Denna uppsats belyser familjehem som ett socialt fenomen ur socialtjänstens och familjehemmens egna perspektiv. Det känsliga och komplicerade förhållande som råder mellan ett familjehem och det placerade barnets biologiska föräldrar diskuteras utifrån fader - och modersrollen, med ett teoretiskt utgångsläge. / This project illustrates the fosterhome as a phenomenon from the perspective of the families that function as fosterhomes themselves and the socialworkers who work together with them. A disucssion of the highly sensitive and often complicated relationship between a fosterhome and the biological parents, is presented in a theoretical point of view based on the role as a mother and father.

Syftet med studien är att undersöka och problematisera olika representationer av familj och släktskap i historieläroböcker, samt att belysa hur och varför familjehistoria bör utgöra en viktig del av historieämnet i skolan. De teoretiska ramarna är feministisk och postkolonial kritik. Uppsatsen har ett intersektionellt perspektiv vars syfte är att synliggöra och problematisera sociala kategorier såsom kön, sexualitet, etnicitet/nationalitet, klass och generation. Metoden är kritisk diskursanalys och komparation av fyra stycken läroböcker i historia för grundskolans senare år. Undersökningen visar att familj och släktskap förekommer i främst två olika sammanhang i läroböckernas beskrivningar: dels i den privata sfären i anslutning till vardagsliv, hem och hushåll, dels i den offentliga sfären i anslutning till den politiska makteliten. Släktskap framställs som att det har haft en viktig historisk betydelse, men denna betydelse tonas ned när läroböckerna kommer fram till nutid. Vissa av läroböckerna har många och nyanserade familjerepresentationer, medan andra knappt hade några alls. Framställningarna av familjen blir allt mer normativa ju närmare nutid de ligger, vilket kan te sig paradoxalt i dagens mångkulturella och pluralistiska samhälle. I förlängningen kan detta få som konsekvens att elever som läser de undersökta läroböckerna kan ha svårt att relatera till och känna igen sig i beskrivningarna av dagens familjeförhållanden. Historieböckerna riskerar därmed att exkludera vissa elever, och vi får en historieundervisning som inte riktar sig till alla.

Jämställdhet är ett begrepp som ständigt debatteras. Jämställdhetsdiskursen är närvarande i familj och skola, såväl som på arbetsplatser och inte minst på den politiska arenan. Trots att ojämlika könsstrukturer lyfts fram i samhället idag finns problemen kvar, och det kön vi har påverkar till stor del hur vi lever våra liv. Denna studie fokuserar på jämställdhet i familjen, med syftet att beskriva hur jämställdheten ser ut i par där minst den ena parten studerar vid Malmö högskola. Syftet är vidare att beskriva huruvida föräldraskap påverkar graden av jämställdhet hos dessa par, samt huruvida arbetsdelning och inflytande över beslut fördelas könstraditionellt eller könsneutralt inom paren. De huvudfrågeställningar som denna studie utgår ifrån är; Hur ser jämställdheten ut i par där minst den ena av parterna i förhållandet studerar vid Malmö högskola? Påverkar föräldraskap graden av jämställdhet i de studerade förhållandena? Är arbetsfördelningen i de studerade paren könstraditionell eller könsneutral? Studien har genomförts med hjälp av ett frågeformulär som besvarats av 180 studenter vid Malmö högskola. Frågeformuläret fokuserar på arbetsfördelning mellan man och kvinna, samt på fördelning av inflytande över beslut som fattas i hemmet. Studien visar att kvinnor utför största delen av hushållsarbetet i såväl familjer med barn som i familjer utan barn. Studien visar även att kvinnan har störst inflytande över de beslut som fattas i hemmet. Det framkommer också att de studerade paren fördelar hushållsuppgifterna på ett könstraditionellt sätt.

