Demenssjukdomar är ett stort folkhälsoproblem till följd av den åldrande befolkningen men sjukdomen förekommer även hos personer under 65 år. Familjen spelar stor roll inom vården och ses som ett komplement till vad samhället kan erbjuda. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva familjers upplevelser av att leva tillsammans med en närstående som insjuknat i demens i tidig ålder. Denna studie är en litteraturstudie av kvalitativ metod. Tio artiklar analyserades med en kvalitativ innehållsanalys vilket resulterade i fem slutkategorier: Att se sin närstående förändras och nya roller framträder, att känna ett ökat ansvar och behov av att prioritera om livet, att utsättas för känslomässiga prövningar, att använda sig av copingstrategier för att orka hantera situationen samt att känna ett behov av en hjälpande hand.Ökad kunskap hos vårdpersonal och ett individuellt förhållningssätt som är anpassade för personer som insjuknat i demens i tidig ålder är en förutsättning för att bevara hälsa och välbefinnande hos närstående. Den viktigaste komponenten är att hela familjen ses som en enhet.

The aim of this study was to gain a better understanding of possible foster families’ views on fostering a child and what they consider to be important factors for deciding whether or not to become a foster family. The studys result is based on five semi-structured interviews with persons whom have an interest for becoming foster families and the findings were analyzed by using a norm theory. The way that the interviewed people described their views on fostering a child could in the analysis be seen as a result of different norms and they often described the ideal foster family based on either their own family or the nuclear family.

Bakgrund: Varje år upptäcks cirka 250 fall av cancer hos barn i Sverige. När ett barn drabbas av cancer drabbas inte bara barnet, utan hela familjen. Sjuksköterskans roll och sätt att möta barnet och familjen är avgörande för en god vård. Syfte: Att utifrån sjuksköterskans perspektiv beskriva hur det är att möta och vårda barn med cancer och deras familj samt beskriva de ingående artiklarnas datainsamlingsmetod. Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design. Studien baseras på 11 vetenskapliga artiklar med en kvalitativ ansats. Artiklarna söktes i databaserna PubMed och Cinahl. Resultat: Kommunikation anses vara den största och viktigaste aspekten kring vården och mötet med barnet och familjen för att kunna bedriva en så god vård som möjligt. Att skapa en god relation till föräldrarna är a och o i sjuksköterskans arbete då det leder till bättre vård för det sjuka barnet. Sjuksköterskorna ger mycket av sig själva emotionellt och är engagerade i hela familjen och därav skapas ett band som bara sjuksköterskan och familjen delar med varandra. Slutsatser: Att sjuksköterskans kompetens, kommunikation och relationen med barnet och familjen är centrala delar i att möta och vårda barn med cancer och deras familj. / Background: Every year about 250 cases of cancer in children are discovered in Sweden. When a child gets cancer it’s not only affecting the child, but the whole family. The nurse’s role and ways of meeting and approaching the child and family is crucial to provide a good care. Aim: The aim of this study was to, from a nurse perspective describe how it is to meet and care for children with cancer and their family and to describe the data collection method of the 11articles. Method: A literature study with descriptive design. The study is based on 11 scientific articles with a qualitative approach. The articles were found in the database PubMed and Cinahl. Results: Communication is considered the largest and the most important aspect about the care and the meeting with the child and family to provide as good care as possible. Creating a good relationship with the parents is everything to the nursing profession as it leads to better care for the sick child. The nurses give a lot of themselves emotionally and are committed to the whole family and there for creates a bond that only the nurseand the family share with each other. Conclusions: The nurse`s competence, communication and the relationship with the child and family are key elements in caring for children with cancer and their family.

This study is about the assessment of foster care families and what´s considered a suitable foster care home. It is a comparative study between two welfare countries, Sweden and Australia. The study aims to increase the understanding of social workers assessment on foster care families and examines what a suitable foster care home looks like for a few social workers in each country. The study was carried out through five qualitative interviews, three of them in Sweden and two of them in Australia. With a social constructivist theory the result was carried out and analysed. The result of the study shows differences in the way social workers in each country talk about the suitability of a foster carer. In Australia the social workers that participated in the study spoke about a suitable foster family as a family that is safe and can provide a safe environment. In Sweden the social workers spoke about a suitable family as a secure and stable family. The result of the study also shows similarities between the two countries, as an example the nuclear family is still the norm and other family structures are exceptions of the norm.

