<p>Övervikt bland barn och tonåringar har ökat och är nu ett hälsoproblem i samhället. Den främsta orsaken till övervikt är en obalans mellan energiintag och energiförbrukning. För att goda viktresultat ska uppnås måste sjuksköterskan involvera hela familjen i omvårdnaden runt det överviktiga barnet eller tonåringen. Långvarigt stöd från sjuksköterskan är nödvändigt för att förändra familjens livsstil. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans stöd till familjer med överviktiga barn och tonåringar utifrån aktuell forskning. Metoden som har använts var en litteraturöversikt baserad på 15 artiklar där resultatet visar att sjuksköterskan har en viktig roll i stödet till familjer med överviktiga barn och tonåringar. Det är viktigt att inte sjuksköterskan pekar ut det överviktiga barnet eller tonåringen utan involverar hela familjen eftersom det är svårt för en enskild individ att ändra sitt beteende på egen hand. Sjuksköterskor behöver mer utbildning och motivation för att kunna utveckla och förbättra stödet och omvårdnaden till hela familjen.</p> / <p>Overweight among children and adolescents have decreased and are now a health problem in the society. The leading cause to overweight is an unbalance between enegiintake and energiconsumption. The nurse must involve the whole family in the care of overweight child or adolescent to achieve good weight results. The long-term support from nurses is crucial for changing the families’ lifestyle. The aim of this study was to describe the nurse’s support to families with overweight children and adolescent from evidence based articles. The method that was used is a literature review based on 15 scientific articles and the result is shown that the nurse has an important role in the support of families with overweight children and adolescent. It is important for the nurse not to target the only overweight child or adolescent but to involve the whole family is of great importance since it is hard for one person alone to change its behavioural. Nurses need more education and motivation to develop and progress the support and care for the whole family.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att förstå anhörigas beskrivningar av sitt omsorgsarbete för någon närstående samt deras uppfattningar om den offentliga äldreomsorgen. Uppsatsens empiriska underlag består av intervjuer med sju anhöriga som ger en närstående omsorgshjälp. Resultatet är analyserat med Ahrnres och Papakostas(2002)sociologiska organisationsteori.</p><p>Resultatet visar att anhöriga slits mellan viljan att ge sin närstående omsorg och upplevelsen av att inte orka med detta. Det visar också att anhöriga kring en person med omsorgsbehov organiserar sig efter sina olika resurser i form av kunskap,ekonomi närhet och tid för att på bästa sätt lösa omsorgsbehovet inom familjen. När det gäller den offentliga omsorgen beskriver de anhöriga att de upplever att det är den offentliga omsorgen som kontrollerar resurserna och att de anhöriga förhandlar med den offentliga omsorgen om vem som ska göra vad av omsorgsuppgifterna. Resultatet visar också att de med god ekonomi är mer benägna att köpa omsorgstjänster, medan de med knappare ekonomi själva utför en större del av omsorgsarbetet.</p>

Den här studien undersöker hur myten om det svenska livet representeras genom IKEA-katalogen. Empirin sträcker sig från år 2000 till år 2015. Detta görs genom Roland Barthes semiotiska bildanalys med inriktning på begreppet myt.   Katalogerna från samtliga år studeras och tolkas för att skapa en övergripande bild av varje år.   De teoretiska utgångspunkterna är denotation/konnotation som används som ett verktyg för att analysera bilders, i detta fall katalogernas framsidor, särskilda kultur och meningsskapande i en kontext. Myten är det som ger kontexten en betydelse. Denna betydelse stänger ute andra tolkningar, vilket gör att myten framstår som sanning.   Studiens resultat visar att IKEA-katalogen visuellt speglar en myt om värderingar, politik, rättvisa, jämlikhet och ideal.

