Studiens syfte var att undersöka och förstå vad en dysfunktionell familj är enligt familjebehandlare samt hur familjebehandlingsarbete fungerar med dysfunktionella familjer och med barnet i fokus. Studien är kvalitativ och den datainsamlingsmetod som har använts är semistrukturerade intervjuer. I studien intervjuades fem familjebehandlare. Det empiriska materialet har analyserats genom en innehållsanalys. Studiens resultat är uppdelad i tre olika teman, vilka är definition av en dysfunktionell familj, arbetsmetoder samt barns bästa. I resultatet framkom det att alla familjebehandlarna är överens om att alla familjer som de kommer i kontakt med i sitt dagliga arbete är dysfunktionella familjer. Kortfattat beskriver behandlarna att dysfunktionella familjer är familjer där något inte fungerar som det ska samt där barnet i familjen inte får sina behov tillgodosedda. Vidare i resultatet framkom det att olika typer av samtal med familjer är en mycket central arbetsmetod inom familjebehandling. I resultatet framkom det även att familjebehandlarna inte kommer i kontakt med barnet lika mycket som med föräldrarna i sitt arbete. Familjebehandlarna försöker dock vara medvetna om att det är för barnets skull som de utför sitt arbete samt att de hela tiden arbetar efter barnets behov och inte efter föräldrarnas behov. / <p>2018-08-28</p>

Bakgrund: Den palliativa vården syftar till att lindra smärta och symtom samt att tillgodose existentiella behov, så att personen som vårdas kan uppleva livskvalitet. Både den som vårdas och dennes familj befinner sig i en svår situation. Brist på stöd från hälso- och sjukvårdspersonal till familjemedlemmar riskerar att drabbas av psykisk ohälsa och sämre förutsättningar att hantera dödsfall. Syfte: Att beskriva hur familjer upplever stöd från hälso- och sjukvårdspersonal vid palliativ vård. Metod: En litteraturöversikt. Resultatet grundar sig i 15 vetenskapliga artiklar. Resultat: Det har i resultatet identifierades fem återkommande faktorer som lyfts av familjer som viktiga delar i stödet. Dessa faktorer är att den som är sjuk blir väl omhändertagen, samtala om egna tankar, stöd genom att ha kontroll på situationen, bekräftelse samt individanpassad och ärlig information. Slutsats: Att den som är sjuk blir väl omhändertagen, samtala om egna tankar, stöd genom att ha kontroll på situationen, bekräftelse samt individanpassad och ärlig information är tillsammans en övergripande bild av vad familjer upplever ger stöd från hälso- och sjukvårdspersonal vid palliativ vård. / Background: The palliative care aims to relieve pain and symptoms as well as to address existential needs, so that the person who being cared for can experience quality of life. Both the caretaker and his family are in a difficult situation. Lack of support from healthcare professionals to family members is likely to suffer from mental health and poor conditions for dealing with deaths. Aim: To describe how families experience support from healthcare professionals in palliative care. Method: A literature review. The result is based on 15 scientific articles. Results: In the result, five recurring factors have been identified by families as important elements of the support. These factors are that the sick person is well taken care of, talking about own thoughts, support by having control of the situation, confirmation, and personalized and honest information. Conclusion: That the sick person is well taken care of, discussing his own thoughts, support by checking the situation, confirmation, and personalized and honest information together are an overall picture of what families experience provide support from healthcare professionals in palliative care.

Glaukom är en kronisk ögonsjukdom och är den vanligaste orsaken till blindhet bland barn. Hela familjen drabbas när ett barn insjuknar i glaukom. Syftet med studien var att belysa vad det innebär för familjen när ett barn drabbas av glaukom. Denna integrativa litteraturstudie visade att det fanns behov av ökad kunskap angående varför det är viktigt att följa givna ordinationer angående medicinering. Men även orsaker till nedsatt syn och betydelsen av att skaffa rätt synhjälpmedel till dessa barn. Det fanns olika uppfattningar hos föräldrarna och barnen angående barnets livskvalitet, där föräldrarna upplevde att barnet hade sämre livskvalitet än barnet självt. En rad känslor som oro och rädsla, både hos det drabbade barnet och övriga familjen framkom. Ögonsjuksköterskan har en viktig roll att stödja hela familjen och det är därför viktigt att hen har kunskap om denna sjukdom. Det finns begränsat med forskning kring detta viktiga ämne och mer forskning behövs. En intervjustudie med dessa barn och deras föräldrar för att kartlägga hur de upplever vården i Sverige hade varit av intresse för att med utgångspunkt från det utveckla vården gällande denna patientkategori. / Glaucoma is a chronical eye condition, the most common cause of blindness amongst children and the whole family is affected when a child develops glaucoma. The purpose of this study was to highlight everyday experiences in families where a child has glaucoma. This integrative literature study showed that there is a requirement to improve our knowledge regarding the causes of reduced eye sight, the importance of following prescribed medication, and the effect of correct visual aids for these children. There was a difference in opinion between parents and child regarding the child’s quality of life; the parents experienced that the child had a lower quality of life than what the child actually experienced. A number of feelings, such as anxiety and fear, were experienced by both the child suffering from glaucoma and the rest of the family. The ophtalmic nurse has an important role to provide support for the whole family and it is therefore crucial that the nurse has sufficient knowledge about this condition. There is limited research into this important subject and more is required. An interview study with children and parents to identify how they experience the care in Sweden would be interesting and from that point of view develop the care of that group of patients.

