Work-family conflict (WFC) definieras som en upplevd konflikt mellan krav inom arbetsrollen och krav inom familjerollen. Detta kan ha negativa effekter på individers hälsa och välbefinnande. Eftersom Skandinavien har en utmärkande familjepolitik förväntas individer uppleva WFC i samma utsträckning inom dessa länder. Studien syftar till att undersöka om det finns könsskillnader i WFC i de skandinaviska länderna (Sverige, Norge och Danmark), samt vilka arbetsrelaterade samt familje- och hushållsrelaterade faktorer som påverkar WFC för män respektive kvinnor. De teorier som studien använder är rollkonfliktteorin och könsrollsteorin. Datamaterialet som används i studien kommer från European Social Survey (ESS) omgång 5 från 2010/2011 och bestod av data från Sverige, Norge och Danmark. ESS samlade in data genom besöksintervjuer. Urvalet avgränsades till arbetande individer som bor med sin partner, i åldrarna 20–67 år. Detta resulterade i ett urval beståendes av 1 611 individer. Bivariata regressionsanalyser gjordes för att undersöka könsskillnader i WFC. Resultatet visade att det inte finns några skillnader i WFC mellan män och kvinnor i Skandinavien. Därefter gjordes separata multipla linjära regressionsanalyser för män och kvinnor för att kartlägga sambanden mellan arbetsrelaterade och familje- och hushållsrelaterade faktorer och WFC. Resultaten visade på vissa könsspecifika samband. Både hög och låg arbetstidsflexibilitet samt arbetskontroll hade ett signifikant negativt samband med WFC och partners hushållsarbete hade ett signifikant positivt samband med WFC för män, men inte kvinnor. Hushållsarbete hade ett signifikant positivt samband med WFC och att ha en partner i betalt arbete hade ett signifikant negativt samband med WFC för kvinnor, men inte för män. Arbetstimmar och ett krävande arbete hade ett signifikant positivt samband med WFC för både män och kvinnor. Sammantaget visade resultatet att de arbetsrelaterade faktorerna hade en större betydelse än de familje- och hushållsrelaterade faktorerna för individers upplevda WFC.

Bakgrund: Statistik visar att var tredje person i Sverige under sin livstid kommer att drabbas av cancer och att antalet cancerfall har ökat under de senast decennierna. Majoriteten av de som får en cancerdiagnos har närstående som sitt närmaste stöd. Detta gör också att rollen som närstående har en stor betydelse för både personen med cancer och dennes vård. Målet med denna studie är därför att sätta närstående i centrum och belysa hur dom påverkas och upplever när någon i deras närhet drabbats av cancer. Syfte: Studiens syfte var att undersöka närståendes upplevelser när någon i nära relation drabbats av cancer. Metod: Byggd på en allmän litteraturstudie med kvalitativ ansats, där 13 vetenskapliga artiklar valdes ut. Analysmetod gjordes i form av en manifest innehållsanalys. Resultat: Studien är uppbyggt på tre kategorier Känslomässig utmaning, Förändrad livsvärld och Upplevelser av sjukvården och följt av två vardera underkategorier. Slutsats: Det framkom att sjuksköterskans bemötande och kunskap har en stor betydelse för närståendes upplevelser inom cancervården. Vården ska också utgå från ett helhetsperspektiv, där hela familjen som en enhet bör inkluderas.

Bakgrund: När en familjemedlem blir akut sjuk påverkar det hela familjen, och denna upplevelse kan bli traumatisk för närstående. Det är då viktigt att bemötandet från sjuksköterskan under denna ansträngande period blir en positiv upplevelse för närstående. Syfte: Att beskriva närståendes upplevelser av sjuksköterskans bemötande vid akuta somatiska sjukdomstillstånd. Metod: Studien utfördes som en allmän litteraturstudie baserad på tio artiklar. Resultat: För att närstående skall uppleva bemötandet som positivt bör de få trygghet, bekräftelse samt känna delaktighet. Detta gör att närstående känner sig delaktiga i vården och upplever ett förtroende för sjuksköterskan. Diskussion: Genom att använda sig av KASASM teorin i praktiken kan sjuksköterskan få en förståelse för de närståendes upplevelser när en familjemedlem blir akut somatiskt sjuk. Sjuksköterskan förser närstående med information utan de behöver fråga om den, vilket gör de närstående delaktiga i vården och de förstår bättre vad som händer med familjemedlemmen. Slutsats: Livet förändras för närstående när en familjemedlem blir akut somatisk sjuk. Att bli delaktiga i vården av den sjuke familjemedlemmen är viktigt för de närstående eftersom sjuksköterskan lätt kan försumma behoven de har, och bara ägna sig åt att tillgodose familjemedlemmens omvårdnadsbehov.

