Bakgrund: Att vara närstående till en person med psykossjukdom kan vara komplicerat, påfrestande och smärtfyllt. Närstående förväntas kunna hantera sin vardag med familj och arbete samtidigt som de fungerar som omsorgsstöd för den sjuke. Den närstående är en av tre parter i vårdandet, patienten, de närstående och vårdpersonalen. För att underlätta för de närstående måste vården sträva efter en relation som bygger på tillit för att underlätta situationen för de närstående. Syfte: Syftet är att beskriva hur vårdpersonal kan vara stöd till närstående som lever nära en person med psykossjukdom. Metod: Metoden är en litteraturstudie med granskning av vetenskapliga artiklar om närståendes upplevelser av att leva nära en person som lider av psykossjukdom samt vårdpersonalens insatser som är till stöd för de närstående. Resultat: Resultatet visar att närstående har varierande upplevelser att av att leva nära en person med psykossjukdom som att det är viktigt för personalen att förstå närståendes upplevelser så att de kan få en bredare kunskap om patientens sjukdom och därmed kunna vara till stöd i vården och som är anpassad utifrån personens individuella behov. Diskussion: Uppsatsen visar att vårdpersonalens bemötande och förhållningssätt gentemot närstående är viktigt samt att deras delaktighet i vården bör förbättras och som i sin tur kan förbättra hälsotillståndet hos patienten med psykossjukdom. Det finns ett stort behov av stöd och kommunikation med vårdpersonal. / Background: Being related to a person who suffers from a psychosis is a complicated, stressful and creates a painful situation. The related are expected to handle their everyday lives including family and work, and at the same time be able to function as support for the patient. Therefore the support shown by the medical staff for the relatives becomes an important issue. Aim: The aim is to describe how nursing staff can provide support to relatives who live close to a person with psychosis. Results: The results are presented in five identified categories where they describe the experience of relatives who live close to a person with psychosis. The descriptions show a variety of experiences of the care of patients with psychosis. This is important knowledge. To sum up, the ability of nursing staff to understand the different experiences of relatives becomes important in order to gain a broader understanding and thereby be able to offer health care adapted to the individual needs of the patient. Discussion: the discussion personal opinions are presented; there is a great need for good alliances, support and communication with the medical staff which implies that the relations between the parties in the nursing relation play a major role in psychosis care.

När en förälder drabbas av cancersjukdom blir även barnen påverkade. Tidigt i livet utvecklar barn en rädsla av att bli övergiven av sin förälder. Då en förälder drabbas av sjukdom kan barnet uppleva det som ett hot eftersom barnet är oroligt över att föräldern kan dö. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva barns erfarenheter av att leva med en förälder med cancersjukdom. Grunden för resultatet i föreliggande litteraturstudie utgjordes av 11 vetenskapliga artiklar som analyserades och granskades. I resultatet framkommer fyra teman: emotionella reaktioner, samspel, kommunikation och behov av stöd. Beskedet av förälderns cancerdiagnos upplevdes av barnen som hjärtskärande, ledsamt, upprörande, oroande, chockerande samt skrämmande. Barnen upplevde att det var deras ansvar att ta hand om föräldern, syskon och hushållet under förälderns cancersjukdom. Cancersjukdomen bidrog till en ökad närhet mellan barnet och föräldern och även till att barnet kände en tacksamhet över sin familj. En öppen kommunikation gjorde att barnen kände sig inkluderade, delaktiga i familjen och trygga. Den öppna kommunikationen skapade även en tillit mellan barnet och föräldern. Det är av betydelse att belysa barns erfarenheter då en förälder drabbas av cancersjukdom för att föräldrar och hälso- och sjukvårdspersonal ska få en djupare förståelse för barnet. / When a parent suffers from cancer the children are also affected. Early in life, children may develop a fear of being abandoned by their parents. When a parent suffers from an illness, the child may experience this as a threat because the child is worried that the parent may die. The aim of this review was to describe children’s experiences of having a parent diagnosed with cancer. This review is based on 11 articles that were analysed and scrutinized. The result reveals four themes: emotional reactions, interactions, communication, and the need for support. The announcement of the parent's cancer diagnosis was described by the children as heartbreaking, sad, shocking, disturbing and frightening. The children felt a responsibility to take care of the parent, siblings and the household during the parent's cancer. When the child performed household chores with the family, it strengthened family bonding. The cancer brought child and parent closer to one another and the children felt a gratitude over their family. An open communication contributed to children’s sense of being included, a part of the family and a sense of security. Open communication also helped to build a trust between child and parent. It is important to highlight children's experiences when a parent suffers from cancer so that parents and healthcare professionals can have a deeper understanding for the children.