Bakgrund: Barnhälsovårdens mål är att främja och följa barnets hälsa, utveckling, välbefinnande och livssituation. I hälsosamtal med föräldrar lägger barnhälsovårdssköterskan grunden för en god språkutveckling. Vikten av bokläsning och det språkliga samspelet inom familjen har betydelse för barnets språkutveckling. Syfte: Syftet var att beskriva föräldrars erfarenheter av läsningens betydelse för barn efter besök/språkinformation inom barnhälsovården. Metod: Två semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med föräldrar genomfördes. Intervjumaterialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Dataanalysen resulterade i två kategorier: kunskap och engagemang samt fem underkategorier. Resultat: Föräldrarna har kunskap om hur läsning påverkar barnet. Tidsbrist är ett bekymmer och äldre syskons bokläsning prioriteras. Barnhälsovårdssköterskans konkreta exempel på läsning av en barnbok och upplägget av besöket påverkar hur informationen mottages. Språkinformation inspirerar att läsa för sitt barn med åldersanpassade böcker. Föräldrar anser att hälsosamtalet inte ger ny information och att barnet inte är intresserad av att bli läst för. Slutsats: Information om språkutveckling och läsning inspirerar föräldrar att börja läsa med barnet. Tidsbrist, syskon och osäkerhet från förälder hur man läser åldersinriktat påverkar dock föräldrarna att behålla familjens tidigare läsvanor. / Background: The aim of child health care is to promote and follow the child’s health, development, well-being and life situation. Through health dialogue with parents, the child health nurse lays the foundation for a good language development. Reading books and the linguistic interplay within the family are significant factors in the child’s language development.Purpose: The purpose was to describe parents' experiences of reading importance to children after visiting/language information in child health care. Method: Two semi-structured interviews consisting of focus groups of parents were carried out. The interviews were analysed using a qualitative content analysis with an inductive approach. The data analysis resulted in two categories: knowledge and commitment, as well as five sub-categories.Results: Parents do possess knowledge on how reading affects the child. Lack of time was presented as one concern and older siblings were being prioritised for bookreading. The child health nurse´s concrete examples of reading children’s books and the setup of the visit affect how the information is received. Language information leads to inspiration for reading to your child using age group-adapted books. Parents are under the impression that the health dialogue does not provide any new information, and that the child is not interested in being read to.Conclusion: Information about language development and reading inspires parents to start reading to the child. Lack of time, siblings and insecurities from the parents’ side on how to read in an age group-adapted way affect parents in their ability to maintain previous family reading habits. / Språklust

Sammanfattning Gruvberget är en kriminalvårdsanstalt med naturnära omgivning och med ett fokus på samhörighet inom familjen. Anstalten är unik då intagna tillsammans med sina familjer kan få möjlighet att bo och leva där under två veckors tid. Studien syftar till att undersöka intagnas upplevelser av vilken betydelse deras vistelse på anstalten Gruvberget har haft för dem själva och deras familjer. Sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med intagna och före detta intagna som under sin verkställighet vistats på Gruvberget tillsammans med sina familjer. Studien vilar på en hermeneutisk ansats och studiens teoretiska utgångspunkter är det systemteoretiska perspektivet och resiliensperspektivet. Resultatet visar att en vistelse på Gruvberget kan leda till positiv förändring och utveckling för familjerelationerna och familjens samspel med varandra. Resultatet pekar vidare på att vistelsen kan föra familjerna närmare varandra och öka den intagnas känsla av delaktighet inom familjen. För att uppnå en positiv utveckling inom familjen har tiden på två veckor, Gruvbergets fysiska miljö och personalens förhållningssätt visat sig vara avgörande. Vistelsen tycks inbringa en känsla av ”hemma”, en känsla av ett ”normalt” familjeliv vilket ökar samhörigheten inom familjen. Att få chans att leva under mer ”normala” förhållanden med sina familjer har vidare visat sig fungera frigivningsförberedande för intagna. Studien fyller en kunskapslucka då ingen tidigare forskning är gjord om anstalten Gruvberget.