No description available.

Studien undersöker tre populära bokserier som används som högläsningsböcker för barn på lågstadiet. Dessa serier, Handbok för superhjältar, Musse & Helium och Sandvargen, undersöktes med syfte att granska vilka normer om familjekonstellationer och sexualiteter som framställs i dem. Metoden som använts i studien är först enkät för att få svar på vilka böcker som faktiskt används på lågstadiet i skolor idag. Därefter användes en multimodal textanalys som metod för att analysera empirin. Det teoretiska perspektiv som empirin analyserades med var det normkritiska perspektivet samt det utvidgade textbegreppet. Resultaten visar att alla bokserier tillsammans innehåller framställningar av 21 olika familjekonstellationer och 23 framställningar av sexualitet. När familjekonstellationer framställs är det vanligast att det framställs som en familjekonstellation i form av barn med två föräldrar. Denna familjekonstellation förekommer 11 gånger av de totala 21 familjekonstellationerna. När sexualitet framställs är det vanligast att det beskrivs i form av heterosexuell kärlek. Denna typ av beskrivning förekommer 20 gånger av de totala 23 beskrivningarna. Resultatet går i linje med den tidigare forskning som utförts inom detta fält, vilket är att det vanligaste sättet att framställa familj på är en kärnfamilj med mamma, pappa och barn och det vanligaste sättet att framställa sexualitet på är enligt heteronormen.

På grund av de stigande åldrarna på högskolorna har det under de senaste tio åren skett en ökning av antalet studenter som har barn. Att ha småbarn är tidskrävande och därav blir det betydelsefullt att ta hänsyn till hur det fungerar att kombinera småbarn med studier. Det finns en stor ansamling forskning kring föräldraledighet, jämställdhet och vägledning när det kommer till arbetande föräldrar. Studier som undersöker hur livet ser ut för studerande föräldrar och vilken vägledningshjälp de tar del av i samband med denna brytpunkt finns dock i en bristfällig mängd. Syftet med studien är att undersöka manliga och kvinnliga universitetsstudenters upplevelser av hur deras studiegång påverkats till följd av familjebildning, samt undersöka vilken vägledningshjälp studenterna tagit del av i samband med brytpunkten. Genom att besvara Frågeställningarna: Hur upplever studenter att föräldraskapet har påverkat deras utbildning? Vad finns det för skillnader/likheter i männen och kvinnornas uppfattningar? Vilken vägledningshjälp har studenterna tagit del av i samband med brytpunkten? För att besvara frågeställningarna har den kvantitativa forskningen stått i grund. Resultatet har framkommit via semistrukturerade intervjuer med tre kvinnliga och tre manliga studenter som under sin studietid fått barn. Resultatet tyder på att samtliga av de studerande föräldrarna anser att de blivit mer effektiva i sina studier efter familjebildningen. Resultatet tydliggör även att kvinnor i större utsträckning tar studieuppehåll i samband med att ett barn tillförs in i familjen. Studien visar även att kvinnorna varit i större behov av stöd och rådgivning av en studie- och yrkesvägledare i jämförelse med männen.

