvinnor mindre, innehar färre chefspositioner, deltidsarbetar mer och tar större ansvar för hem och barn. Tidigare forskning visar att ungefär hälften av kvinnorna med barn karriärväxlar i medelåldern. Syftet med denna kvalitativa studie är att bidra med kunskap om inverkansfaktorer inför, och upplevda förändringar efter, dessa karriärväxlingar. Studien bygger på åtta semistrukturerade intervjuer med utgångspunkt i konstruktivistisk karriärteori och Careership-teorin. Respondenterna är kvinnor i åldern 35 till 44 år, som har barn och som genom en fortbildningsinsats har gjort en karriärväxling. De inspelade intervjuerna har transkriberats, kodats och sorterats utifrån innehållsliga kategorier och teman. Tre teman, eller inverkansfaktorer, framträder som de mest avgörande: karriär- och arbetsmöjligheter, familj/tid för familj och värderingar/självförverkligande. Resultatet visar att möjligheten att styra sin tid för att kunna kombinera arbetet med familjelivet har stor betydelse, liksom behovet av att arbeta med något som känns viktigt. Kvinnorna värderar delvis ekonomi och pengar, men det är inte en drivkraft i karriärväxlingen. Faktor karriär- och arbetsmöjligheter har oftast haft betydelse i negativ riktning, det vill säga att kvinnorna har upplevt sig begränsade eller missnöjda på något sätt i detta avseende. Om man ska kunna tillgodose kvinnors behov vid vägledning och på sikt få till en mer jämlik arbetsmarknad behövs kännedom inte bara om yttre begränsningar i samhället. Det krävs också mer kunskap om hur kvinnors karriärer skiljer sig från mäns karriärer, som många karriärteorier bygger på, samt vilka prioriteringar kvinnor gör i olika skeden av livet. För framtida forskning kan jämförande studier mellan kvinnor och män, eller mellan kvinnor med respektive utan barn vara intressanta. Vidare skulle kvantitativa studier med slumpvis urval kunna göra generaliseringar och visa övergripande mönster i kvinnors karriärval.

Den här studien syftar till att synliggöra rådande föreställningar om familj i barns tal. Undersökningen har skett genom kvalitativa intervjuer med förskolebarn och empirin har sedan analyserats utifrån tidigare forskning kring normalitet, barns tal om familj och kring familjen i allmänhet. Studien har resulterat i synliggjorda diskurser och normer inom ämnet. Familjen sågs enligt de deltagande barnen som platsbunden och kopplad till omsorg och samhörighet. Barnet ansågs vara en centralgestalt och den klassiska kärnfamiljen tilldelades stort utrymme.

Karriären är för många en stor del av livet och definitionen av en karriär kan ses på ett antal olika sätt. Att skapa en karriär kan för olika människor ha olika mening och i förestående studie har syftet varit att undersöka hur ett antal gymnasieungdomar ser på begreppet karriär. I arbetet besvaras frågeställningarna Hur ser ungdomar på begreppet karriär? och Vilka faktorer spelar in i deras syn på karriärbegreppet? Genom detta är förhoppningen att skapa en djupare förståelse kring vilken syn våra respondenter har på begreppet karriär. Genom en kvalitativ metod, djupintervjuer med sju ungdomar, har empirin samlats in. Det teoretiska ramverk som valts för att analysera är Careership theory, SCCT och STF. Utifrån dessa har ett antal centrala teoretiska begrepp valts ut; Handlingshorisont, Habitus, Upplevd självförmåga, Förväntat resultat, Målsättning samt ett antal influenser ur meta-teorin STF. Studiens resultat visar fyra gemensamma drag i respondenternas berättelser vad gäller begreppet karriär. Dessa fyra är: att ha en utbildning, att det är en process, att man ska trivas på arbetsplatsen och att man kan leva på inkomsten. De påverkansfaktorer som framkommer hos respondenterna kring skapandet av begreppet karriär är samhället och dess normer, familjen, utbildning och arbetsmarknaden.