The purpose with this study was to investigate how parents experience their situation in life, having personal assistance at home to support their small children with disabilities. Different areas were investigated. What made them apply for personal assistance? How does the support affect the family and their parenthood? What would it mean if their children would not have personal assistance? The study was made using a qualitative method and the material was gathered through interviews. A combination of symbolic interactionism and system theory were used as theoretical perspectives. The parents described living with personal assistance as difficult. They express a combination of gratitude for the help they received together with a sense of guilt for not having taken care of their children themselves. It was hard for them to find their home turned into somebody’s working place and at the same time it was hard for them to feel at ease in their own home. In spite of these contradictory feelings, the parents in the study agreed that having access to personal assistance was a condition for their families to survive and that without it they would probably have been obliged to put their children into institutions.

Suicide is the ultimate outcome of mental illness and is a big and serious problem in society. About 1500 persons commit every year suicide in Sweden and many more engage in suicidal behaviour. This review aims at, from research studies from the 21th century, find out the knowledge of riskfactors regarding the risk for committing suicide among adolescents. The research questions are: What does research say, from a psychobiological perspective, about riskfactors among adolescents regarding the risk for suicidal behaviour? How much does genetic factors have an effect on the risk for suicidal behaviour among adolescents? and : What is the importance of environmental factors such as family connections, friends and school environment concerning suicidal thoughts among adolescents? The method that is used in order to answer these questions is a researchreview including ten research-studies. The theory that is used for the analyse of the results is the psychobiologial perspective, which includes genetic and psychological theories. The conclusion of the review is, not surprisingly, that the genetic factors are of great importance for the development of suicidal behaviour. These factors interact with environmental factors in a complex way and is an explanation for suicidal thoughts among adolescents. The most prominent riskfactors mentioned in the result are: Psychiatric disorders and suicidal behaviour among parents, psychiatric disorders among the adolescents, neclect, psycial abuse, sexual abuse and also longtime unemployment among mothers. Furthermore are lack of friends and being victim of bullying serious riskfactors for developing suicidal behaviour.

Sammanfattning Syftet med studien var att beskriva anhörigas upplevelser av att leva tillsammans med eller i närheten av en person som har drabbats av Alzheimers sjukdom. Studien utgick från ett socialt, fysiskt och psykiskt perspektiv. Studien byggde på 18 vetenskapliga artiklar som kvalitet granskades med hjälp av en granskningsmall. Artiklar söktes genom databaserna Academic Search Elite, Cinahl och Vård I Norden Online. Urvalskriterierna var att artiklarna svarade på studiens syfte, var skrivna på svenska eller engelska och publicerade mellan åren 2000 till 2008. Resultatet visade att anhöriga ställs inför en dramatisk förändring som är krävande, utmanande och de anhöriga upplevde oro, sorg, stress och skuld. Det sociala nätverket minskade och det leder oftast till ensamhet och isolering. Resultatet visade också att anhöriga är i behov av stöd från släkt och vänner samt från hälso- och sjukvården. Sammanfattningsvis upplevde majoriteten av anhöriga en ökad belastning av att vara anhörig till en person med Alzheimers sjukdom. Nyckelord: Alzheimers sjukdom, familj, anhöriga, upplevelser. / Abstract The aim of the study was to describe relative’s experiences of living with or near a person that has Alzheimer’s disease. The study builds on social, physical and psychic perspectives. The studies were based on 18 scientific articles that were quality checked with the aid of a review model. Articles were applied for through the databases Academic Search Elite, Cinahl and Vård I Norden Online. The selection criteria’s were that the articles replied on the study's aim, were written on Swedish or English and published between the years 2000 to 2008. The result showed that relatives were set to a dramatic change that were requiring, challenging and the relatives experienced dread, sorrow, stress and debt. The social network decreased and the result was often decreased loneliness and isolation. The result also showed that the relatives were in need of aid from family and friends, and from the healthcare. To summary the majority experienced that the burden increased of being relatives to a person with Alzheimer’s disease. Keywords: Alzheimer’s disease, family, relatives, experience.