Bakgrund: Inom psykiatrin är tvångsvård en sista utväg vid allvarlig psykisk sjukdom när andra alternativ uteslutits och ska alltid ske med patientens bästa i fokus. Tidigare forskning om patienters upplevelser att tvångsvårdas har visat på chockartade och livsomvälvande upplevelser av att vara fråntagna sina rättigheter. Närståendes betydelse i vården har på senare tid diskuterats och forskning har visat på deras önskan om att bli sedda och respekterade av vårdpersonalen. Förhoppningen är att resultatet kan leda till att närstående till patienter inom den psykiatriska slutenvården blir mer involverade i omvårdnaden och att deras perspektiv tas i beaktande.  Syfte: Litteraturstudiens syfte är att belysa närståendes upplevelser av tvångsvård inom psykiatrisk slutenvård.Metod: Litteraturstudien baserades på tolv kvalitativa vetenskapliga artiklar och dataanalys genomfördes i enlighet med Popenoe m.fl. strukturerade guide för analys av litteraturstudier.  Resultat: Resultatet utmynnade i sex kategorier. Nödvändigt ont, redogör för närståendes ambivalenta känslor och deras rättfärdigande av tvångsvården. Bristfälligt bemötande sammanfattar närståendes upplevelser av vårdpersonalens handlingar och dess betydelse för god omvårdnad. Vikten av att erhålla information beskriver vilken information närstående önskade och besvikelsen av att vårdpersonal endast tillhandahöll formell information. Relationen närstående emellan belyser de svårigheter och känslor som närstående upplevde i att bibehålla kontakten patienten och att känna skuld för att vara ansvarig för tvångsvården. Oro för framtiden, handlar om den oro närstående upplevde kring tvångsvårdens inverkan på eftervård och framtid. Stigmatisering kring psykiatriska sjukdomar berör den påverkan detta har på den närståendes sociala nätverk.  Konklusion: Närståendes upplevelser av tvångsvård var främst av negativ karaktär. Resultatet präglades av brist på familjefokuserad omvård, vilket skulle kunna vara en tänkbar orsak till de många negativa upplevelserna som skildrades. / Background: Coercive care is a last resort when other options have been ruled out and must always take place with the patient's best interest in focus. Previous research into patients' experiences of coercive care has shown shocking and life- altering experiences of being deprived of their rights. The importance of relatives in care has recently been discussed and research has shown their desire to be seen and respected by the care staff. The aim is that the results can lead to relatives of patients in psychiatric inpatient care becoming more involved in nursing and that their perspectives are considered.  Aim: The aim of this literature review was to explore relatives’ experiences of coercive psychiatric inpatient care.Method: The study is based on twelve scientific articles and data analysis was carried out in accordance with Popenoe et al. structured guide for analysis literature reviews.  Findings: The results led to six categories. Necessary evil, accounts for the ambivalent feelings of relatives and their justification of coercive care. Inadequate attitudes summarize relatives' experiences of the care staff's actions and its importance for good care. The importance of obtaining information describes what information relatives needed and the disappointment when healthcare professionals only provided formal information. The relationship between relatives highlights the difficulties and feelings that relatives experienced in maintaining contact with the patient and the feeling of guilt for being responsible for the coercive care. Concern for the future, is about the concern experienced by relatives about the impact of coercive care. Stigmatization around psychiatric illnesses concerns the impact this has on the social network of relatives. Conclusion: Relatives' experiences of coercive care were mainly of a negative nature. The result was characterized by a lack of family-focused care, which could be a conceivable reason for the many negative experiences that were described.

<p>Kandidatprojekt</p>

Denna uppsats syftar till att utforska användningen av Hammarbys supporterbegrepp Hammarbyism. Genom att följa Supportrarnas Matchprogram som är en central knytpunkt i Hammarbys supporterkultur och genom djupintervjuer med individer inom Matchprogrammet går det att se mönster i vad som försöks förmedlas med hjälp av begreppet Hammarbyism. Med Hammarbyismens användning som utgångspunkt går det att utforska Hammarbys supportergemenskap och kultur.

Bakgrund: År 2021 skedde totalt 8248 hjärtstopp i Sverige. Orsakerna till hjärtstoppet är många men vanligast är hjärt-kärlsjukdomar. För att öka chansen till överlevnad och undvika hjärnskador krävs snabba åtgärder i form av hjärt-lungräddning och defibrillering. Vården efter fokuserar bland annat på rehabilitering och uppföljning. Ett etiskt dilemma som kan uppstå vid återupplivning är att erbjuda familjenärvaro. Sjuksköterskans huvudsakliga ansvarsområde utgår utifrån ICN:s etiska koder. Tidigare forskning visade att majoriteten av sjuksköterskor inte erbjuder familjer att närvara vid återupplivning, trots befintliga rekommendationer. Syfte: Att beskriva familjers inställning till och erfarenheter av återupplivning vid hjärtstopp. Metod: En litteraturstudie där resultatet utgår från nio vetenskapliga artiklar, varav sex kvalitativa, två kvantitativa och en mixad metod. Analysen genomfördes med en integrerad analys. Resultat: Kategorierna bestod av Inställning till att närvara vid återupplivning, Erfarenheter av återupplivning, Erfarenheter av omvårdnad vid återupplivning och Erfarenheter av livet efter återupplivning. Familjerna uttryckte positiva inställningar till närvaro vid återupplivning. Vid samtliga erfarenheter uttrycktes känslostormar. Familjerna beskrev ett bristande omhändertagande från vårdpersonal vilket låg till grund för deras behov av ytterligare stöd. Beroende på utfallet efter återupplivningen så bestod livet efteråt av rollförändringar, PTSD-symtom och en energikrävande sorgeprocess. Slutsats: Familjer bör erbjudas närvaro vid återupplivning. Däremot bör hänsyn tas till att det kan vara känslosamt och behov av stöd förekommer. Vårdpersonal med empatisk förmåga efterfrågades. Erfarenheten av närvaron påverkar också familjernas sorgeprocess där dem är i behov av extra stöd. Det familjecentrerade förhållningssättet är grundläggande i omvårdnaden, vilket bör tas i beaktning av sjuksköterskan.