Bakgrund: Från början klassades fibromyalgi som en reumatisk sjukdom, men nu vet man att det är en störning i centrala nervsystemet (CNS). Symtomen är diffusa, men de vanligaste är konstant värk och fatigue. Det finns inga specifika diagnosmarkörer och heller ingen tillfredsställande medicinering. Sjukdomen syns inte fysiskt och många upplever en misstro från vårdpersonal och närstående, vilket har en negativ påverkan på deras välbefinnande. Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur fibromyalgi påverkar patienten och dennes familj. Metod: En litteraturbaserad studie användes för att identifiera den redan kända kunskapen i det valda ämnet. Resultat: Fibromyalgi är en osynlig sjukdom som påverkar individen och dennes familj avsevärt. På grund av svårigheten att fastställa en diagnos och det faktum att fibromyalgi inte går att se utanpå kroppen, möts dessa patienter ofta av en misstro från både vårdpersonal och familj. Informationsbristen är påtaglig, vilket kan förvärra sjukdomen. Fyra huvudkategorier framkom, Det förändrade livet, att bli misstrodd, förändrade roller och den vaga kunskapen. Slutsats: Sjuksköterskor har en viktig funktion i att lyssna till, samt informera individer med fibromyalgi, samt deras närstående. För att kunna informera krävs en ökad kunskap och förståelse. Att få information kan vara skillnaden mellan att hantera sjukdomen, och inte. / Background: From the beginning fibromyalgia was classified as rheumatism, but now we know it is caused by central nervous system (CNS) disorder. The symptoms are diffuse but most common are constant pain and fatigue. There are no specific tests to establish the diagnose and no satisfying medication. The disease is not visible outside the body and many experiences misbelieve from care staff and relatives, which affects their wellbeing negatively. Aim: The aim of this study is to describe how patients and their family are affected by fibromyalgia. Method: A literature based study was used to identify the knowledge that already existed in the topic. Results: Fibromyalgia is an invisible disease that affects the individual and their family significantly. Because the complicity of establishing the diagnose and the fact that fibromyalgia can not be seen outside the body, these patients are often met with distrust from both doctors and acquaintances. The lack of information is apparent, which can affect the disease negatively. Four main themes emerged, The changed lift, To be misbelieved, Changed rolls and the vague knowledge. Conclusion: Nurses have an important function, to listen to and inform individuals with fibromyalgia, and their relatives. To be able to inform, a higher knowledge and understanding is necessary. To get information can be the difference between coping with the disease, or not.

<p>Det blir mer vanligt att familjen uppfyller den döendes sista önskan, att få dö i sitt eget hem. Vården i hemmet gör att familjen få inta ledarrollen i omvårdnaden av familjemedlemmen. Familjen har en stor betydelse för den döende familjemedlemmens sista tid i livet blir. Syftet med denna uppsats var att lyfta fram familjens upplevelser av att vårda en familjemedlem i palliativt skede i hemmiljö. Metoden som användes var litteraturstudie där aktuell forskning inom palliativ vård sammanställdes Databassökning gjordes i CINAHL, Medline, PubMed och ELIN@Kalmar. De artiklar som svarade mot syftet kvalitetsgranskades och resultatet bygger på nio vetenskapliga artiklar. Fyra teman påvisades, familjens upplevelser av delaktighet, familjens upplevelser av information, familjens upplevelser av stöd och familjens upplevelser av situation. Familjen har en önskan att få information om sjukdomen och dess utveckling för att känna sig delaktiga i vården. Familjen kände att de hade ett stort ansvar för sin sjuka familjemedlem för att orka med så behöver familjen ett stöd från professionella vårdare. Fortsatt forskning inom samma område men utifrån familjemedlemmens perspektiv där den döendens upplevelser presenteras.</p>

