Mottagandet av flyktingbarn som kommer till Sverige med sin familj är ett relativt outforskat område. I den här uppsatsen redogörs barnens upplevelser av mottagandet i syfte att undersöka vilka skillnader och likheter som finns i barnets upplevelser beroende på ifall det kommit ensamt eller tillsammans med anhöriga. Genom åtta semistrukturerade intervjuer ger barnen sin bild av mottagandet i två kommuner i Jämtlands län. Den största skillnaden som framkom var att de ensamkommande barnen hade ett mycket större kontaktnät i kommunen, tack vare kontakter med socialtjänst, boendepersonal m.fl. vilket påverkar deras Känsla av Sammanhang. Det framkom även att samtliga barn upplevde svårigheter att påverka sin tillvaro och att få sin röst hörd. Barnen belyser också vikten av att ha nära vänner och sätter vännerna före föräldrarna på prioriteringslistan över viktiga personer.

Syftet med denna studie är att beskriva, analysera och diskutera hur män inom kvinnodominerade organisationer upplever sina karriärmöjligheter. Vi har utgått från HR-branschen (Human Resources) i sin helhet då det är en tydlig kvinnodominerad organisation och det även på chefspositionerna. I vår studie har vi använt oss av kvalitativ metod där vi genom ett målinriktat urval valt ut sex stycken respondenter. Kriterierna för respondenterna var manligt kön och chefsbefattning samt att de har en koppling till HR-branschen. För insamling av data har vi genomfört enskilda, semistrukturerade intervjuer. Resultatet av vår studie har visat att respondenterna haft goda karriärmöjligheter, dock har dessa varit påverkade av vissa faktorer. Gällande utbildningskrav kan vi tyda en skillnad mellan privat och offentlig sektor där den privata sektorn ser ut att ha lägre krav på formell utbildning. Respondenterna ser högskoleutbildning som ett körkort ut i arbetslivet men värderar också arbetslivserfarenheter högt för att möjliggöra en karriär. Resultatet visar att de respondenter som har familj inte har upplevt att familjen varit något hinder i deras karriär. Respondenterna upplever att de fått stöd från sin arbetsgivare och de upplever inte något krav från arbetsgivaren att lägga mer tid på arbetet än det som anses vara normal arbetstid. Respondenterna upplever heller inte att deras karriärmöjligheter varit påverkade av könet på deras chef. Utifrån resultatet tycks vi kunna se vissa tendenser till att ett mentorskap kan ligga till grund för ökade karriärmöjligheter. Den tydligaste och mest talande upplevelsen hos våra respondenter har varit att de tycker sig ha vissa fördelar med att vara man och arbeta i en kvinnodominerad organisation. Bland annat upplever de att de blir mer uppmärksammade och lyssnade på just för att de är män. Slutsatsen som dragits kring detta är att det sociala och kulturella könet verkar spela stor roll då männen tillskrivs stereotypiskt maskulina ledaregenskaper, vilket kan vara en förklaring till den vertikala könssegregeringen där männen överrepresenterar chefspositionerna i branschen.

Abstrakt   Bakgrund: Depression är en av de vanligaste orsakerna till psykiskt lidande och tonåringar drabbas i hög grad. Depression leder till ångest, isolering och ofta självskadebeteende. Tonåringar söker sällan vård. Syfte: Att belysa tonåringars upplevelser av depression i ett familjeperspektiv. Metod: Litteraturstudie. 15 vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2001-2011 som granskats och analyserats. Resultat: Tonåringarna ville inte tala om sina känslor av rädsla att inte bli förstådda. De isolerade sig och hade svårt att fullfölja sina studier samt delta i sociala relationer. När omvårdnaden fungerat upplevdes stor lättnad, men återfallsrädsla bestod. Diskussion: Det var viktigt att vården visade förståelse och att tonåringarna fick tala med någon som de litade på. Konklusion: När kontakt tagits med familj eller vänner sökte tonåringarna professionell omvårdnad. Deprimerade tonåringar kände sig annorlunda, tog sällan själv kontakt med vården och oroade sig för andras reaktioner. Familjen var en viktig del i omvårdnadsprocessen och som omvårdare måste förståelse och respekt ingå för att avhjälpa problematiken.   Nyckelord: depression, familj, litteraturstudie, omvårdnad, relationer, tonåringar, upplevelser / Abstract   Background: Depression is one of the most common causes of mental affliction and adolescents are largely affected. Depression leads to anxiety, isolation and often self-harming behavior. Adolescents seldom seek help. More research on adolescents is needed. Aim: To elucidate adolescent’s experiences of depression from a family perspective. Method: Systematic review containing 15 peer-reviewed articles published between 2001-2011 that have been analyzed and reviewed. Results: The adolescents did not want to talk about their feelings, of fear that others would not understand. They became isolated and had no will to do homework or partake in social relationships. When contact had been taken with family or friends, the adolescents tended to seek professional care. When the nursing worked, feelings of great relief occurred, but fear of relapse remained. Discussion: It was important that the care showed that they understood the disease and it was essential that the adolescents had someone to talk to that they could trust. Conclusion: Depressed adolescents experienced themselves as being different, seldom contacted with the healthcare and worried about how others would react to their feelings. The family was an important part in the nursing process. Also understanding and respect must be included to remedy the problem.   Keywords: adolescents, depression, experiences, family, nursing, relations, systematic review

