Att leva med en demenssjukdom innebär för många en markant förändring när det gäller livet i stort. I takt med att livet förändras för den sjuke påverkas även de anhörigas livssituation. För det är just de anhöriga, vare sig de handlar om barn eller makar till den demenssjuke som oftast, vare sig de vill eller inte får ta på sig rollen som vårdare. Syftet med denna litteraturstudie är därför att beskriva anhörigas upplevelser av att vårda och leva med en demenssjuk familjemedlem. Sökningar i databasen Cinahl är gjorda, även sekundärsökningar i specifika tidskrifter inriktade på demens och åldrande har gjorts. Totalt inkluderades 12 artiklar. Översiktstabell enligt Axelsson (2008) användes för att sammanfatta litteraturen. Resultatet beskrivs med hjälp av tre teman och 10 subteman. De tre temana var: Anhörigvårdarens vardag, Anhörigvårdarens behov av stöd samt Anhörigvårdarens upplevelse av den förändrade relationen. I resultatet framgår att de anhöriga, i samband med demenssjukdomen, upplever en mängd svåra känslor, men även upplevelsen av att diagnosen kan medföra något positivt, visas. I diskussionen valde författarna att belysa frågor som, varför man väljer att vårda, känslor av att vårda, och den ensamhet som upplevdes, relationens förändringar samt positiva aspekter av vårdarrollen. Här belyses även hur sjuksköterskan kan stötta och lindra de anhörigas lidande. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Palliativ vård betyder att en människa inte längre vårdas för att botas utan istället vårdas för att få ett så bra slut i livet som möjligt. Vid all palliativ vård, inklusive den palliativa vården av barn, står patienten och dennes närstående inför en svår tid med många utmaningar och motgångar. Många funderingar framkommer då de närstående många gånger ej besitter likvärdig facklig kunskap om medicin och omvårdnad, som sjuksköterskan gör. Situationer som uppstår blir svårhanterliga för den drabbade patienten och dess föräldrar när kommunikationen brister med vårdpersonalen. För vårdpersonalen förekommer många laddade möten med patient, föräldrar och närstående då vårdpersonalens kommunikationsförmåga utsätts för hårda prövningar.Syftet är att beskriva föräldrars upplevelse av god kommunikation vid palliativ pediatrisk vård.Examensarbetet är en litteraturstudie baserad på åtta artiklar med kvalitativ inriktning, varav en också delvis använde kvantitativa data.Resultatet i denna litteraturstudie beskriver vad föräldrar upplever som viktigt vad gäller kommunikationen mellan dem och vårdpersonalen angående vården av patienten, det vill säga det sjuka barnet. Resultatet presenteras i fem teman; vikten av ärlig kommunikation, individanpassad kommunikation, organiserad kommunikation, relationens betydelse för god kommunikation samt sjuksköterskans empati. Föräldrarna menar att kommunikationen behöver anpassas till deras språkliga- och kunskapsmässiga nivå. Informationen de får angående barnet bör präglas av ärlighet; vårdpersonalen behöver visa upp egenskaper som gör att relationen mellan dem och föräldrarna bygger på tillit och förtroende. Hur en god kommunikation underlättas för patient och föräldrar och hur den goda kommunikationen kan upprätthållas är något som diskuteras i denna litteraturstudie. Det vårdande samtalets funktion diskuteras också, samt hur allmänsjuksköterskan kan bli bättre på att integrera aktuell forskning gällande kommunikation i det dagliga omvårdnadsarbetet. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Bakgrund: Varje år dör cirka 600 barn, varav tre av fyra dör på sjukhus. När ett barn dör vare sig det handlar om sjukdom eller olycka påverkar detta föräldrarna för resten av livet. Barn som får palliativ vård lider av olika sjukdomar med dödlig utgång. När ett barn får palliativ vård kan föräldrar uppleva många starka känslor så som sorg. Hur föräldrar hanterar upplevelser av att sitt barn är under palliativ vård är individuellt. För att kunna ge ett bra stöd åt föräldrarna måste sjuksköterskan förstå vad föräldrarna går igenom, känner, upplever och vilka behov som kan förekomma. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa föräldrars upplevelser av vad som är betydelsefullt vid palliativ vård av sitt barn. Arbetet har gjorts utifrån en kvalitativ innehållsanalys som baseras på vetenskapliga artiklar. Sökningarna har skett i databaserna Cinahl och Pubmed. Sammanlagt inkluderades åtta artiklar som svarade an till denna studiens syfte. Artiklarna har analyserats med kvalitativ innehållsanalys enligt Friberg (2006). Metoden är inspirerad av analysgången enligt Evans (2003). Resultat: I resultatet framkom tre huvudteman; Betydelsen av goda relationer mellan föräldrar och vården, Att försöka bibehålla ett familjeliv och Betydelsen av ett värdigt avslut samt underligganden subteman; Upplevelse av att möta trygghet och kontinuitet, Upplevelse av att vara delaktig i vården, Upplevelse av betydelsen med uppriktig och rak kommunikation, Att få vårda sitt barn i hemmet, Upplevelse av att sätta sina egna behov åt sidan, Att skapa mening i sorgen, Att släppa taget, Vikten av ett bra avslut samt betydelsen av fortsatt kontakt efter barnets död Diskussion: I diskussionen diskuterades det kring hur föräldrar värderade uppriktig och rak kommunikation. Det var betydelsefullt för föräldrarna att personalen vågade visa empati då det tydde på en genuin och reflekterande vård. Det har också visat sig vara brist av personligt stöd samt önskan om att en person ur personalen fanns där från början till slut. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Internationellt sett har intresset hos vårdpersonal ökat när det kommer till att låta närstående närvara vid återupplivningsförsök. Även hos allmänheten har stödet ökat för närvaro vid återupplivning. Forskning har visat att det finns stora fördelar för patienter vid familjebevittnad återupplivning (FBÅ). Det är dock viktigt att även ta del av sjuksköterskans uppfattningar då hon utgör en viktig del av vårdteamet, som är direkt inblandad i omhändertagandet av både patient och närstående. Syftet med arbetet är att kartlägga sjuksköterskans uppfattning om närståendes närvaro vid HLR, samt belysa de faktorer som påverkar dessa.Arbetet är en litteraturstudie där nio vetenskapliga artiklar, åtta kvantitativa och en kvalitativ, ligger till grund för resultatet. Artiklarna analyserades genom att söka efter likheter och skillnader i artiklarna resultat. Det resulterade i teman med tillhörande subteman. Dessa teman och subteman presenteras i resultatet. Resultatet har delats upp i tre teman utifrån sjuksköterskors uppfattningar om närståendes närvaro vid HLR: vilken betydelse den har för de närstående, vilka effekter det har på sjuksköterskans arbete och vilka faktorer som påverkar sjuksköterskors uppfattningar om FBÅ. Sjuksköterskan ser liksom närstående och patienter flera fördelar med FBÅ, men även risker. Bland annat ökad stress och störningar i patientarbetet.Resultatet diskuteras och det framstår som viktigt att som vårdpersonal vara uppmärksam på vilka problem som kan uppstå i samband med familjebevittnad återupplivning. Det visar sig att sjuksköterskorna anser det mycket viktigt att det finns en stödperson som ansvarar för den närstående under dennes närvaro. Till sist föreslås mer forskning i Sverige då kunskapen inom område är begränsat. / Program: Fristående kurs

Stroke är en av de vanligaste dödsorsakerna i världen och utgör en av de vanligaste anledningarna till funktionsnedsättning bland vuxna personer. Varje år drabbas ca 30 000 personer i Sverige. Efter behandling på sjukhus är det vanligt med utskrivning till hemmet, där fortsatt rehabilitering sker. Närstående, främst make/maka förväntas ofta ta det största ansvaret för omvårdnaden i hemmet. Därför är det viktigt att informera och göra de närstående delaktiga i omvårdnaden. När en person insjuknar i stroke kan livssituationen förändras och livskvalitén påverkas hos både personen som drabbats av stroke och de närstående. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur närstående upplever vardagen när en person som drabbats av stroke vårdas i hemmet. Uppsatsen är en kvalitativ litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar, där artiklar från olika länder är inkluderade. I resultatet identifierades tre huvudteman och sju sub-teman vilken presenteras som att uppleva förändringar i relationer, upplevelser av en bristande sjukvård samt hur de närstående upplever ett ökat ansvar. Uppsatsen lyfter även de närståendes behov av att få dela med sig av tankar och känslor samt behovet av stödgrupper. Vidare diskuteras sjuksköterskans pedagogiska kunskaper som särskilt betonar uppgiften av att identifiera behovet av kunskap samt att informationen bör anpassas till mottagaren. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Det finns två former av njursvikt en akut- och en kronisk. Sjukdomen medför en minskad eller förlorad njurfunktion. Blodet kan inte renas, utsöndra slaggprodukter samt vätska, då blir dialysen kroppens reningsverk. Det finns två behandlingsmöjligheter, hemodialys där blodet renas utanför kroppen samt peritonealdialys då bukhålan används som reningsfilter. När kost- och vätskerestriktioner blir dominerande uppstår ett lidande i familjens vardag. Livsförändringarna kan hanteras genom utarbetade copingstrategier. Flertalet patienter lider av att vara beroende av dialysbehandlingen då den upptar en stor del av tiden, vilket påverkar livskvalitet för individen samt familjen. Kunskapen avser att hjälpa sjuksköterskan att finna djupare förståelse i undervisningen till patienten samt familjen. Syftet är att belysa patientens upplevelse av att vara beroende av dialys samt familjens upplevelse av att vara närstående. 