<p>Hela familjen påverkas när en familjemedlem har sjukdomen schizofreni. Det är en komplex sjukdom med många symtom som vanligtvis debuterar i 15-35 års ålder. Sjuksköterskans ansvarsområde är stort, bland annat ingår att kunna stödja och undervisa både patienten och dennes anhöriga. För att kunna uppfylla sitt ansvarsområde krävs att sjuksköterskan har förståelse för de anhörigas situation och upplevelser. Syftet med studien är att beskriva hur anhöriga till en patient med diagnosen schizofreni kan uppleva sjukdomen och dess inverkan på vardagen utifrån tidigare forskning. Studien är en litteraturöversikt av 12 vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att familjen upplever en stor börda, oro och stress. De upplever också känslor som sorg och skuld men trots allt även känslor som hopp. Det beskrivs att det är långa väntetider till att få psykiatrisk vård samt att de anhöriga önskar få mer information och stöd från vårdpersonal. Resultatet kan bidra till en ökad förståelse hos sjuksköterskan för familjens upplevelser, känslor och behov.</p> / <p>The diagnosis of schizophrenia has a direct effect on the family of the individual diagnosed. It’s a complex disease with several symptoms which generally debut in the ages between 15-35. The responsibilities of the nurses involve both support and information to both patient and close relatives. In order to fulfil these requirements the nurse must have an understanding of the affect the disease has, not only on the patient but also his or hers close family members. The aim of the study is, by using presently available research, to describe how the family of a patient with the diagnosis schizophrenia could experience the illness and its influence on their everyday-life. The result of a study of 12 scientific articles shows that the relatives experience great worry, stress and burden. They also experience feelings like sorrow and guilt, but still they feel hope. The study shows that there generally is a large waiting time for psychiatric care and that relatives desire for more direct information and support from health care professionals. The result can contribute to a nurses greater understanding of the relatives experiences, feelings and needs.</p>

Parents of children with Down syndrome have high demands on their parenting because of the care and needs of the child, which also applies throughout life. The purpose of this literature study was to invetigate parent's experiences of living with a child with Down syndrome. Based on the purpose of this study relevant keywords were chosen and used in the systematic searches. Four themes emerged after the processing and review of the result articles. These four themes were: anxiety, acceptability, challenges and support. the result showed that parents of children with Down syndrome felt concern and anxiety but also joy and love for their child. It also emerged that the support in their life was seen as a great asset in order to cope with the difficulties they might be facing. In healthcare parents could sometimes feel a lack of continuity and a bad attitude from healtcare personal which was identified as a risk of poor quality of care. In order to provide the best possible support and care to the parents, healthcare personal and persons in the parents' surroundings need to be aware and have an understanding of the parents' situation. Daring to meet the parents and their child is essential to build a good relationship and provide good care. Furthermore, it would be interesting to explore nurses' experiences of caring for people with Down syndrome. / Det ställs stora krav på föräldrar till barn med Downs syndrom på grund av barnens omvårdnadsbehov genom hela livet. Syftet med denna litteraturstudie varatt undersöka föräldrars upplevelse av att leva med ett barn med Downs syndrom. Utifrån syftet valdes relevanta sökord ut som användes i systematiska sökningar. Fyrateman framkom efter bearbetning och granskning av resultatartiklar. Dessa fyrateman var: oro, acceptans,utmaningar och stöd. I resultatet framkom det att föräldrar till barn med Downs syndrom kändeorooch bekymmermen också en glädje och kärlek till sitt barn. Det framkom också attstödet i föräldrarnas liv sågs som en stor tillgång för att klara av de svårigheter de kunde ställas inför. Inomsjukvården kunde föräldrar ibland känna en brist på kontinuitet och ett dåligtbemötande från vårdpersonalen vilket identifierades som risk för dålig kvalitet på vården. För att kunna ge bästa möjliga stöd och omvårdnad till föräldrarna krävs det att både vårdpersonal och personer i föräldrarnas omgivning har en medvetenhet och förståelse för föräldrarnas situation. Att våga möta föräldrarna och deras barn är väsentligt för att bygga upp en bra relation och kunna ge en god vård. Vidare vore det intressant att utforska sjuksköterskors upplevelser av att vårda personer med Downs syndrom.