The concept of family is heterogeneous and multifaceted, but is often portrayed as homogeneous. The aim of this study is to investigate whether the image of family in the library environment is open and broadminded enough to accommodate all the different individuals who visit the library. To investigate how the concept of family is produced in a children's library environment, I conducted semi structured interviews with six librarians, and observed five children´s libraries. The study, which is a qualitative small-N study has been conducted on a limited number of public libraries and is performed with an intersectional and queer theory perspective. The focus has been on norms, normality, normativity and heteronormativity. The image of family that emerged most clearly in the study was the image of the western heterosexual constellation. Interviews with children´s librarians showed that other family constellations are welcome in the library environment, but is usually treated as a project or as themes. The norms concerning the concept of the family is clear: family equals two Swedish born heterosexual parents with biological children. Norms regarding gender and ethnicity became clear in, among other things, the ideas that the mother is expected to be the one who is at home during the baby's first months and that visitors with a native language other than Swedish are uninterested by the library and need more engagement from the librarians to find their way to the library and its activities. There is thus a normative approach to the concept of family in the library environment, which affect how the visitors can recognize and experience their own situation- either as normal or abnormal.

Bakgrund: Attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som kännetecknas av hyperaktivitet, ouppmärksamhet och impulsivitet. När en person behöver vård på grund av sin neuropsykiatriska funktionsnedsättning upplever ofta de anhöriga en skuld och anklagar sig själva för att deras familjemedlem behöver vård. När anhöriga söker vård med en familjemedlem önskar de att de skall tas på allvar, bli lyssnade på samt få känna sig betydelsefulla. Syfte: Syftet är att undersöka hur anhöriga upplever mötet med vården när en familjemedlem har diagnosen ADHD. Metod: Studien har en kvalitativ ansats och har genomförts via intervjuer av nio anhöriga till familjemedlemmar med diagnosen ADHD. Analysen har skett via kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I intervjuerna framkom att de anhöriga upplevde att sammanhang och kontinuitet saknades, att det rådde brist på viss kunskap vilket medförde stort ansvar för anhöriga. De anhöriga upplevde att det varierade i tillgången till stöd. Anhöriga upplevde även att vården inte såg hur hela familjen påverkades av att en familjemedlem hade ADHD och att det inte fokuserades på hela familjens vardagliga situation, utan mest på medicinering. Bemötandet från vårdpersonalen samt miljön runtomkring mötet var även av betydelse. Slutsats: Utifrån den inledande litteraturgenomgången och föreliggande studie kan författarna anta att vården borde anamma ett mer systemiskt förhållningssätt då de arbetar med dessa anhöriga och deras familjemedlem. Kunskap om familjefokuserad omvårdnad hos vårdpersonalen hade eventuellt varit till gagn under mötet för de anhöriga och deras familjemedlem med ADHD, för att vården skulle kunna uppfylla det behov av stöd som varje familjemedlem behöver. / Background: Attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) is a neuropsychiatric disability characterized of hyperactivity, inattentive and impulsiveness. When a person with a neuropsychiatric disability need help from the healthcare, it´s common that relatives often feel a fault and judges themselves. The relatives desired that health professionals would listen and give the relatives a feeling of being important. Aim: The aim of this study where to examine how relatives experiences the meeting with healthcare when a family member has ADHD.   Method: This study has a qualitative starting point and are made with nine interviews of relatives with a family member with ADHD. The analyze has been done by qualitative content analysis. Result:  The relatives experienced that the healthcare where missing a point of context, continuity and lack of knowledge which result in a big responsibility for the relatives themselves. It was a variation of access to support and help from the healthcare according to the relatives. The relatives also experienced that the healthcare didn’t see the whole family and how the person with ADHD affected all the family members and their everyday life. Experiences of focus on medication instead of the family’s everyday life where described. The environment and treatment from the health professionals where important to. Conclusion: Based on the initial literature review and the present study, the authors can assume that healthcare should involve a more systematic approach when working with these relatives and their family members. Knowledge of family-focused nursing care staff might have benefited during the meeting of the relatives and their family members with ADHD, so that healthcare could meet the need for support of the whole family.