Problem: Antalet kvinnor som drabbas av bröstcancer ökar för varje år. Många av kvinnorna har familj och befinner sig mitt i livet. Familjen är oftast de som står kvinnan närmast och går därför också igenom en svår tid. Stort fokus läggs på patienten och ofta glöms familjen bort.                                                                                                         Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelser av att ha en familjemedlem med bröstcancer.                                                                                      Metod: Studien är en litteraturstudie där 16 vetenskapliga artiklar samlades in och granskades.                                                                                               Resultat och konklusion: Resultatet visar att familjen upplevde chock, rädsla, oro och ilska över cancerdiagnosen. Familjen kände också en stor förändring i vardagslivet och i familjerelationerna. Familjen tyckte att de blev åsidosatta och förbisedda av sjukvården och önskade mer information och stöd.                                                                                                Implikation: Det finns idag kunskapsbrist om familjens upplevelser av att ha en familjemedlem med bröstcancer, därför behövs mer forskning inom ämnet. Genom att sjuksköterskan får kunskap om familjens upplevelser omkring sjukdomsförloppet kan hon anpassa stödet och informationen efter deras behov. Även utbildningen bör fokusera mer på patientens familj för att öka medvetenheten hos blivande sjuksköterskor.

BAKGRUND: Övervikt är ett folkhälsoproblem som påverkar människors hälsa och ger även en ökad risk för kroniska sjukdomar som exempelvis diabetes. Andelen överviktiga ungdomar har ökat de senaste 20 åren och övervikt i unga år är ofta ett ihållande problem som fortgår upp i vuxen ålder. Därför behöver föräldrarna involveras i barnets vård eftersom de ska tillgodose grundläggande behov. SYFTE: Syftet är att beskriva begreppet motivera för att se hur sjuksköterskan kan främja hälsa och motivera barn och ungdomar med övervikt till livsstilsförändringar. METOD: En begreppsanalys där datamaterial inhämtats från ordböcker, vetenskapliga artiklar och fack- och läroböcker. RESULTAT: Begreppet motivera har många betydelser som kan ses på olika sätt. Familjens stöd är avgörande för ungdomar när de ska genomgå en beteendeförändring och nå en sundare livsstil och bör involveras i förändringsarbetet med barnet. Det framkom även att det är betydelsefullt att upprätthålla en god relation med ungdomarna och familjen för att kunna genomföra motiverande samtal och att olika redskap kan användas i samtalet. DISKUSSION: Föräldrar behöver ha ett intresse för att förändra sina barns situation. Sjuksköterskan behöver vara öppen för olika åsikter om hälsa. Vård av överviktiga ungdomar ger både fysiskt och psykiskt förbättrad hälsa. Begreppet motivera kan både stimulera och hämma en patient till förändring av beteende. / BACKGROUND: Overweight is a public health problem that affects people’s health and with overweight come risks for chronic diseases such as diabetes. The number of overweight adolescents has increased the last 20 years in Sweden and is often a persistent problem that will continue even as an adult. Parents need to be involved in their child´s care because they are responsible for the child´s basic needs. AIM: The aim of this study is to describe the concept of motivation and to investigate how the nurse can promote health and motivate children and adolescents with overweight to make lifestyle changes. METHOD: A concept analysis with materials collected from dictionaries, scientific articles and technical literature. RESULT: The concept of motivate has many meanings that can be viewed in different ways. The support of the family is vital to the adolescent in order to reach good result in having a healthier lifestyle and should be involved in the child´s behavioral changes. It also revealed that it is important to maintain a good relationship with the adolescents and family to conduct motivational conversations and that different tools can be used in conversation. DISCUSSION: Parents need to have an interest in changing their children’s situation. The nurse needs to be open for different opinions about health. Care of adolescent’s overweight provides both physical and mental health. The concept of motivate can both stimulate and inhibit a patient to change behavior.

