ABSTRAKT Bakgrund: Amyotrofisk lateral skleros (ALS) är en obotlig sjukdom med ett snabbt sjukdomsförlopp. Det blir allt vanligare att familjen väljer att vårda sin anhörige i hemmet, vilket leder till förändringar i familjens roller och strukturer. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att belysa upplevelser och omvårdnadsbehovet hos familjer efter att någon i familjen diagnostiserats med ALS. Metod: Litteraturöversikten består av nio kvalitativa och tre kvantitativa vetenskapliga artiklar som har granskats och analyserats för att få en bild av resultaten. Materialet har sorterats in i fem kategorier. Resultat: Många familjer upplever att sjukdomen begränsar vardagen och ovissheten inför framtiden har en negativ inverkan på alla i familjen. I de fall där samarbetet mellan den professionella vården och familjen fungerade sågs en bättre livskvalitet, jämfört med de som kände att deras behov av information, avlastning och stöd inte tillgodosågs. Diskussion: Det är av vikt att alla familjer bemöts på ett personligt sätt, där den professionella vården är flexibel och lyhörd för att på bästa sätt kartlägga familjens behov av omvårdnad. Slutsatts: Ytterligare forskning inom detta område behövs för att ge en ökad förståelse och höja kvaliteten på vården för en familj där någon har ALS.

No description available.

No description available.

Bakgrund: När en person i familjen har drabbats av långvarig smärta kan det medföra förändringar på hela familjen. Syfte: Belysa familjens erfarenheter när en familjemedlem har långvarig smärta. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys genomfördes. Åtta vetenskapliga artiklar kvalitetsgranskades och analyserades. Meningsbärande enheter togs ut, kodades och kategoriserades. Tre kategorier bildades, erfarenheter av förändringar som långvarig smärta skapar, erfarenheter av känslor som långvarig smärta skapar och erfarenheter av familjens styrkor. Resultat: Resultatet visade på att långvarig smärta påverkar hela familjen, fysiskt, psykiskt och socialt. Känslor som yttrade sig inom familjen var främst skuld, oro, hjälplöshet och maktlöshet. Slutsats: Det är av vikt att sjuksköterskan ser familjen som en helhet då personen med smärta påverkar hela familjen.

Vi har genomfört en studie där syftet varit att undersöka hur vuxna barn har upplevt sin uppväxt med minst en förälder med alkohol- och/eller narkotikamissbruk. Detta är ett viktigt ämne då det är många barn som lever i dessa familjeförhållanden. Studien är en kvalitativ studie med hermeneutik som metodansats och det teoretiska ramverket består av Scheffs teori om sociala band vilket inkluderar emotionerna stolthet, skuld och skam samt Beckers stämplingsteori. Genom intervjuer med tio stycken vuxna barn till missbrukare har vi kunnat få en djupare förståelse om deras barndom och hur den påverkat dem. Det finns flera gemensamma nämnare i intervjupersonernas berättelser som exempelvis stort ansvar hos barnet, olika våldshandlingar och känslor av ilska, oro, stress och besvikelse. Detta har lett till ett ständigt känslomässigt ansvar i form av kontrollbehov och att känna oro för sin förälder. Detta visar att barnen under sin uppväxt varit medberoende på ett eller annat vis. Karaktärsdrag som att ha svårt att säga nej, ett ständigt ansvarstagande och att vilja vara andra till lags har även följt med intervjupersonerna upp i vuxen ålder. I kontrast till den tidigare forskningen har vår studie indikerat på att det känslomässiga ansvaret var det mest framträdande medan det praktiska ansvaret varit sekundärt.

