Syftet med denna studie är att beskriva familjens och sjuksköterskans upplevelser vid palliativ omvårdnad av barn. En systematisk litteraturstudie har gjorts och vetenskapliga artiklar har sökts fram, vilka ligger till grund för denna studie. Resultatet visar att familjerna upplevde att tydlig information samt stöd både under och efter den palliativa omvårdnaden var viktig. Det framkommer även i resultatet att sjuksköterskorna upplevde att stöd var en central del av den palliativa omvårdnaden. En del av sjuksköterskorna upplevde att de hade för lite kunskap och erfarenhet för att kunna bemöta familjerna på ett professionellt sätt. Ytterligare forskning bör bedrivas för att öka sjuksköterskans kunskaper och därmed underlätta familjernas situation.

När anhöriga drabbas av ett svårt trauma eller plötsligt dödsfall kan deras liv vändas upp och ned och bli kaotiskt. I en sådan situation är det oftast sjuksköterskan de anhöriga möter först. Syftet med denna studie är att beskriva vad sjuksköterskans stödjande roll gentemot anhöriga vid ett svårt trauma eller plötsligt dödsfall innefattar. Metoden som ligger till grund för studien är en deskriptiv litteraturstudie. Resultatet visar på olika behov hos anhöriga vid trauma eller plötsligt dödsfall. De anhöriga vill ha kontinuerlig information om patientens tillstånd och bra kommunikation mellan sig och vårdpersonalen. Utifrån sjuksköterskans perspektiv visas att hon/han använder sig av uppmuntran, stöttning, närhet och att främja välbefinnande som stödjande strategier för att tillgodose anhörigas behov. Slutsatsen är att sjuksköterskan kan, genom kunskap om anhörigas behov, skapa de bästa möjliga förutsättningarna för ett bra samarbete mellan vårdpersonal och anhöriga.

Det finns i Sverige en möjlighet för småbarnsföräldrar att förkorta sin lönearbetstid före barnen fyllt åtta år eller gått ur första klass. Eftersom detta är en uppgörelse mellan arbetstagare och arbetsgivare, utan inblandning från Försäkringskassan, saknas statistik både vad gäller hur många som utnyttjar denna möjlighet och hur fördelningen är mellan kvinnor och män. Vår kvalitativa studie bygger på ett antal frågeställningar runt problemformuleringen: Vi vill undersöka hur kvinnor och män som tidigare arbetat heltid och sedan familjebildning valt att gå ner i arbetstid, upplever hur denna skillnad eventuellt påverkar lönearbete och hemarbete. Och i så fall, på vilket sätt yttrar sig det? Vi genomförde sex intervjuer och alla våra respondenter lever i heterosexuella parförhållanden som sambos eller gifta. Vårt teoretiska perspektiv utgjordes av Anna Jonasdottirs kärlekskraftsteori och Yvonne Hirdmans teorier om genusordning och genuskontrakt. Vi blev även inspirerade av arbeten av Lisbeth Bekkengen och Mikael Nordenmark. Den svenska jämställdhetspolitiken handlar bland annat om att möjliggöra för både kvinnor och män att kombinera förvärvsarbete med familjeliv. För småbarnsföräldrar handlar det ofta om att det skett en utökning av hushålls- och omsorgsarbete i hemmet, och att föräldraskapet innebär att man måste prioritera för att räcka till både hemma som på arbetsplatsen. Våra respondenter visar bland annat på att det existerar en prioritering av föräldrarollen och att kvinnor tillför mer av hushålls- och omsorgsarbete i hemmet. Prioriteringar och val man gör som småbarnsföräldrar ser mer som en konsekvens av individuella val och slumpmässiga skeenden än att det har med föreställningar om kön att göra.