Titel: Är blod tjockare än vatten? En kvalitativ studie om familjen och den biologiska betydelsen. Författare: Lotta Didanovic Nilsson   Syftet med denna studie har varit att ta reda på om och i så fall varför det är så viktigt för individen att känna till sina biologiska föräldrar. Utgångspunkten har varit personer som vuxit upp med den ena av sina biologiska föräldrar och träffat den andre biologiske föräldern först som vuxen. Jag har valt att titta på vad som händer i detta möte och hur olika inblandade reagerat och påverkats av detta. Vad som styr och formar individen/gruppen, såsom media, familjepolitik, sociala konstruktioner med mera och vad som anses ”rätt” förfarande i en viss kontext, samt på olika nivåer lyfts och diskuteras. Studien är av kvalitativ karaktär med semistrukturerade intervjuer av sex stycken informanter varav jag själv ingår. Därför blir uppsatsen en autoetnografi då min egen historia och mina erfarenheter lyfts in och analyseras tillsammans med mina informanters. Resultaten visar på en mångfacetterad bild där slutsatsen jag drar är att det biologiska spelar en viktig roll för förälder och barn-relationen men kanske av andra orsaker än vi hittills trott. Det krävs vidare ett socialt sammanhang med en vardag för att denna relation ska växa samman och bli till något betydelsefullt. / Titel: Is blood thicker than water? A qualitative study of the family and the biological significance. Author: Lotta Didanovic Nilsson   The purpose of this study has been to investigate whether, and if so, why it is so important for individuals to get to know their biological parents. The point of departure has been people who have grown up with one of their biological parents and met the other biological parent only as an adult. I have chosen to look at what happens in this meeting and how the people involved reacted and were affected by this. What controls and shapes the individual/group, such as the media, family-policy, social structures and what is considered proper procedure in a certain context and at different levels will also be discussed. The study is qualitative with semi-structured interviews with six informants, myself included. Therefore, this thesis will be an auto-ethnography as my own history and my experience is lifted and analysed together with my informants’. The results show a multi-faceted picture where the conclusion I draw is that the biological plays an important role for the parent- and child-relationship but perhaps for other reasons than we have previously thought. It further requires a social context on a day to day-basis for this relationship to become something significant and deep.

Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en kronisk obotlig sjukdom som degenererar kroppens muskler successivt och innebär en långsam försämring av rörelser. Uppkomsten är ännu inte klarlagd men forskning visar på att förekomsten är vanligare hos män. Vid diagnostisering av ALS krävs snabb behandling för att fördröja sjukdomsutvecklingen. Diagnosen leder slutligen till förlamning och döden och har en fysisk och psykisk påverkan på den drabbade personens liv. Syfte: Syftet med studien var att beskriva upplevelser av att leva med ALS. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats som grundas på fem självbiografier. Data analyserades utifrån en manifest innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom att vården på sjukhus och i hemmet upplevdes både som positiv och negativ. Familjen bidrog till ett välmående och inbringade glädje för bokförfattarna. Negativa upplevelser var försämring i ALS som påverkade vardagen. Resultatet presenterades med tre kategorier och tillhörande underkategorier. Kategorierna är: Vårdens inverkan på sjukdomsupplevelsen, ALS inverkan på familjen och att leva med ALS till vardags. Slutsats: Studien visar på att vårdpersonal och familj som ger närhet och stöd till personen med ALS kan bidra till ökat välbefinnande samt trygghet. Det är av betydelse att förse den drabbade med hjälpmedel utefter behov för att personen ska uppleva självständighet över sin kropp. Bra vårdmiljö och bemötande i vården är nödvändigt för att personerna med ALS inte ska känna sig nedvärderade.