Bakgrund: Multisjuklighet är vanligt bland äldre världen över. Andelen äldre i Thailand ökar på grund av en mer avancerad sjukvård och bättre levnadsvillkor. Familjen spelar en stor roll i vårdandet av äldre. På grund av att fler kvinnor idag utbildar sig och arbetar har deras tid för att vårda den äldre minskat vilket lett till ett ökat behov av vårdboenden i Thailand. Det är idag en stor brist på vårdboenden för äldre i Thailand. Syfte: Syftet är att undersöka sjuksköterskors syn på familjens roll i vårdandet av den äldre. Metod: Metoden som användes för intervjuerna var semistrukturerade gruppintervjuerna. Till analysen av datan användes en kvalitativ innehållsmetod. Resultat: I resultatet framkom tre huvudteman som svarar på syftet; Familjens roll ur ett sjuksköterskeperspektiv i vårdandet av äldre i Thailand, Sjuksköterskan samarbetar med familjer till äldre med i Thailand samt Sjuksköterskor anser att familjen påverkar den äldre ur ett sjuksköterskeperspektiv. Till huvudtemanen framkom två underteman vilka var; Frånvaro av familj ur ett sjuksköterskeperspektiv i Thailand samt Sjuksköterskor anser att de kan stödja familjen till äldre i Thailand. Diskussion: Ensamhet och isolering påverkar multisjuklighet negativt i västvärlden. Familjen i Thailand påverkar den äldre till att känna sig trygg och bekväm. Kommunikation är en viktig komponent i vårdrelationen enligt Travelbee. Kommunikation är en förutsättning för ett bra samarbete mellan sjuksköterskan och familjen i vården av den äldre.

Den här uppsatsen handlar om adoptioner och hur adoptionen upplevs av den som går igenom det. Uppsatsen är grundad på kvalitativa metoder och är skriven utifrån de svaren som våra respondenter gav oss. Syftet med denna uppsats är att få reda på hur internationellt adopterade vuxna har upplevt deras anknytningsprocess till sin familj och det svenska samhället. Vi har använt oss av två teorier och två begrepp. De teorier som vi har använt oss av är etablerade och outsiders samt den sociologiska visionen. Två begrepp som har passat väldigt bra till vår analys del är rasifiering och den transrasiala identifikationen. Med hjälp av dessa teorier så kom vi fram till att anknytningsprocessen är olika beroende på vilken individ som genomgår den. Majoriteten av våra respondenter har upplevt det som en ansträngande process medan det finns en del av våra respondenter som inte har upplevt att processen har varit försvårande för deras tillvaro. Vi har lyssnat på våra respondenter och tagit deras önskemål till hjärtat och har gjort vårt bästa, för att få fram hur viktigt det är att diskutera barnens upplevelser med dem när de börjar bli tillräckligt gamla. Deras känslor, erfarenheter och upplevelser är riktiga och det ska ni få ta del av.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att förklara hur subjektiva upplevelser runt familj påverkar intresse av estetisk kirurgi. Specifika frågeställningar har formulerats för att undersöka detta: – Hur påverkas intresse av estetisk kirurgi av familjemedlemmar som pratat om att utföra eller som har utfört estetisk kirurgi? – Hur påverkas intresse av estetisk kirurgi av upplevd skilsmässa under uppväxt och uppväxt med en ensamstående förälder? – Hur påverkas intresse av estetisk kirurgi av fysisk eller psykisk frånvaro av mamma eller pappa under uppväxt? – Hur påverkas intresse av estetisk kirurgi av att minst en person gett stöd och varit älskande under uppväxt? – Hur påverkas intresse av estetisk kirurgi av ouppnådda familjefunktioner? – Hur påverkas intresse av estetisk kirurgi av en upplevd familjekris? Metod Denna uppsats har använts sig av en kvantitativ forskningsmetod med enkät. En egen enkät komponerades och delades ut i Stockholms län. 60 enkäter delades ut, varav 58 av dessa besvarades. Enkäterna hanterades anonymt och sammanställdes först i Excel-ark för att sedan analyseras i SPSS genom Mann-Whitney och Chi-2 test, samt logistisk regression. Resultat Prediktorer för intresse för estetisk kirurgi är föräldrar som pratat om att utföra estetisk kirurgi (P=0,049), lägre skattning av psykisk närvaro av mamma (P=0,029), lägre skattning av psykisk närvaro av pappa (P=0,042), lägre skattning av att pappa ingivit respekt kring den egna personens värde (P=0,001) och vid lägre skattning av att familj gett en god grund för en stabil och harmonisk uppväxt (P=0,003). Ingen av dessa kunde enskilt förklara den beroende variabelns variation, utan alla samvarierade. Genom att stegvis exkludera prediktorer i en logistisk regression kunde den viktigaste prediktorn till intresse av estetisk kirurgi identifieras, vilket var, den sistnämnda. Slutsats Slutsatsen är att vissa subjektiva upplevelser runt familj påverkar intresse av estetisk kirurgi medan påverkan av andra inte gett signifikanta skillnader. / Aim The purpose of this study is to explain how subjective experiences around the family affect interest in esthetic surgery. Specific questions were made to investigate this: - How is the interest in esthetic surgery affected by family members who has been talking about undergoing or have been undergoing esthetic surgery? - How is the interest in esthetic surgery affected by the experience of divorce during childhood and growing up with a single parent? - How is the interest in esthetic surgery affected by physical or psychological absence of mother or father, during childhood? - How is the interest in esthetic surgery affected by at least one person who has been supported and loving, during childhood? - How is the interest in esthetic surgery affected by family functions that are unmet? - How is the interest in esthetic surgery affected by the experience of a family crisis? Method This thesis has used a quantitative research method, with a survey. An own survey was made, and handed out in Stockholm. 60 surveys was handed out, of which 58 was answered. The survey was managed anonymously, and at first consolidated in spreadsheets of Excel and then analyzed in SPSS, trough Mann-Whitney and Chi-2 test, and also logistic regression. Results The predictors of interest in esthetic surgery are parents who talked about undergoing esthetic surgery (P = 0.049), lower estimates of mental presence of the mother (P = 0.029), lower estimates of mental presence of father (P = 0.042), lower estimate of that the father has given respect of the own person´s value (P = 0.001) and lower estimation of that the family have provided a good basis for a stable and harmonious childhood (P = 0.003). None of these could individually explain the dependent variable's variation, but all of them interacted. By gradually exclude the predictors in a logistic regression, the main predictor of interest in esthetic surgery was identified, which was the last one mentioned. Conclusions The conclusion is that certain subjective experiences around the family affect interest in cosmetic surgery, while the influence of others has shown no significant differences.