Avsikten med denna studie är att undersöka meningen bakom ”barnets bästa” i adoptionsärenden under perioden 1925–1934 i Östersunds stad. Detta görs genom en arkivstudie av barnavårdsmannaakter och domslut kring adoptionsärendena. Adoptanterna framställs genomgående positivt och representerar den ”goda familjen”. I beskrivningen av de biologiska föräldrarna betonas däremot bristande förmåga och resurser. Det är tydligt att barnen i materialet inte fått någon egen röst eller något eget utrymme; det är andra som definierar vad som är det bästa för barnet. Barnen tycks inte ses som egna individer utan framställs endast i relation till den biologiska modern eller vårdnadshavaren. Studien illustrerar hur uppfattningen om ”barnets bästa” varierat genom historien och hur den varit knuten till successivt förändrade familjenormer.

Vi intervjuade tio högskoleutbildade om hur deras livssituation påverkade deras etableringsprocess på arbetsmarknaden och deras syn på sin yrkeskarriär. Särskilt intresse riktades mot deras syn på pendling och flyttning. De frågeställningar vi sökte svar på var: Finns det skillnader i synen på mobilitet det vill säga pendla och flytta som kan kopplas till kön, familjesituation och klassposition? Påverkar dessa skillnader respondenternas etablering på arbetsmarknaden och yrkeskarriär? Finns det social konstruerade maktordningar som direkt eller indirekt påverkar individens handlingsval och upplevda handlingsutrymme? Vi använde begreppet intersektionalitet som en tankemodell för att se hur olika maktordningar samverkar. De teorier vi tolkade undersökningsresultat mot bestod av Bourdieus teori om klassposition, teorin om könsmaktsordningen samt Bourdieus familjebegrepp. Det som skiljde de intervjuade åt var om deras sociala liv inkluderade familj eller inte. I studien framkom att de respondenter som hade familj inte kunde tänka sig att flytta eller pendla längre sträckor för att göra yrkeskarriär oavsett om man var kvinna eller man. Respondenterna tar även upp andra hinder såsom ägande av bostad, barnens skola och sociala nätverk. Klart framgick att det är svårt att förena arbete och karriär när man är småbarnsförälder. De personer med utomnordisk härkomst som vi intervjuat var över lag mer pendlingsbenägna. De ansåg att yrkeskarriären var viktig liksom att arbetet stämde med den utbildning de hade. / Uppsatsen ingår som en del av MOBIL-projektet

Bakgrund: Tidigare studier har fokuserat på de fysiologiska aspekterna i bearbetningen av astma, både för patienterna och för deras närstående. Astma har under de senaste årtiondena ökat i prevalens och sjukdomen skapar emotionell och psykologisk stress som drabbar hela familjen runt den astmasjuke. Syfte: Syftet med denna litteratur studie var att uppmärksamma familjens upplevelser när ett barn har sjukdomen astma, samt belysa sjuksköterskans betydelse Metod: Till denna litteraturstudie samlades data in från databaserna Academic Search Elite och CINAHL. Under analysen skapades fyra teman. Dessa var: Första tiden efter diagnosen, anpassning, när astman blir en del av livet. Sista temat var sjuksköterskans betydelse. Resultat: Resultatet visar att föräldrar till barn med nydiagnostiserad astma känner osäkerhet, rädsla och betvivlar sin förmåga att vårda sitt barn. Föräldrarna uppgav också att de upplevde en tuffare ekonomisk situation relaterat till ökat frånvaro från arbetet, mediciner och förändringar i hemmiljön. Det visade sig också att sjuksköterskan och den information som gavs från sjukvårdspersonalen spelade en central roll i föräldrarnas förmåga att anpassa sig. / Background: Earlier studies have focused on the physiological aspects of coping with asthma, both on patients and their relatives. Asthma is a disease that has been increasing over the last decades and it puts a lot of emotional and psychological stress on the entire family. Aim: The aim of this literature review was to observe the family’s experiences when a child has asthma, and illuminate the importance of the nurse. Method: For this literature review, data was collected from the databases Academic Search Elite and CINAHL. During analyse four themes appeared. These were the first period after diagnose, adapting, when asthma becomes a part of life. The last theme was named the importance of the nurse. Result: The result showed that parents to children whose been newly diagnosed with asthma feels insecure, afraid and feel doubts their capability to care for their child. The parents also reported that they had a tougher economical situation due to higher absence from work, medicines and changes required in their home environment. It also showed that the nurse and the information from healthcare providers have a central role in the parents coping capabilities.