Runt patienter som vårdas på en intensivvårdsavdelning finns oftast en familj som även de berörs och drabbas av den situation patienten befinner sig i. Genom att få vara involverad och delaktig i omvårdnaden kan situationen bli mer hanterbar för familjen runt patienten. Forskare lyfter fram att kunskapen om familjers praktiska deltagande i patientnära omvårdnad är begränsad. För att kunna ge bättre stöd till familjer behövs en ökad kunskap hos intensivvårdssjuksköterskorna kring detta. Syftet med studien var att granska och sammanställa forskningsresultat om upplevelser och erfarenheter familjer och sjuksköterskor har om familjers praktiska deltagande i den patientnära omvårdnaden inom intensivvården. Metoden som använts var en systematisk litteraturstudie med en integrativ analys av inkluderade artiklar. Resultatet redovisar tre huvudkategorier. Det naturliga i att vårda en familjemedlem, Att vilja skydda och Rädsla och osäkerhet. Analysen visar att praktiskt få vårda sin familjemedlem är en naturlig handling för många familjer. Dock finns flera skäl till att familjer inte deltar, det kan bero på miljön, familjens tro kring vad som är patientens önskan, allt för avancerade moment, osäkerhet och sjuksköterskornas attityd. Några slutsatser som kunnat dras är att som familj få möjligheten att delta praktiskt i omvårdnaden upplevs som något naturligt och bör uppmuntras. Intensivvårdssjuksköterskor har en nyckelroll i att bjuda in och uppmuntra familjerna att delta i omvårdnaden.

Bakgrund: Trots att Sverige i jämförelse med övriga länder i världen, inklusive andra välfärdsländer har goda hälsoförhållanden för barn så drabbas många barn av svåra sjukdomar. När ett barn drabbas av en svår sjukdom så påverkas hela dennes familj. Förutom att familjen utsätts för konstant rädsla över det sjuka barnet, så vänds vardagen upp och ner och alla familjemedlemmar måste nu anpassa sig efter vården kring det sjuka barnet. Familjen är en helhet där alla familjemedlemmar påverkar varandra. Familjens möte med vården har stor betydelse för hur familjen ska klara av livet med ett svårt sjukt barn. Syfte: Syftet är att beskriva familjens upplevelse av livet med ett svårt sjukt barn ur ett föräldraperspektiv. Metod: Studien grundas på en kvalitativ metod och baseras på fem självbiografier. För att analysera materialet användes Lundman och Hällgren-Graneheims (2017) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Barnets sjukdom krävde stora omställningar i vardagen och ständigt kontakt med vården. Familjemedlemmarna upplevde både fysiska och psykiska påfrestningar. Samtidigt visar resultatet hur familjen stärker varandra och hur stunder som de delar tillsammans får dem att klara av den svåra sjukdomstiden. Stöd och gott bemötande från närstående, skolan och vård har stor betydelse för familjens välbefinnande och hälsa. Slutsats: Familjen genomgår en svår och påfrestande tid som sätter spår i varje familjemedlems livsvärld. Genom att ha förståelse och se en familjs unika situation kan sjuksköterskan skapa en positiv utveckling för familjen. Upplever familjen välbefinnande stärks deras kraft att klara av livet med sitt svåra sjuka barn