Bakgrund: Leukemi är den vanligaste formen av cancer hos barn. Årligen drabbas ca 100 barn. Att få diagnosen leukemi innebär att barnet får genomgå lång och omfattande behandling med många biverkningar. Det finns ett behov av att belysa sjuksköterskans erfarenheter då det endast finns några fåtal undersökningar inom området. Syfte: Syftet med studien är att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda barn med leukemi. Metod: Intervjustudie med sex yrkesverksamma sjuksköterskor som har erfarenhet av barn och onkologisk omvårdnad. Studien har ett induktivt tillvägagångssätt och utgår ifrån empirism. Ett strategiskt urval har använts och informanterna arbetar på sjukhus i södra Sverige. Resultat: Resultatet belyser hur sjuksköterskan kan skapa trygg vårdrelation med familjen, skapa vårdrelation med föräldrarna och skapa vårdrelation med barnet. Även vad som ger stöd för sjuksköterskans arbete, sjuksköterskan som pedagog, barnets lek, och barncancerfondens stödjande funktion. Sjuksköterskans osäkerhet att möta ett svårt sjukt barn, balansen mellan privat och personlig och när ett barn dör. Slutsatser: Författarna av denna studie har fått en ökad förståelse för hur viktig en vårdrelation är och hur viktigt det är att barnets lek får ta plats i omvårdnaden.

Tidigare studier har visat att kvinnor upplever mer arbetefamiljkonfliktoch stress samt kopplingar mellan begreppen. Syftetmed studien var att undersöka arbete-familjkonflikt och stress blandstudenter och förvärvsarbetare, samt kopplingen mellan begreppen.En enkät med ”PSS14” samt ”Work-family conflict scale”användes. Forskningsfrågorna var följande: 1) Finns det någraskillnader mellan studenter och förvärvsarbetare när det kommer tillarbete-familjkonflikt och stress?, 2) Finns det några skillnader påarbete-familjkonflikt och stress beroende på studenter ellerförsvarsarbetares kön? och 3) Finns det en korrelation mellanarbete-familjkonflikt och stress?. I studien deltog 147 studenter och123 arbetande. Resultatet visade att studenter upplevde störretidsbaserad arbete-familjkonflikt och stress, vilket kan bero på attskolarbete görs i hemmamiljö. Kvinnor upplevde mer stress samt merarbete-familjkonflikt, vilket kan bero på att kvinnor ägnar sig mer åthushållsarbete än män. En positiv korrelation mellan stress ocharbete-familjkonflikt hittades som tyder på en koppling mellandessa. / Previous studies have shown that women experience more workfamilyconflict and more stress than men and that there is aconnection between work-family conflict and stress. The purpose ofthis study was to examine work-family conflict and stress amongstudents and workers and their gender, and relationship betweenthem. To examine this, a questionnaire with “PSS14” and “Workfamilyconflict scale” was used. The research questions were: 1)Are there differences between students and workers on work-familyconflict and stress?, 2)Are there gender differences between studentsand workers on work-family conflict and stress?, 3) Is there acorrelation between work-family conflict and stress?. The samplewas consisted of 147 students and 123 workers. The results showedthat students experienced more time-based conflict and m o r estress, which could be a result of studying in a home environment.Women experienced more stress and strain-based conflict, whichcould be because women spend more time doing house-work thanmen. The results also showed a positive correlation between stressand work-family conflict.

Att vara förälder till ett barn med ADHD kan vara utmanande och innebära att hantera attityder från omgivningen. De upplever ofta en brist på stöd och svårigheter som påverkar hälsa och vardag negativt. Syftet med examensarbetet var att beskriva upplevd aktivitetsbalans hos föräldrar till barn med ADHD. Metoden var kvalitativ med semistrukturerade intervjuer och bekvämlighetsurval. Dataanalys gjordes med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att vardagen hos föräldrar till barn med ADHD innebar mycket tid för stöttning av barnen. Bemötande och stöd från barnens skola påverkade föräldrarnas välmående och vardag. Det krävdes ett flexibelt arbetsschema samt förstående arbetsgivare och kollegor för att kunna finnas tillgänglig för barnen under arbetstid. Det fanns behov av struktur och prioriteringar i vardagen då varken tid eller ork räckte till. Brist på tid medförde avsaknad av återhämtning och tid för sig själva, vilket påverkade tillfredsställelsen i vardagen. Slutsats var att föräldrar till barn med ADHD har en vardag som är fokuserad på barnens behov. De brister som deltagarna uppger gällande aktiviteterna i deras vardag kan tolkas ha en negativ effekt på deras upplevda aktivitetsbalans. Examensarbetet ses som en möjlig start till diskussion och ökad uppmärksamhet av målgruppens behov. Dock behövs fler och mer omfattande studier i ämnet. / Parenting children with ADHD can be challenging and involve coping with surrounding attitudes. They often experience a lack of support and difficulties that have negative impact on health and daily life. The purpose of this study was to describe experienced occupational balance in parents of children with ADHD. A qualitative method with semi-structured interviews and convenience sampling was used. Data was analyzed with qualitative content analysis. The result showed that everyday life of parents to children with ADHD involves a lot of time supporting their children. Treatment and support from the children’s school influenced the parents’ well-being and daily life. A flexible work schedule and understanding employers and co-workers were necessary for being accessible to their children. Structure and prioritizing were needed in everyday life since neither amount of time nor energy was sufficient. Lack of time resulted in absence of rest and time for themselves, which affected their life satisfaction. The conclusion was that parents of children with ADHD have everyday lives that focus on the children’s needs. The deficits that are described regarding everyday activities could be interpreted as a lack of occupational balance. This study is an opportunity to start discussion and increase attention to the needs of the target group. However, more research is required.