Övervikt bland barn och tonåringar har ökat och är nu ett hälsoproblem i samhället. Den främsta orsaken till övervikt är en obalans mellan energiintag och energiförbrukning. För att goda viktresultat ska uppnås måste sjuksköterskan involvera hela familjen i omvårdnaden runt det överviktiga barnet eller tonåringen. Långvarigt stöd från sjuksköterskan är nödvändigt för att förändra familjens livsstil. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans stöd till familjer med överviktiga barn och tonåringar utifrån aktuell forskning. Metoden som har använts var en litteraturöversikt baserad på 15 artiklar där resultatet visar att sjuksköterskan har en viktig roll i stödet till familjer med överviktiga barn och tonåringar. Det är viktigt att inte sjuksköterskan pekar ut det överviktiga barnet eller tonåringen utan involverar hela familjen eftersom det är svårt för en enskild individ att ändra sitt beteende på egen hand. Sjuksköterskor behöver mer utbildning och motivation för att kunna utveckla och förbättra stödet och omvårdnaden till hela familjen. / Overweight among children and adolescents have decreased and are now a health problem in the society. The leading cause to overweight is an unbalance between enegiintake and energiconsumption. The nurse must involve the whole family in the care of overweight child or adolescent to achieve good weight results. The long-term support from nurses is crucial for changing the families’ lifestyle. The aim of this study was to describe the nurse’s support to families with overweight children and adolescent from evidence based articles. The method that was used is a literature review based on 15 scientific articles and the result is shown that the nurse has an important role in the support of families with overweight children and adolescent. It is important for the nurse not to target the only overweight child or adolescent but to involve the whole family is of great importance since it is hard for one person alone to change its behavioural. Nurses need more education and motivation to develop and progress the support and care for the whole family.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva familjens upplevelser när en familjemedlem är drabbad av Anorexia Nervosa (AN). Metod: Systematisk litteraturstudie användes som metod. Sökningar efter artiklar som svarade mot syftet gjordes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Åtta artiklar identifierades; fyra av dessa var kvalitativa och fyra var kvantitativa. En innehållsanalys utfördes på de kvalitativa artiklarna för att analysera och förtydliga de framtagna artiklarnas resultat och en metaanalys användes till de kvantitativa artiklarna. Resultat: Resultaten som framkom visade på att hela familjen påverkas av att leva med en familjemedlem som är drabbad av AN. De upplever ofta en inre konflikt med sig själva som ofta leder till ångest och depression. Föräldrar och syskon upplever att de inte får den hjälp och det stöd från vårdpersonal som de önskar. De teman som framkom var: upplevelse av ansvar, upplevelse av psykisk påfrestning och upplevda behov. Slutsatser: När en familjemedlem har AN påverkas hela familjen. För samtliga familjemedlemmar kan det vara av vikt att de får det stöd och den hjälp som de behöver för att kunna förstå och hantera sin situation. AN kan innebära många olika upplevelser och känslor för familjemedlemmarna. Mer forskning kring fäders upplevelser skulle kunna tillföra ytterligare aspekter som skulle kunna vara till gagn för sjuksköterskans bemötande. / Objective: The aim of this study was to describe the family's experiences of living with a member who is suffering from Anorexia Nervosa (AN). Methods: A systematic literature review was used as a method. Searches for articles that met the objective were made in the databases CINAHL, PubMed and PsycINFO. Eight articles were identified, four of which were qualitative and four quantitative. A content analysis was performed on the qualitative articles to analyze and clarify the articles produced results and a meta-analysis was used for the quantitative articles. Results: The results that emerged showed that the whole family is affected by living with a family member who is suffering from AN. They often experience an inner conflict with themselves that often leads to anxiety and depression. Parents and siblings feel they do not get the help and support from health professionals as they desire. The themes that emerged were: sense of responsibility, experience of psychological distress and perceived needs. Conclusions: When a family member has AN, the whole family is affected. It may be important for all family members to get the support and help they need to understand and deal with their situation. AN can mean many different experiences and feelings of family members. More research into the experiences of fathers with AN could bring additional aspects that could be of benefit to the nursing care.