Bakgrund: Palliativ vård innebär att tillgodose personens behov av hjälp och stöd samt att främja livskvalitet. De centrala komponenterna inom den palliativa vården är att ha en helhetssyn på personen, att arbeta med symtomlindring, teamarbete, kommunikation och att ge stöd till närstående. Syftet: Syftet var att belysa närståendes upplevelser av palliativ vård i hemmet. Metod: Litteraturöversikten inkluderade 18 vetenskapliga originalartiklar. De kvalitativa artiklarna analyserades utifrån Graneheim och Lundmans innehållsanalys medan de kvantitativa artiklarna granskades enligt Friberg med en datareduktion. Resultat: Resultatet belyste flera väsentliga delar för att kunna uppnå god palliativ vård för närstående. Det framkom skillnader som sker i relationer och i vardagen. Upplevelser kring stöd beskrevs, både från andra familjemedlemmar och vänner samt från sjukvården. Det beskrevs möten med vårdpersonal där önskningar och förväntningar både blivit tillgodosedda och även upplevelser som varit negativa och inte uppfyllt det som närstående behövt vilket har skapat lidande. Diskussion: Närståendes upplevelser av palliativ vård i hemmet diskuterades utifrån begreppen kommunikation, relation och lidande i Travelbees teori. Upplevelserna bekräftades utifrån sjuksköterskans perspektiv som menade att mer tid med varje familj var en stor del för att kunna tillgodose behoven. Slutsats: Sjuksköterskor behövde lägga mer vikt vid att uppmärksamma närstående och deras behov. För att sjuksköterskorna skulle kunna utföra detta krävdes tid och kontinuitet vilket i sin tur skapade möjligheter till att utveckla en relation. Sjuksköterskor behövde hjälpa de närstående att få deras behov tillgodosedda, vilket till stor del kunde utföras genom att informera, finnas som stöd och avlasta närstående. / <p>Examinationsdatum: 2021-03-24</p>

Background: Having a premature baby is a big change for the family. The baby needs medical care in the NICU for an indefinite period of time and the baby´s unstable health can cause the confinement to be very long.  Physical contact between parent and child is critical in building a healthy attachment. With separation the attachment process becomes significantly more difficult. The nurse has a responsibility to ensure that the parents have the best conditions to attach with their child.  Aim: The aim of this study was to enlighten parents experienced obstacles and possibilities to attach to their premature baby in the neonatal ward.  Method: This study is a general literature review with a qualitative design. In total 13 articles were selected for review, as a result from five searches in PubMed and CINAHL. In the quality review, ten articles had an insignificant or moderate risk of methodological deficiencies and were included in the analysis. The results from all articles were then compared with each other to find common themes that were used as headings in the result.  Result: The result was presented through four themes. The experiences of attachment varied, some families found it easy to build an attachment with the baby while others found it more difficult. The result of this study shows that the majority of the participants experienced attachment when they were close to the baby, often through physical contact or other interaction. The parents who found it more difficult to bond with their baby were the ones who distanced themselves from their child out of fear of losing it.  Conclusion: The experience of attachment differs depending on the circumstances of the family’s situation. It is important that the health personnel take responsibility in practicing family-centered care in order to strengthen the bond between parent and child. / Introduktion: Att få ett för tidigt fött barn kan vara livsomvälvande för många föräldrar och familjer. Vårdtiden på en neonatalavdelning beror ofta på hur för tidigt fött ett barn är eller hur sjukt det är. Ju tidigare barnet föds desto skörare är det och behöver därför vård länge. För en god anknytning krävs det fysisk kontakt mellan förälder och barn och utan fysisk kontakt försvåras det. I familjecentrerad vård finns sjuksköterskan som ett stöd för föräldrar  när de försöker bilda ett band till det nyfödda barnet.  Syfte: Syftet med arbetet var att belysa föräldrars upplevda hinder och möjligheter för att knyta an till ett prematurt barn som vårdas på en neonatalavdelning.  Metod: Studien var en allmän litteraturöversikt med kvalitativ design. Fem sökningar genomfördes i PubMed respektive CINAHL vilket resulterade i 13 artiklar. Efter en kvalitetsgranskning bedömdes tio artiklar ha obetydlig eller måttlig risk för metodologisk brist. Artiklarnas resultat jämfördes för att hitta gemensamma teman som sedan användes som rubriker i resultatet.  Resultat:  Resultatet bildade fyra teman; närhet och separation, intensivvårdsmiljön och dess inverkan på anknytningen, personalens bemötande och föräldrarnas informationsbehov samt föräldrarnas delaktighet och involvering i barnets vård. Upplevelsen av att knyta an till sitt prematura barn på en neonatalavdelning varierade, vissa föräldrar hade lätt att knyta an medan andra upplevde det svårare. Föräldrarna uppgav att en möjlighet till anknytning var när de var nära barnet, exempelvis genom fysisk kontakt eller interaktion. Hinder för anknytningen skapades när föräldrar distanserade sig av oro att förlora sitt barn.  Slutsats: Anknytningen skiljde sig beroende på vilka omständigheter familjen befann sig i under vårdtiden. Det är därför viktigt att personalen tar ansvar och utför familjecentrerad vård för att främja anknytningen mellan förälder och barn.