Bakgrund: Palliativ vård i hemmet är en ökande företeelse. Närstående vill ofta delta i vården som informella vårdgivare trots att det innebär stor påverkan på deras livssituation. Den palliativa vårdens uppgift är att i livets slutskede lindra och möjliggöra ett så bra liv som möjligt inte bara för patienten utan också för dennes närstående. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur närstående upplever sin situation i den palliativa hemsjukvården. Metod: En litteraturstudie har genomförts med sökning i databaserna Cinahl, Pubmed och Medline. Tolv artiklar valdes ut för resultatet. I sju av de utvalda artiklarna användes kvalitativ metod, i två artiklar kvantitativ metod och i tre både kvalitativ och kvantitativ metod. Sju studier var svenska och övriga från Canada, Italien, Japan och Australien. Resultat: Resultatet visade att närståendevårdare hade både positiva och negativa upplevelser av att delta i vården av patienten och att de ofta kände otillräcklighet, osäkerhet och trötthet, vilket sedan gav upphov till många andra symtom såväl fysiska som psykiska och existentiella. Resultatet visade också att  närståendevårdarna hade ett stort behov av att få stöd, information och utbildning av sjuksköterskan i det professionella vårdteamet såväl under pågående vård som efter att patienten avlidit. Diskussion: Det blir ofta en svår balansgång för närståendevårdare mellan att ta hand om patienten och de egna behoven av vila och egen tid. De närstående behöver därför mycket stöd från det professionella vårdteamet för att kunna hantera sin roll som informell vårdare. Sjuksköterskan måste kunna uppmärksamma den enskilde individens unika behov genom att vara behjälplig i att finna omvårdnadsåtgärder som kan hjälpa de närstående att få så bra balans som möjligt i sitt dagliga liv trots vårdbördan. Jag anser att Carnevalis omvårdnadsmodell kan vara ett stöd i detta arbete. / Background: Palliative homecare is a growing phenomenon. Next of kins often participate in the care as informal caregivers, although it means a major impact on their lives. The goal of palliative care is to relieve and allow as good a life as possible, not only for the patients but also for their next of kins. Aim: The aim of the study was to shed light on how next of kins perceive their situation in palliative homecare. Methods: A literature study has been accomplished through searches in the databases Cinahl, Pubmed and Medline. Twelve articles were selected for the result. In seven of the articles qualitative method was used, in two articles quantitative method and and three articles both qualitative and quantitative method were used. Seven studies were Swedish and the others were from Canada, Italy, Japan and Australia. Results: The result showed that informal caregivers had both positive and negative experiences of taking part in the care of the patient and they often felt insufficiency, uncertainty and fatigue, which caused other symptoms, both physical and psychological and spiritual. The result also showed that the informal caregivers had a great need to get support, information and training from the nurse in the professional care team both during treatment and after the patient had died. Discussion: There is often a difficult balance for the next of kins between taking care of the patient and their own personal needs of rest and personal time. Next of kins therefore need support from the professional care team to manage their role as informal caregivers. The nurse must be able to pay attention to the individuals unique needs and to assist in finding nursing interventions that can help next of kins to get the best possible balance in their daily lives despite the care burden. I consider that Carnevalis nursing model can be supportive in this work.

Syftet med studien är att utifrån socialarbetares erfarenheter öka kunskapen om barn som far illa i ekonomiskt resursstarka familjer. Vi har använt oss av en kvalitativ metod bestående av semi-strukturerade intervjuer med fyra socialarbetare som har erfarenhet av att arbeta med ovannämnda målgrupp. De fyra teman som har behandlats under intervjuerna är: aktualisering av och arbete med barn och ungdomar som far illa i ekonomiskt resursstarka familjer, dominerande problematik, mötet mellan socialarbetare och familj samt socialarbetarens möjligheter. Enligt de intervjuade socialarbetarna har det framkommit att barn som far illa i ekonomiskt resursstarka familjer många gånger inte kommer till socialtjänstens och/eller fältteamets kännedom. Det finns flera anledningar till mörkertalet, bland annat att ekonomiskt resursstarka familjer har flera strategier att dölja missförhållanden. Även skola och grannar har en tveksam inställning inför att göra en orosanmälan när det gäller barn som far illa i ekonomiskt resursstarka familjer. Samtliga intervjuade socialarbetare var noga med att poängtera att deras arbetsrutiner och förberedelser är lika oavsett vilken socioekonomisk grupp barnet tillhör. I resultatet redogörs vilka arbetsrutiner socialarbetarna har i arbetet med barn som far illa. Resultatet visar även att inte heller mötet påverkas av familjens socioekonomiska status. Däremot förekommer att ekonomiskt resursstarka familjer anlitar advokater vid mötet med socialarbetarna. De dominerande ärendetyperna i socialtjänst och fältteam som gäller barn och ungdomar i studiens målgrupp är: relationskonflikter, alkohol-och drogproblem, prestationsångest och psykisk ohälsa. Problematiken som framkommer i studien drabbar nödvändigtvis inte bara ekonomiskt resursstarka barn och ungdomar. Dock kan familjens ekonomi ha en inverkan på hur problematiken utformas och utvecklas. Materialet har sedan analyserats med hjälp av tidigare forskning om barn som far illa i ekonomiskt resursstarka familjer. Slutligen har författarna besvarat frågeställningarna och diskuterat om barn som far illa i ekonomiskt resursstarka familjer, utifrån ett socialarbetarperspektiv.