Bakgrunden till detta arbete var att vår hälsouppfattning påverkas av en mängd faktorer. Inom familjer var detta något som starkt relaterades till övriga familjemedlemmars välmående och välbefinnande. Inom den pediatriska vården beskrevs samarbete mellan patienter, föräldrar och vårdpersonal som en viktig faktor. Denna familjecentrerade vård kunde, beroende på hur den fungerade, påverka samtliga parters uppfattningar och upplevelser på positiva och negativa sätt. Denna litteraturstudies uppgift var att undersöka hur den pediatriska vården på sjukhus fungerade i praktiken med syftet att belysa patienters, föräldrars och vårdares uppfattningar och upplevelser av pediatrisk omvårdnad. Studien bedrevs genom artikelsökning i sökmotorer. Funna artiklar valdes ut i tre steg. Först genom en snabb genomblick för relevans, sedan genom en noggrannare genomläsning där inklusions- och exklusionskriterier användes för artikelurval. I det sista steget genomgick artiklarna en djupare granskning för kvalitetsbedömning. Resultatet pekade främst på brister i kommunikation och samarbete mellan föräldrar och vårdare samt på barnens upplevelser kring sitt sjukdomstillstånd och deras sjukhusvistelse. Andra uppdagade faktorer var bland annat hur föräldrar uppfattade sitt vakande över barnet och personalens syn på föräldrar i den pediatriska omvårdnaden. I diskussionen framhävdes att arbeta med en helhetssyn på familjen där det är viktigt att lyssna på varje enskild familjs behov.

No description available.

During adolescence the teenager tries to become an independent individual, something that for many individuals can be experienced as"a hard time". In early childhood the individual was closely connected to the parents, but during adolescence friends and new contacts become more important. Studies in developmental psychology have most often adopted a parent-perspective, which is why a child-perspective is required. The aim of this study is therefore to measure the teenager's relationship with parents and friends and to look for possible correlations between these. As a means of measuring quality in the relationships, the IPPA, the Inventory of Parent and Peer Attachment, was used. The results show that a correlation between the relationship with parents and relationship with friends exists. A good relationship with parents also means a good relationship with friends. The study also shows a sex-difference in attachment. Girls report a higher quality in their relationships with both parents and friends.

Hela familjen påverkas när en familjemedlem har sjukdomen schizofreni. Det är en komplex sjukdom med många symtom som vanligtvis debuterar i 15-35 års ålder. Sjuksköterskans ansvarsområde är stort, bland annat ingår att kunna stödja och undervisa både patienten och dennes anhöriga. För att kunna uppfylla sitt ansvarsområde krävs att sjuksköterskan har förståelse för de anhörigas situation och upplevelser. Syftet med studien är att beskriva hur anhöriga till en patient med diagnosen schizofreni kan uppleva sjukdomen och dess inverkan på vardagen utifrån tidigare forskning. Studien är en litteraturöversikt av 12 vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att familjen upplever en stor börda, oro och stress. De upplever också känslor som sorg och skuld men trots allt även känslor som hopp. Det beskrivs att det är långa väntetider till att få psykiatrisk vård samt att de anhöriga önskar få mer information och stöd från vårdpersonal. Resultatet kan bidra till en ökad förståelse hos sjuksköterskan för familjens upplevelser, känslor och behov. / The diagnosis of schizophrenia has a direct effect on the family of the individual diagnosed. It’s a complex disease with several symptoms which generally debut in the ages between 15-35. The responsibilities of the nurses involve both support and information to both patient and close relatives. In order to fulfil these requirements the nurse must have an understanding of the affect the disease has, not only on the patient but also his or hers close family members. The aim of the study is, by using presently available research, to describe how the family of a patient with the diagnosis schizophrenia could experience the illness and its influence on their everyday-life. The result of a study of 12 scientific articles shows that the relatives experience great worry, stress and burden. They also experience feelings like sorrow and guilt, but still they feel hope. The study shows that there generally is a large waiting time for psychiatric care and that relatives desire for more direct information and support from health care professionals. The result can contribute to a nurses greater understanding of the relatives experiences, feelings and needs.