Alla människor i världen har en definition av sig själv samt en definition om hur omgivningen ser oss. Identitet är något ingen kan undgå, alla individer har skapat sig själv en identitet genom sina egna handlingar. Syftet med uppsatsarbetet är att undersöka hur religion formar och påverkar människans identitet samt identitetsskapande. Frågeställningarna som används i studien är vad religion har för betydelse, vilka religiösa faktorer som bidrar till identitetsskapande samt hur religionen påverkar våra livsval och identitet. Studien är baserad på en kvalitativ fokusgruppintervju bestående av fyra kvinnliga ungdomar som har samma tro, tillhör samma samfund, samt att de studerar på högskolan. Anledningen till varför jag valde samma kön var för att undersöka likheter och skillnader mellan deras åsikter. Tidigare forskning presenteras av både Fredrik Jahnke samt Manuell Castell, där de har forskat kring vad som påverkar och formar individens identitet. Studien kommer att analyseras genom att transkribera, bearbeta och tolka respondenternas svar i relation till socialisationsteorin, Anthony Giddens identitetsteori samt Thomas Ziehes identitetsteorier.                                                      Resultatet visade att religionen påverkar ungdomarnas identitet på grund av olika livsval de bör genomföra enligt religionens regler och ramverk. Ungdomarna väljer att klä sig på ett speciellt sätt, äter en speciell kost samt avstår från vissa aktiviteter på grund av religionens ramverk. Samtidigt som resultatet visade att det var olika nivåer på religiositet ju mer aktiv religiös du är desto mer följer du reglerna och detta påverkar din identitet ännu starkare. Slutsatsen av studien visade det sig att familjen och samhället är två viktiga bidragande faktorer som gör att religionen påverkar respondenternas identitet och identitetsskapande.                                                                                  Förslag på framtida forskning är att utföra projekt eller undersökningar där man jobbar med att normalisera öppna diskussioner kring religion för att kunna uppnå en djupare förståelse av vad ungdomarna försöker förmedla.

No description available.

Regional anestesi kan anses mindre fördelaktigt eftersom patienten är vaken under operationen, något som patienten kan ha en förutfattad mening om och känna sig främmande för. Även om det finns flertalet fysiologiska fördelar med anestesimetoden. Anestesisjuksköterskan har en viktig roll i det perioperativa vårdandet och det anses därför av gagn att förstå patienters upplevelse av att vara vaken under operation. Det för att få möjlighet att främja upplevelsen och undvika oönskade konsekvenser så som lidande i upplevelsen intraoperativt. Syftet var att undersöka patientens upplevelse av att vara vaken under operation med regional anestesi. För att undersöka upplevelsen användes en systematisk litteraturöversikt. Det resulterade i fyra huvudteman. Sensationer, att navigera i det okända, Det främmande landskapet och närvarons betydelse. Resultatet berör upplevda känslor och förnimmelser av operationen. Det beskriver vikten av en professionell vårdrelation och hur det kan påverka måendet negativt av att inte bli sedd. Miljön på operationen är på flera sätt annorlunda och främmande. Slutligen framkommer det hur patienten kunde uppleva olika grader av kontroll samt hur kroppen upplevs främmande med regional anestesi. Resultatet speglar olika delar av patientens upplevelse intraoperativt. Genom att förstå den perioperativa patientens upplevelser, kan den perioperativa sjuksköterskan nyttja den perioperativa dialogen för att kunna lindra patientens lidande.