När en person i barnets närhet drabbas av allvarlig sjukdom och barnet tvingas att bli anhörig påverkas barnet negativt och blir extra sårbar. Det är inte ovanligt att barnet åsidosätter sina egna känslor för att stötta sina familjemedlemmar. Barnet får ofta ta större ansvar, stå tillbaka samt känner oro och sorg. Vid kontakt med sjukvården ska sjuksköterskan möta behoven hos anhöriga oavsett ålder och det är idag känt att det råder svårigheter hos sjuksköterskor i mötet med barn som tvingas att bli anhörig. Syftet med föreliggande studie var att få insikt i sjuksköterskans upplevelse i mötet med barn som anhöriga. Studien bygger på en litteraturstudie med kvalitativ ansats där totalt nio kvalitativa artiklar har används för att belysa sjuksköterskans perspektiv. Resultatet visade flera dilemman sjuksköterskan upplevde i mötet med barn som anhöriga som försvårar för sjuksköterskor att göra barn delaktiga i vården. Tidsbrist och nedskärningar inom verksamheten är bland annat ett hinder som försvårar för sjuksköterskan att identifiera barns behov av stöd och information. Barn som är anhöriga anses inte vara en av sjuksköterskans huvuduppgifter och prioriteras därefter inte av chefer. Sjuksköterskor upplever därför att vårdens huvudfokus ligger på ekonomisk vinst mer än i individernas behov. Den 1 januari 2010 tillkom en lagförstärkning som ålägger hälso- och sjukvården att ge råd, stöd och information till barn. Vidare kommer barnkonventionen att bli svensk lag den 1 januari år 2020 som genererar i en ökad möjlighet för myndigheter att sätta barnets rättigheter i fokus.

Bakgrund: Under 2018 avled 92 185 personer i Sverige av dessa var 462 stycken barn under 18 år.  Ungefär hälften av dessa 462 barn dog under sitt första levnadsår. Bland det värsta som kan hända en familj är att förlora ett barn. Att förlora ett barn är en påfrestande situation ur både familjens och vårdpersonalen perspektiv. Vårdpersonalen behöver vid palliativ vård hantera uppgifter som kräver stor förståelse, empati och kunskap. Detta gäller särskilt när ett barn som inte går att bota vårdas. Syfte: Syftet var att beskriva läkares och sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av beslutsprocessen inför och under palliativ vård av barn från nyfödd upp till 18 år. Metod: Kvalitativ design. Semistrukturerade intervjuer med sex läkare och sjuksköterskor verksamma på två sjukhus i Sverige. Intervjuerna genomfördes på allmänpediatrisk barnavdelning samt en neonatalavdelning. Data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att palliativ beslutsprocess inom barnsjukvården är väldigt komplex. Processen kan i vissa fall vara väldigt kort men i andra är den flera år lång. Det viktigaste är barnet och sedan familjen som en helhet. Både läkare och sjuksköterskor strävar efter tydlighet och att se till barnets och familjens bästa. Slutsats: Palliativ vård av barn är en komplex situation som ställer stora krav på de anställda. Att barn dör är inget vi kan förhindra men att processen kring besluten som tas fungerar så bra som möjligt kan vi påverka. Teamarbete, kommunikation, tydliga riktlinjer samt att se barnets behov är viktigt att eftersträva i arbetet runt ett barn som vårdas palliativt. / Background: According to Statistics Sweden (2019), 92 185 persons died in Sweden in 2018, 462 were children bellow the age of 18. Of these 462 children roughly half died during their first year of life. Amongst the worst thing that can happen to a family is losing a child. Losing a child is stressful and trying experience both from the family's perspective and the care staff's. Health care professionals need to handle tasks that require a great deal of understanding, empathy and knowledge. This is especially true when a child who can no longer be cured is cared for. Objective: The aim of the study is to describe the experiences of doctors and nurses in the decision-making process for palliative care of children from new-borns up to 18 years. Method: Qualitative Study. The study was conducted with a qualitative study design with the intention of obtaining experiences of the healthcare staff in decision making in palliative care of children. Six semi structured interviews were conducted with a interview guide as guidance. The doctors and nurses worked at two different hospitals in Sweden. The interviews were conducted in a general paediatric ward and a neonatal ward. The results where later analysed with a qualitative content analysis. Results: The result showed that palliative decision-making regarding children is an extraordinary complex issue. The process can be very quick but also take several years. The most important thing is the child and then the family as a whole. Both doctors and nurses strive for clarity and to care in accordance to the best interests of the child and family. Conclusion: Children’s palliative care is a complex issue that demands a lot from healthcare professionals.  That children will die is nothing we can change but we can improve the process surrounding the decision making around palliative care. Teamwork, communication and clear guidelines as well as taking good care of the children´s needs are important parts in children´s palliative care.