Sammanfattning Syftet med den föreliggande litteraturstudien var dels att beskriva hur faderlig postpartumdepression påverkade familjens livssituation samt att beskriva vilka tecken och riskfaktorer som fanns för faderlig postpartumdepression. Empiriska vetenskapliga artiklar söktes i databasen Medline (PubMed) och fjorton artiklar valdes ut. Artiklarna kvalitetsgranskades avseende urval och bortfall och tabeller över studiernas metod- och resultatbeskrivning sammanställdes. I den föreliggande studiens resultat framkom att en ökad risk för ”parsjuklighet” fanns och även barnen påverkades, då barn till deprimerade fäder i högre grad riskerade att drabbas av temperamentsproblem. Deprimerade fäder upplevde det svårare att hantera sitt barns temperament. Fäderna blev mer irriterade och hade mindre tålamod för barnet vilket gav färre positiva föräldra-barn interaktioner, vilket i sin tur påverkade barnens vokabulära utveckling negativt. I den föreliggande studiens resultat framkom även att fadern kan uppvisa känslomässiga yttringar i form av exempelvis irritation och ilska som tecken på postpartumdepression samt att prenatal depression var en riskfaktor för fadern att drabbas av postpartumdepression. Ingen av de granskade studierna bedömdes ha låg kvalitet och endast två studier bedömdes ha medelkvalitet efter utförd granskning. Författarna till föreliggande studie anser att depression hos fadern bör identifieras och uppmärksammas eftersom tillståndet inte bara kan få konsekvenser för partnern utan även för barnets välbefinnande och utveckling.   Nyckelord: Faderlig postpartumdepression, Familj, Livssituation, Riskfaktorer, Förebygga. / Abstract The purpose of this literature study was partly to describe how paternal postpartum depression effects the life situation of the family and to decribe which signs and risk factors that exist for paternal postpartum depression. Empirical articles were searched in Medline database (PubMed) and fourteen articles were selected. The articles were reviewed for quality regards the selection and dropping. Tables of the articles method and result description was compiled. Result of the present study revealed that an increased risk of "couple morbidity" existed and even the children were affected. Children of depressed fathers were more likely to have temperament problems. Depressed fathers felt difficulties in dealing with their childs temperament. The fathers became more irritable and had less patience for the child which resulted in fewer positive parent-child interactions, which in turn affected the children's vocabulary development negatively. The results of the present study also revealed that the father may display emotional expressions in the form of irritation as well as anger as a sign of postpartumdepression and that prenatal depression was a risk factor for the father to suffer from depression. After performed review none of the selected studies were judged to have low quality and only two studies were judged to have medium quality. The authors of the present study consider that depression in the father should be identified and addressed, since depression not only can have consequences for the partner but also on the child's welfare and development. Keywords: Paternal postpartum depression, Family, Life situation, Risk factors, Prevention.

ABSTRAKT Bakgrund: Ett plötsligt och oväntat dödsfall kan för de kvarlevande familjemedlemmarna innebära stor sorg och krisreaktioner. Då familjemedlemmarna är fullständigt oförberedda på dödsfallet blir ofta reaktionerna starka. Genom ökad kunskap om hur familjmedlemmarna upplever dessa situationer och önskar bli vårdade kan vårdpersonal därmed skapa en mer tillfredställande vård. Syfte: Att undersöka vuxna familjemedlemmars upplevelser av vårdpersonalens vårdande vid plötsligt och oväntat dödsfall. Metod: Systematisk litteraturstudie av kvalitativa och kvantitativa artiklar. Vetenskapliga artiklar av primärstudier söktes genom databassökningar i Cinahl och PubMed samt genom manuella sökningar. Åtta artiklar inkluderades i studien. Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier som visar familjemedlemmarnas upplevelser av och önskemål om vårdpersonalens vårdande. Kategorierna som framkom var information, kommunikation, medmänskligt förhållningssätt och professionellt förhållningssätt. Slutsatser: Resultatet visar familjemedlemmars upplevelser, önskemål och behov av vårdande interventioner från vårdpersonalen vid plötsligt och oväntat dödsfall. Dessa bör i möjligaste mån eftersträvas av vårdpersonal för att vårdandet av familjemedlemmarna ska bli så tillfredställande och individanpassat som möjligt. Centrala begrepp: plötsligt och oväntat dödsfall, sorg, familj, vårdande, vårdpersonal, information, kommunikation, medmänskligt förhållningssätt, professionellt förhållningssätt.