Denna uppsats bygger på en kvalitativ studie av sex gymnasieelevers tankar kring förberedelsen inför vuxenblivandet samt skolans och familjens vägledande betydelse i denna process. Ungdomarnas verklighet stödjer de senmoderna teorierna om att dagens ungdomar försenas i sitt vuxenblivande i och med att studietiden har förlängts och därmed försenas även inträdet i arbetslivet. Ur samtalen med dessa ungdomar får vi inte bilden av att familjen och därav traditionen spelat ut sin roll, så som de senmoderna teoretikerna menar. Tvärtom framkommer det tydligt att familjen fortfarande innehar den centrala vägledande rollen i dessa ungdomars liv och leverne. Skolans roll i respondenternas förberedelse inför steget efter gymnasiet är inte samstämmig, då individualismen präglar några av informanterna, som ger uttryck för en mer långtgående individualiserad syn på sitt vuxenblivande. Detta resulterar i att dessa ungdomar starkt betonar sitt eget individuella ansvar framför skolans vägledande betydelse. Resultatet av denna studie visar att dessa ungdomar har bristande kunskaper vad gäller den praktiska delen i samhällssystemet samt att deras kunskapsnivå skiljer sig åt beroende på vilka kurser av ämnet samhällskunskap de har läst. Det är tydligt att de som har läst samhällskunskap C besitter mer kunskaper kring det praktiska i samhället. Som blivande samhällskunskapslärare anser vi att eleverna har rätt till denna kunskap oavsett gymnasieprogram, därav borde en obligatorisk kurs som belyser det praktiska aspekterna av samhällssystemet införas under det sista året på gymnasiet.

Syftet med denna studie var att undersöka hur föräldrar till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar upplever deras möjligheter när det gäller val av insats till deras barn. Ambitionen var huvudsakligen att utforska varför de gör valen som de gör och varför en specifik behandlingsform är tilltalande för dem. För att nå det empiriska resultatet, intervjuades fyra föräldrar som valt Rytmisk rörelseträning som insats för deras barn. Intressanta fynd i resultatet var att föräldrarna var emot behandling med medicin, vilket var orsaken till att de sökte sig till en alternativ metod. Det professionella bemötandet visade sig även vara av stor vikt för val av insats. / Title: Rhythmic Movement Training as an alternative treatment –Parents to children with neuropsychiatric disabilities making a choice. The aim of the study was to investigate how parents to children with neuropsychiatric disabilities experience their opportunities when it comes to choosing treatment for their children. The quest was mainly to explore why they make the choice the way they do and why a specific treatment seem appealing to them. To reach the empirical result, interviews were made with four parents who chosen Rhythmic Movement Training as a treatment for their children. Interesting founds in the result was that the parents were against treatment by medicine, which was the reason they aimed for an alternative method. The professional approach also seemed like an important point in the choice of treatment.

Artikeln bygger på resultatet av narrativa intervjuer med livsberättelser från tre unga män med erfarenhet av att komma som ensamkommande barn till Sverige. Studien har en postkolonial ansats och ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, vilket i denna studie inneburit ett ifrågasättande av den dominerande familjedefinitionen. Fokus för intervjuerna har varit att se hur definitionen av familj och upplevelsen av vilka som tillhör denna formas utifrån livsberättelserna samt hur erfarenheter kring familjeåterförening kan se ut. Resultatet visar på mångfalden av innebörder av familj samt att denna inte alltid återspeglas i svensk lag. Analysen belyser berättelserna i förhållande till sociologiska definitioner av familjebegreppet. Artikeln redogör för möjligheter till familjeåterförening i ett juridiskt perspektiv och betonar det koloniala arvets makt i institutioner och praktiker och den inverkan detta har på dessa tre unga mäns möjligheter att definiera sin familj och i slutändan kunna återförenas med denna. Utifrån resultatet föreslås att socialarbetare kritiskt bör reflektera kring och granska förgivet tagna definitioner i mötet med ensamkommande barn. En fördjupad forskning kring möjligheter till och effekterna av familjeåterförening föreslås.