Cancer was the second most common cause of death in Sweden in 2011. As the number of beds in hospitals decreases, numerous severely ill patients receive care at home. This results in family members performing important parts of the caring process. The aim of this study was to describe the caregivers' support needs from healthcare professionals when caring for an adult relative with cancer. A literature review was performed, in which results from empirical studies were reviewed and summarized. The result shows that caregivers need information about the disease and education regarding nursing skills. They also have social needs, such as to participate in decision making concerning treatment alternatives, to be kindly met by healthcare professionals, and to have opportunities for respite. The number of caregivers who suffer from anxiety and depression might indicate the presence of unsatisfied needs, which healthcare professionals could identify early in the care process. By putting focus on the caregivers' needs, healthcare professionals can help them achieve an increased feeling of competence in performing the caring role and possibly promote their sense of health and well-being. / Cancersjukdomar var år 2011 den andra mest förekommande dödsorsaken i Sverige. På grund av minskande antal vårdplatser blir alltfler svårt sjuka vårdade i hemmet, vilket innebär att en stor del av omvårdnaden utförs av anhöriga. Syftet med studien var att beskriva anhörigas behov av stöd från sjukvårdspersonalen vid vård av vuxna närstående med cancer. En allmän litteraturstudie genomfördes där resultat från empiriska studier granskades och sammanställdes. Resultatet visar att anhöriga är i behov av information om sjukdomen och praktisk handledning i omvårdnad. Anhöriga upplever även sociala behov av att få möjlighet till att medverka i beslutfattande gällande behandlingsalternativ, få ett bra bemötande från sjukvårdspersonalen samt få möjlighet till avlastning. En stor mängd anhöriga till närstående som lever med cancer lider av ångest och depression, vilket möjligtvis innebär att det finns otillfredsställda behov som skulle kunna identifieras tidigt i omsorgsprocessen. Med en uppmärksamhet gentemot behoven kan sjukvårdspersonalen bidra till en känsla av ökad kapacitet till vård hos anhöriga och då eventuellt främja deras upplevelse av hälsa och välbefinnande.

Bakgrund: Palliativ vård som bedrivs i hemmet blir allt vanligare och forskning visar att många vill dö i sitt eget hem. Detta ställer ofta stora krav på närstående till patienter som befinner sig i livets slutskede, då de får inta en vårdande roll. Många närstående upplever den vårdande rollen som positiv, då de får tillbringa den sista tiden tillsammans med patienten. Emellertid upplever många närstående den vårdande rollen som negativ, bland annat för att de kan känna att de har kastats in i rollen som vårdare och därmed förlorat sin frihet. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva hur närstående till patienter i palliativ hemsjukvård upplever sin livssituation. Frågeställningar: Vad för slags stöd är närstående i palliativ hemsjukvård i behov av samt hur kan sjuksköterskan möta dessa behov? Metod: Denna studie är en litteraturstudie där elva kvalitativa artiklar har granskats och utifrån liknelser i studiernas resultat har kategorier utformats, vilka utgjort material till resultatet i denna litteraturstudie. Travelbees omvårdnadsteori, med betoning på den mellanmänskliga relationen, har använts som teoretisk utgångspunkt och kopplats till flera delar i resultatdiskussionen. Resultat: De kategorier som utformades var: Förändringar i vardagen, Tankar och känslor av skuld, Att känna sig sedd och vara delaktig samt Information och kommunikation. Under dessa rubriker beskrivs hur de närstående upplever olika livssituationer.  Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån de kategorier som utformats. I diskussionen avhandlades hur sjuksköterskan kan ge stöd till närstående i olika situationer samt vad sjuksköterskan har för ansvar. / Background: Palliative home care is becoming more common and research show that many want to die in their own home. This makes great demands on next of kin of patients at the end of life as they take on a caring role. Many next of kin experiences the caring role as positive as they spend the last time with the patient. However, some of the next of kin experience the caring role as negative because they feel themselves forced into the caring role and therefore lose their freedom. Aim: The aim of this study is to describe how next to kin to patients in palliative home care experience their life situation. Questions: What kind of support is the next of kin in palliative home care in need of and how can the nurse meet their needs? Method: This study is a literature study. Eleven qualitative studies have been reviewed from which categories have been formulated. These categories represent the basis of the results in this study. The theory of the interpersonal relationship by Travelbee is used as theoretical starting-point and is used in several sections in the discussion of the results. Results: The formulated categories are: Changes in everyday life, Thoughts and feelings of guilt, To be seen and to participate and Information and communication. In these categories the experiences of various life situations of next of kin are described. Discussion: The result is discussed from the formulated categories. The responsibility of the nurse and ways of support to next of kin in different life situations are being discussed.