Bakgrund: Varje år drabbas cirka 7000 kvinnor av bröstcancer i Sverige. Beskedet kan innebära en livskris och en livsomställning. Kvinnan kan behöva hjälp och vägledning i den behandling som måste genomgås. För sjuksköterskan kan kunskap kring hur kvinnans hälsa påverkas av behandlingen vid bröstcancer vara till hjälp då möte kan ske med de drabbade kvinnorna inom den allmänna hälso- och sjukvården. På så vis kan bättre stöd ges för att uppnå hälsa.  Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa hur kvinnors hälsa påverkas av behandlingen i samband med bröstcancer.    Metod:  En litteraturöversikt utfördes i överensstämmelse med metoden av Friberg (2017) genom användning av databaserna CINAHL COMPLETE och PubMed. Kvalitativa och kvantitativa artiklar sammanställdes till resultatet.  Resultat: Till resultatet användes tio vetenskapliga artiklar som sammanfattades till två huvudteman; Hälsa i relation till behandling och behandlingens påverkan på familj relationer och två subteman; Kemoterapins påverkan på hälsan och mastektomins påverkan på hälsan.  Diskussion: Diskussionen inkluderar en metoddiskussion och en resultatdiskussion. I metoddiskussionen tar författarna upp för och nackdelar med arbetets tillvägagångssätt. I resultatdiskussionen tar författarna upp tidigare forskning, teoretisk referensram och författarnas egna reflektioner. / Background: Every year, about 7,000 women suffer from breast cancer in Sweden. The information about the breast cancer can mean a life crisis and a life adjustment. The woman may need help and guidance in the treatment she must undergo. For the nurse, knowledge about this subject can be helpful in meeting the affected women in the public health care system. In this way, support can be given to achieve health. Aim: The aim of this literature review was to illuminate how women's health is affected by the treatment associated with breast cancer. Method: A literature review was performed in accordance with the method of Friberg (2017) using the databases CINAHL COMPLETE and PubMed. Qualitative and quantitative articles were compiled for the result. Results: To the result, ten scientific articles were used which were summarized into two main themes; Health in relation to treatment and treatment impact on family relationships and two sub-subjects; Chemotherapy´s impact on health and mastectomy's impact on health. Discussion: The discussion includes a method discussion and a discussion of results. In the method discussion, the authors discuss pros and cons with the work approach. In the result discussion, the authors discuss earlier research, the theoretical frame of reference and the authors' own reflections.