Purpose: The purpose of this study is to highlight what is perceived as- and what is not perceived as- supportive and comforting, by the sick child in palliative care, and by its family. Method: Systematic literature review in which only scientific articles from the years 2001-2010 have been included. Analysis: A method inspired by qualitative content analysis was used. Results: The analysis revealed five categories of what the sick child and its family experienced as supportive and comforting - and what was perceived negatively - in the context of palliative care for children. The results showed that it was very important to have competent, dedicated and compassionate staff that not only care for the child but also see to the whole family. Recurrence factors were the importance of straight and honest information and communication and to be close and involved in the child's care. Discussion: The results summarized available research on comfort to families in the palliative care for children and may be of importance in clinical practice due to the lack of depth in the available literature. Conclusion: For a nurse to be present and accessible, appears to be the greatest help for grieving families.

Det blir mer vanligt att familjen uppfyller den döendes sista önskan, att få dö i sitt eget hem. Vården i hemmet gör att familjen få inta ledarrollen i omvårdnaden av familjemedlemmen. Familjen har en stor betydelse för den döende familjemedlemmens sista tid i livet blir. Syftet med denna uppsats var att lyfta fram familjens upplevelser av att vårda en familjemedlem i palliativt skede i hemmiljö. Metoden som användes var litteraturstudie där aktuell forskning inom palliativ vård sammanställdes Databassökning gjordes i CINAHL, Medline, PubMed och ELIN@Kalmar. De artiklar som svarade mot syftet kvalitetsgranskades och resultatet bygger på nio vetenskapliga artiklar. Fyra teman påvisades, familjens upplevelser av delaktighet, familjens upplevelser av information, familjens upplevelser av stöd och familjens upplevelser av situation. Familjen har en önskan att få information om sjukdomen och dess utveckling för att känna sig delaktiga i vården. Familjen kände att de hade ett stort ansvar för sin sjuka familjemedlem för att orka med så behöver familjen ett stöd från professionella vårdare. Fortsatt forskning inom samma område men utifrån familjemedlemmens perspektiv där den döendens upplevelser presenteras.