Bakgrund Palliativ vård erbjuds till patienter med obotliga hälsotillstånd. Palliativ vård har en personcentrerad vård som grund där patienternas fysiska, psykosociala och andliga vård är i centrum. Syftet var att patienterna som hade önskat sig att dö i hemmiljö fick sin palliativa vård av sjukvårdpersonal i hemmet. Under vårdtiden kommer närstående att aktivt vara i kontakt med sjukvården, delta i olika samtal och beslut och följa behandlingsinsatser. Sjuksköterskan ska kunna uppmuntra närstående att dela rädslor och känslor efter svåra livs besked för att de ska kunna hitta en känsla av kontroll efter ett svårt samtal. Kommunikationen mellan sjuksköterska och närstående ska ske kontinuerligt då det är viktigt att hålla närstående uppdaterade om sjukdomsförloppet. Syfte Syftet med studien var att belysa närståendes upplevelser av palliativ vård i hemmet. Metod Studien är genomförd i form av litteraturstudie. Sökningen av artiklarna utfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Litteraturstudiens resultat grundades på 15 kvalitativa artiklar som granskades med hjälp av Örebro universitet granskningsmall. Resultat Resultats kategorier är Rollen som vårdare, Hemmets betydelse, Behov av stöd och Kommunikation och information. Kommunikation och informationsbrist ledde till att närstående upplevde osäkerhet, kunskapsbrist och frustation. Stöd och tillgänglighet från vårdpersonal framförallt av sjuksköterskan gjorde att närstående kände sig sedda och trygga. Slutsats Litteraturstudiens resultat visade att närstående upplevde att palliativ vård i hemmet var en utmaning, då det var mycket ansvar och krävdes mycket kunskap. Stöd och tillgänglighet av vårdpersonal framförallt sjuksköterskan gjorde att närstående kände sig sedda och trygga.

En lärare som tar del i skolans uppdrag att lära elever för livet försätter sig i en komplex roll. Ett sociokulturellt perspektiv på lärande belyser vikten av de relationer som skolvärlden erbjuder för lärande. Ett lärande som är omöjligt utan en vilja att lära sig eller motivation till att engagera sig i en aktuell lärandekontext. Motivation är ett kognitivt begrepp som i denna undersökning placeras i den matematikdidaktiska doktrinen. Ur ett sociokulturellt teoretiskt lärandeperspektiv blir relationella faktorer inte bara viktiga för lärande utan också för dess drivkraft, motivationen. Elevers olikhet i avseende på motivation spänner ut ett spektrum av prestation, värdering och behov. Denna undersökning är menad att beskriva relationers påverkan på detta spektrum utifrån lärare, familj och klasskompisar. Det görs genom en kvantitativ metod och en univariat analys. Resultatets spridning av elevens värdering av relationella faktorer visar på en mångsidighet som behöver bemötas. Lärarens viktiga roll betonas och faktorer som lärarens engagemang och tro på elevens förmåga tydliggörs. Lärarens komplexa ledarroll och lärarens förmåga att motivera elever fylls inte bara av matematikdidaktisk kompetens utan också av pedagogiska och relationella förmågor.