10 kvalitativa artiklar med vårdvetenskapligt perspektiv inkluderades. I resultatet framkommer det att sjukdomen medför livsförändringar samt bundenhet till dialysen. Upplevelsen av ständig trötthet och svikande krafter påverkar familjerelationen. Resultatet påvisar även en ovisshet inför framtiden vilket skapar rädsla och frustration då behandlingen är opåverkbar. Sjuksköterskan behöver inbjuda till delaktighet för att skapa tillfredställelse till vård och behandling. Vi anser att en bristfällig kommunikation skapar ett onödigt lidande. Genom tron, ta dagen som den kommer samt finna positiv mening kan lidandet reduceras. I diskussionen framgår det att sjukdomen innefattar en känslomässig kamp och det är nödvändigt att finna acceptans till den livsupprätthållande dialysbehandlingen. Därför anser vi att sjuksköterskan bör avsätta tid och engagemang i undervisningen till patienten samt familjen då de utgör ett centralt stöd. / Program: Sjuksköterskeutbildning

The aim of this Master’s thesis was to investigate if one can identify a pattern in a family’s reading habits. Our empirical data was gathered in a survey distributed to a family in three generations, between the ages 15 to 82. The family was interviewed in a life time perspective, in a so called life story character. The questions addressed in this thesis concerned how the reading habits and the general attitude toward literature differ between generations in one family. This includes how each member views their personal, as well as the other members’ literature habits. Further, if a difference in the reading pattern could be seen over the generation span. In our analysis we compared our results, based on the family as the essence of the survey, to previous research and theories. Sten Folke Larsen’s knowledge taxonomy, Säljö's social culture perspective and Bourdieu's theses were among the theories used to create a wider perspective and understanding for our survey. The result of our survey showed that the overall attitudes towards literature were positive even though none of the family members, beside the grandfather, had been directly encouraged to read during childhood. The common perception among the family members was that the mother played a central part in their reading habits. They also stated that their purpose for reading were to relax and escape reality for a short while. / Uppsatsnivå: D

Varje år föds det ca 120 barn i Sverige som får diagnosen Downs syndrom. Medlemmarna i familjer där det finns ett barn med Downs syndrom upplever situationen olika beroende på om man är förälder eller syskon till barnet. Föräldrarna erfar känslor som att behöva kämpa för sin rätt i samhället samt att känna hopp och trygghet i vardagen. Syskonets upplevelser utav situationen inriktar sig mer på att få vara delaktig och tillåtas att både ha positiva och negativa känslor för att inte få en felaktig bild utav verkligheten. Intresset till att utföra denna studie var bland annat för att ta reda på om det friska syskonet känner sig åsidosätt i olika situationer fastän familjen ska ses som en helhet. För att kunna bemöta familjen på bästa sätt i vårdsammanhang bör därför kunskap finnas om hur hela familjen upplever sin livssituation. Syfte i denna uppsats är därför att belysa upplevelser av att vara ett syskon eller förälder till en person med Downs syndrom. Resultatet diskuteras i förhållande till bakgrunden samt relevant litteratur och belyser hela familjens upplevelser ur föräldrarnas perspektiv samt det friska syskonets perspektiv. Hur det omfattar olika känslor och tankar, mötet med omvärlden samt att växa och kämpa ihop. Uppsatsen baserar sig på sju vetenskapliga artiklar som har lästs, granskats samt analyserats kvalitativt utifrån Evans (2003) analysmodell. Tre teman samt tio subteman har sammanställts och ligger till grund för resultatet. De teman som har framkommit är: att tillåta sig att ha både positiva och negativa känslor, att vara familjens stöttepelare och att kämpa för varandra. Diskussionen består utav en metoddiskussion där valet av metod för litteraturdiskussionen diskuteras samt en resultatdiskussion som är baserad på tre av de subteman som framkom under analysen. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Bakgrund: När ett barn drabbas av cancer påverkas hela dess familj. De friska syskonens vardagsliv och familjerelationer riskerar att ändras drastiskt. Syfte: Syftet var att beskriva hur ett barns cancerdiagnos påverkar relationen mellan det friska och det sjuka syskonet, samt mellan det friska syskonet och föräldrarna. Metod: En beskrivande litteraturstudie baserad på totalt nio artiklar. Data analyserades med innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i sju kategorier: Närvaro och frånvaro påverkar relationen mellan syskonen, Nedprioritera sin betydelse i relationen och förlust av identitet, Kommunikation mellan syskonen, Konflikter mellan syskonen, Mindre uppmärksamhet och mindre tid tillsammans med föräldrar, Närmare relationer med föräldrarna och Prata om sjukdom och behandling med friska syskon, samt fyra subkategorier. De friska syskonens familjerelationer påverkades ofta negativt under behandlingsperioden. Syskonen nedprioriterade sina egna behov för att inte öka sina familjemedlemmars stress. De friska syskonen blev mer beskyddande mot sitt sjuka syskon och antog ibland en föräldraroll. En öppen kommunikation om sjukdomen var uppskattad, samtidigt som det var vanligt att syskonen fick bristande information. Vissa syskon upplevde att cancerupplevelsen bidrog till närmare familjerelationer. Slutsats: Familjerelationerna påverkades ofta negativt för syskon till barn med cancer. Bidragande faktorer var minskad uppmärksamhet från föräldrarna och mindre tid tillsammans med föräldrarna och det sjuka syskonet. Ibland stärktes dock syskonens familjerelationer. Det är viktigt att sjuksköterskor tillämpar familjecentrerad omvårdnad och inkluderar friska syskon. / Background: When a child is diagnosed with cancer, the whole family is affected. The everyday life and family relations of the healthy siblings may change drastically. Aim: The aim was to describe the impact of a child’s cancer diagnosis regarding the relationship between the healthy sibling and the ill sibling as well as the healthy sibling and the parents. Method: A descriptive literature review. Nine articles were included. Data were analysed with content analysis. Results: Seven categories emerged from the analysis: Presence and absence affect the relationship between siblings, Down-prioritizing one’s own importance in the relationship and a loss of identity, Communication between siblings, Conflicts between siblings, Less attention and less time with parents, Closer relationship with parents and Talking about illness and treatment with the healthy sibling, and four subcategories were identified. The healthy sibling’s family relations were often negatively affected during the treatment. Siblings down prioritized their own needs to avoid stressing their family members. Siblings were more protective of their ill sibling and sometimes assumed a parent-like role. Siblings appreciated open communication about the illness, but often received inadequate information. Some siblings thought that the cancer experience had contributed to closer family relations. Conclusion: The cancer experience often had a negative impact on family relations. Contributing factors were less attention from parents and less time spent with parents and the ill sibling. Sometimes the cancer experience strengthened the family relations. It is important for nurses to practice family centered care and to include the healthy sibling.

Familjer som lever under påfrestning har ökad risk att utsätta sina barn för misshandel. Ett av mödravårdcentralens och barnavårdcentralens mål är att identifiera familjer som behöver riktade insatser. Denna studies syfte är att belysa sjuksköterskans/ barnmorskans erfarenheter av att möta familjer som har bristande omsorgsförmåga om sina barn. Metoden är en litteraturstudie.Analysen resulterade i fyra huvudteman med tillhörande underteman. Resultatet svarar på frågorna hur sjuksköterskan/barnmorskan kan identifiera bristande omsorgsförmåga och erbjuda stöd till familjer. Sjuksköterskan upplever ambivalenta känslor i mötet med familjer där barn utsatts för misshandel. Den vanligaste formen är psykisk misshandel, medan barn under tre år utsätts mest för fysisk misshandel. Tidiga insatser med stöd av MVC och BVC främjar anknytningen mellan förälder och barn vilket kan förhindra barnmisshandel. Samverkan med andra professioner är viktiga, ett exempel är samverkan på familjecentral. Att anmäla till socialtjänst är en skyldighet men alla har inte tillräckligt med kunskap och trygghet i att anmäla. Resultatet visar också att sjuksköterskan/barnmorskan behöver tid för reflektion samt professionell handledning vid möten med misshandlade barn för att kunna ge ett bra stöd till familjen. I diskussionen diskuteras om att svenska barnmorskor jämfört med barnmorskor i andra länder har tydliga rutiner för att screena gravida för våld i hemmet. Insatser som kan förhindra barnmisshandel är information om riskerna att skaka sitt barn och arbeta förebyggande som att visa på andra sätt att trösta barn. / Program: Fristående kurs