Bakgrund: Delirium är en vanligt förekommande komplikation både i barnintensivvården och barnoperationsvården. Det orsakar stort lidande hos de påverkade barnen både emotionellt och fysiskt, samt ökar delirium vårdtiden och orsakar en ökad mortalitet. Syfte: Att presentera vilka omvårdnadsåtgärder som kan förebygga delirium hos barn samt undersöka vad som påverkar vårdrelationen mellan barnet, familjen och sjuksköterskan vid omvårdnad och behandling av delirium i en intensivvårdsmiljö. Metod: Litteraturstudie baserad på kvantitativa studier analyserad med innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre teman: effekten av föräldrars involvering på barn med delirium, övriga effekter av föräldrars involvering i vården av barn och betydelsen för ökad involvering för föräldrarna. Ökad involvering av föräldrarna i den pre och postoperativa vården gav en signifikant förbättring av postoperativt delirium hos barnet, under förutsättning att föräldrarna fått utbildning och blivit förberedda hur de skulle agera. Den ökade involveringen av föräldrar sågs som positivt av både föräldrar och personal. Analysen resulterade inte i några specifika omvårdnadsåtgärder som kan förebygga delirium hos barn. Slutsats: Föräldrar bör få möjligheten att vara så nära sina barn som möjligt och vara involverade i vården på barnintensivvårdsavdelning eller i den pre- och postoperativa vården. För att minska risken att barn drabbas av delirium finns behov av att utbilda och förbereda föräldrarna. / Background: Delirium is a common complication at both pediatric intensive care units and pediatric postoperative units and it is causing huge amount of increased suffering for the affected children. Not only the emotional and physical suffering, but also increased time needed to stay in the PICU and increased mortality. Aim: To examine which nursing actions can prevent emergence delirium in children and to examine the importance of the care relationship between the child, the family and the nurse in the care and treatment for delirium. Method: A literature review with a quantitative approach, analyzed with content analysis. Results: The analysis resulted in three themes. The effect of parental involvement on the delirium of children, other effects on the involvement of parents in the care of children and the meaning of the involvement for the parents. The involvement of parents in children pre and postoperative had a significant decrease of delirium and negative behavior under the condition that the parents were prepared and active in their role as a support for their children. The increase parental involvement was viewed as positive from both parents and nurses. Analysis did not find any nursing actions to prevent delirium for children Conclusion: Parents should be able to be as close and involved in the care for their children in a PICU or in the pre and postoperative care as it is possible, and the need to educate and prepare the parents in order to decrease the risk for the children to suffer from delirium.

Bakgrund: Patienter som utsatts för trauma och ankommer till en akutmottagning/intensivvårdsavdelning behöver ett professionellt bemötande och omfattande omhändertagande av sjuksköterskan. Syfte: Syftet med studien är att undersöka patienter som utsatts för trauma och deras närståendes upplevelser av sjuksköterskans bemötande på akutmottagning och/eller intensivvårdsavdelning. Metod: Beskrivande design med litteraturöversikt som datainsamlingsmetod. Tio kvalitativa artiklar har använts, varav fem artiklar har genomfört studier som undersökt patienters upplevelser och fem artiklar har genomfört studier som undersökt närståendes upplevelser. Resultat: Fyra betydande beteenden i sjuksköterskans bemötande identifierades; information från sjuksköterskan, verbal och icke-verbal kommunikation hos sjuksköterskan, psykiskt och fysiskt stöd från sjuksköterskan samt engagemang och attityd hos sjuksköterskan. Patienter och närstående ansåg att ärlig och förståelig information, en relation till sjuksköterskan, fysisk beröring och ögonkontakt, ett engagemang och visat intresse för patient/närstående, samt att deras känslomässiga och fysiska behov blev tillfredsställda var vårdande beteenden i sjuksköterskans bemötande. Patienter och närstående upplevde sjuksköterskans bemötande som icke-vårdande när informationen var bristfällig, när sjuksköterskan var tvär, stressad och verkade överbelastad samt när sjuksköterskan inte uppmärksammade patientens och de närståendes psykiska och fysiska behov. Slutsats: Patienter som utsatts för trauma och deras närstående upplevde sjuksköterskans bemötande på akutmottagning och/eller intensivvårdsavdelning som både positivt och negativt. Upplevelserna av bemötandet avgjordes i samband med sjuksköterskans förmåga att överföra information, kommunicera, engagera sig och uppfylla fysiska och psykiska behov hos patienten och närstående. / Background: Patients who have suffered trauma and arrives at an emergency department / intensive care department need professional encounter and comprehensive care from the nurse. Aim: The aim of the study is to examine patients who have suffered trauma and their families’ experiences of the nurse's encounter at the emergency care and / or intensive care department. Method: A descriptive design with a literature review as data collection method. Ten qualitative articles have been used, where five of the articles have conducted studies that investigated patients’ experiences and five articles have conducted studies of families’ experiences. Result: Four significant behaviours in the nurse’s encounter were identified; information from the nurse, verbal and nonverbal communication from the nurse, psychological and physical support from the nurse, and commitment and attitude of the nurse. Patients and family considered that honest and understandable information, a relationship with the nurse, physical touch and eye contact, commitment and demonstrated interest in patient/family, and that their emotional and physical needs were satisfied was caring behaviours in the nurse’s encounter. Patients and family experienced the nurse’s encounter as non-caring when the information was inadequate, when the nurse was crossed, stressed and seemed to be overloaded, and when the nurse didn’t pay attention to the physical and psychological needs of the patient and the family. Conclusion: Patients who have suffered trauma and their families´ experienced the nurse's encounter at the emergency care and/or intensive care department as both positive and negative. The experiences of the encounter were determined in connection with the nurse's ability to transmit information, communicate, engage and fulfil the physical and psychological needs of the patient and their families.