Inom sjukvården idag finns det många barn som är anhöriga till föräldrar med en allvarlig fysisk sjukdom. På grund utav en tidspressad sjukvård glöms ofta barnen bort. Att ge barnen det bemötande och den information som de behöver prioriteras inte av sjuksköterskor. Ett av barnens grundläggande behov är information när deras värld vänds upp-och ner, något de främst vill ha av föräldern. Syftet med studien var att belysa barns behov av information när en förälder har en allvarlig fysisk sjukdom. Uppsatsens metod bygger på en litteraturstudie. Totalt har 11 kvalitativa artiklar granskats och sammanställts till ett resultat. I resultatet framkommer det att barn upplever en ökad trygghet om det är föräldrarna som delger information om sjukdomen. När information inte ges upplever barnen en känsla av ensamhet och utanförskap samt utvecklar ofta ångest och depression. Mötet med sjuksköterskan är minimal och informationen är inte anpassad efter barnens mognad. Diskussionen belyser anledningarna till att kommunikation och bemötande av barn som anhöriga är bristfällig inom hälso- och sjukvården.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka och få kunskap om vilken roll sociala relationer spelar i tillfrisknandet från spelberoende. Forskningsmaterialet som användes i denna studie var fyra självbiografier skrivna av personer med erfarenheter av spelberoende. Genom att läsa materialet ett flertal gånger och kategorisera ämnen som författarna skrev om identifierades fyra vanligt förekommande teman i texterna. Resultaten av att analysera de fyra teman visade att författarna alla upplevde rädsla för att skada och förlora sina familjer och/eller partners på grund av deras beroende. Denna rädsla beskrevs också som motivationen till att bryta vanan och förbli spelfri. Ett annat resultat var att författarna upplevde intensiva känslor av lättnad och befrielse när spelproblemet uppdagades inför deras närstående. Denna upplevelse identifierades också som en första vändpunkt i berättelserna och ett steg mot författarnas tillfrisknande. Andra resultat som framkom var att författarna uttrycker tacksamhet gentemot de personer som hade hållit sig vid deras sidor genom tuffa tider, även om personerna i vissa fall hade utsatt författarna för påtryckningar för att få dem att sluta spela. / The purpose of this qualitative study was to examine and gain knowledge about the role social relationships play in recovery from gambling addiction. The research material consisted of four autobiographies written by former gambling addicts. By reading the material multiple times and categorising topics the authors wrote about, four common themes within the texts were identified. The results from analysing the four themes showed that the authors all experienced fear of hurting and losing their families and/or partners due to their addiction. This fear was also described as the motivation to quitting the habit and staying free from gambling. Another result was that the authors experienced intense feelings of relief and liberation when the gambling problem was revealed to their close ones. This experience was also identified as a first turning point toward recovery in the stories. Other results were that the authors expressed thankfulness towards those people who had stayed by their sides through tough times, even though in some cases people had put pressure on the authors to make them quit gambling.

Moa Martinson (1890–1964) skrev om livet i samhällets anonyma skikt, om mödrar och barn som gömdes undan och glömdes bort. I sina romaner gestaltade hon vad som hände kvinnorna när industrialiseringen drog fram över landet och männen försvann dit arbetet fanns eller dök ner i brännvinet. Männens frånvaro, fattigdomen och de växande barnaskarorna gör att kvinnorna i Martinsons romaner ofta lutar sig mot varandra för att överleva. Denna överlevnadsstrategi gör att alternativa familjestrukturer växer fram och tränger undan en normativ kärnfamiljssturktur. Uppsatsen undersöker gestaltningen av dessa alternativa familjer i romanerna Kvinnor och äppelträd, Sallys söner och Mor gifter sig. Analysen tar avstamp i Patricia Hill Collins begrepp othermother och community-based parenting samt Maria Bergom-Larssons marxistiska analys av Martinsons författarskap. Vad som konstituerar familjeskildringarna och hur dessa förhåller sig till kärnfamiljsidealet är huvudfrågorna för uppsatsen.  Ur detta kan uppsatsen konstatera att de familjer som skrivs fram präglas av kvinnocentrerade gemenskaper, kvinnosolidaritet, dragkamp mellan klass- och kvinnomedvetande samt ett ambivalent och flyktigt förhållande till kärnfamiljsidealet. Därtill framgår att Martinson för en ständig diskussion kring moderskapet och familjens komplexitet i sina romaner. Hon visar på intressanta alternativa familjestrukturer, som står upp emot traditionella och patriarkala familjeideal. Tankar hon var tidigt ute med, och som senare kommit att växa inom feministiska forskningstraditioner.