The purpose of this study is to find out which attitudes, norms and values exists about lesbian, gay, bisexual, and transgender (LGBT) families in preschools. Based on five qualitative interviews with teachers that work at a LGBT-certified preschool and one that is active in their work with norm critical pedagogy. To be able to fulfil my purpose of this study I concentrated on why these teachers believed that it was of importance to counter society’s heteronormativity, to prevent discrimination and mistreatments towards children and their LGBT parents in preschool. I wanted to find out what the teachers thoughts were on the concept of what a family is and how the diversity of families is shown in the preschools material and pedagogy. When I analysed the results of my qualitative interviews I used queer theories that include heteronormativity and norm critical pedagogy. The interviews of the teachers showed that they thought it was of great importance to work with a norm critical pedagogy because they did not believe that society’s heteronormativity could or should rule in preschools. The assumption that the majority, to not say all of the children, come from nuclear families does not agree with the reality of many children in our society. To assume such thing can lead to discrimination and obscureness. The results of my study show that by reviewing your own norms and perceptions of normality, will allow you to work with a norm critical approach. It also gives you an awareness that will help you as an educator to make sure that more children and families feel that they are acknowledged and respected. The active choice of methods and materials in the preschool helps the teachers to ensure that the children can be seen and reflected on a daily basis. By questioning heteronormativity in preschool, teachers offer children more opportunities and presents different realities. It also helps them to develop measures to analyse the norms and not just assume that there is only one right way to live.

Bakgrund: Shaken Baby Syndrom är en allvarlig form av barnmisshandel. Förekomsten är vanligare bland barn under ett år och barnets skrik anses vara den enskilt största orsaken. BVC-sjuksköterskorna har ett ansvar i att arbeta förebyggande mot Shaken Baby Syndrom. Att som BVC-sjuksköterska möta en familj där barnet utsatts för skakvåld väcker mycket känslor och ställer höga krav på professionalitet. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa BVC-sjuksköterskors erfarenheter av att möta en familj, där barnet utsatts för Shaken Baby Syndrom. Metod: Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Fem intervjuer genomfördes med BVC-sjuksköterskor. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde fyra kategorier; lyhörd för varningssignaler, tillämpa beprövad kunskap, egna insatser otillräckliga och kollegial avlastning med totalt 11 underkategorier. Konklusion: Resultaten av denna studie kan bidra till att utveckla och förbättra BVC-sjuksköterskors komplexa arbetssituation i mötet med familjen. Det kan också bidra till att BVC-sjuksköterskor lättare upptäcker varningssignaler och får en större insikt i betydelsen av att arbeta förebyggande och därmed minskar förekomsten av Shaken Baby Syndrom. / Background: Shaken Baby Syndrome is a serious form of child abuse. The occurrence is more frequent among children younger than one year, and the baby's cries are considered the largest single cause. Child health care nurses have a responsibility to work to prevent Shaken Baby Syndrome. Meeting a family where the child has being abused evokes a lot of emotions and requires a high level of professionalism.Aim: The aim of the study was to highlight child health care nurses’ experiences of meeting a family, where the child is a victim of Shaken Baby Syndrome.Method: The data were analyzed using qualitative content analysis technique with an inductive approach. Five interviews with child health care nurses’ were performed.Result: Four categories emerged from the analysis; perceptive to warning signs, application of proven knowledge, own efforts inadequate and collegiate relief, with 11 subcategories.Conclusion: The results of this study may contribute to develop and improve how child health care nurses handle their complex interaction with families. It can also contribute to a deeper understanding and awareness of warning signs. Preventive work is essential to decrease the prevalence of Shaken Baby Syndrome.

The purpose of this study is to understand how parents to children with autism handle difficulties in their daily lives. Previous research defines autism and shows how it can affect families but it doesn’t show how families handle autism. We have done eight qualitative interviews with parents to children with autism. The result shows similar forms of difficulties in families which children with autism, even though the degree of difficulties varies. The result furthermore shows that the parent handles these similar difficulties in similar ways. The parents may use a variety of forms of coping. Through coping as a problem-focused strategy the parents deal with the situation by actively prohibiting the child with autisms acting out. In other cases parents might have to deal mentally with a situation which signifies an emotional-focused coping where they passively manage the difficulties everyday life presents. For example, the parents may seek support by a family member who gives the parents alleviation of the burden the parents experiences. In this study the results are finally discussed in relation to the implications for further research and practical social work.