Bakgrund : Årligen drabbas ungefär 300 barn av cancer. När ett barn blir sjukt drabbas hela familjen, och därför är det viktigt att vårdpersonal förstår vilka behov av stöd familjen har, samt hur vårdpersonalen kan tillfredsställa dessa behov. Att arbeta familjecentrerat underlättar för vårdpersonalen att se dessa behov, och främjar familjens upplevelse av vården. Syfte : Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka familjens upplevelse av hur livet påverkas när ett barn drabbas av cancer, samt vilket stöd de anger att de behöver av vården. Metod : En litteraturöversikt som baseras på 16 vetenskapliga artiklar. Resultat : Resultatet visade att familjens upplevelser var individuella, men det fanns några karaktäristiska drag. De flesta föräldrarna upplevde chock vid diagnostillfället, och även känslan av skuld över att inte kunna göra något åt situationen. Vardagen förändrades kraftigt för familjen, där bland annat föräldrarna upplevde sig kraftlösa och syskonen kände sorg, både över diagnosen men även på grund av den nedsatta uppmärksamheten de fick av sina föräldrar. Familjen fick anpassa livet efter sjukdomen, där relationerna blev påverkade men även ekonomin. Faktorer som underlättade situationen för familjen var bland annat socialt stöd, och för de som var troende var tron ett stort stöd. Informationen föräldrarna fick angående sjukdomen och behandlingen av vårdpersonalen påverkade deras mående. Slutsats : Familjens upplevelse var känslomässigt omtumlande, känslorna var individuella men många kände bland annat chock och kaos. Familjens upplevelse var att allt vändes upp och ned. Behovet av stöd hos föräldrar och syskon skiljde sig åt. Syskon uppskattar stöd i form av uppmärksamhet och information om deras syskons sjukdom och behandling. Föräldrar vill ha stöd i form av information, att få vara delaktiga och att kunna prata med vårdpersonalen. / Background : Yearly, approximately 300 Swedish children is diagnosed with cancer. When a child gets ill the whole family is involved, and therefore it is important for health care personnel to understand what needs the family has and how to satisfy these needs. To work family-centred facilitates for the health care personnel to see these needs, and promotes the family's experience of care. Aim : The aim of this study was to examine the families’ perceptions of how life is affected when a child is diagnosed with cancer, and what support they indicate they need from healthcare professionals. Method : A review based on 16 scientific articles. Result : The result showed that family experiences were individual, but there were some characteristic features. Most parents experienced shock at the time of diagnosis, and also the feeling of guilt over being unable to do anything about the situation. Everyday life changed dramatically for the family. The parents had feelings like powerless and the siblings felt sadness, both over the diagnosis, but also because of the reduced attention they received from their parents. The family had to adapt life after the disease, where the relationships were affected, but also the economy. Factors that facilitated the situation of the family included social support, and for believers, faith was a great support. The information the parents received of healthcare professionals regarding the disease and the treatment of the sick child affected their way to handle the situation. Conclusion : The family's experience was emotionally turbulent, the feelings were individual, but many felt shock and chaos. The family's experience was that everything was turned upside down. The need for support from parents and siblings was different. Siblings appreciate support in terms of attention and information about their sibling's disease and treatment. Parents want support in the form of information, being involved and being able to talk with healthcare professionals.

I denna studie har syftet varit att undersöka om oregelbundna arbetstider påverkar fritidsintressen och familjelivet. Med följande frågeställningarna vilka hinder som påverkar fritidsintresset ock familjelivet vid oregelbunden arbetstid samt vilka möjligheter till att hitta balansen mellan arbetet, fritidsintresset och familjelivet trots oregelbunden arbetstid? Studien är kvalitativt uppbyggd med åtta stycken intervjuer. Det resultat som framkom var att vissa av informanterna upplevde även att det inte fanns någon större påverkan på familjelivet och fritidsintressen, medans de andra informanter upplevde en påverkan med en oregelbunden arbetstid på fritidsintresset och familjelivet. / In this study, the purpose has been to investigate how irregular working hours affect leisure and family life. With the following questions what the obstacles affects leisure and family life during irregular working hours and what are the opportunities for finding the balance between work, leisure and family life despite irregular working hours? The study is qualitatively structured with eight interviews. The result showed that some of the informants also felt that there was no major impact on family life and leisure interests, while the other informants experienced an impact on irregular working hours on leisure and family life.

Syftet med studien var att ta del av och tolka åtta barns upplevelser av att leva med djur i hemmet för att genom detta öka förståelsen för barns upplevelse av att dela hem med djur. Insamlingsmetoden var semistrukturerade intervjuer och analysmetoden var tolkande fenomenologisk analys. Resultatet visar att barnens upplevelser av att leva med sällskapsdjur är komplexa, mångfacetterade och fulla av nyanser där både positiva och negativa aspekter finns representerade. Resultatet visar också en stor kompetens hos barnen när de handskas med och förhåller sig till att dela hem med djuren, vilket kan innebära både gos, lek och glädje men också rädsla för att bli bitna/rivna och att oroa sig för eller sörja ett djur. Resultatet visar även att barnens upplevelse av delaktighet i skötseln av djuren varierar, likaså varierar barnens resonemang kring huruvida djuren är familjemedlemmar eller inte. Den övergripande slutsatsen av studien blir att vi behöver få större kunskap om hur barn upplever att dela hem med djur då det är en situation som många barn delar men där mer forskning behövs som utgår från barnens perspektiv och fokuserar på upplevelsen i sig och inte på kausala samband och/eller vilka effekter djuret har på barnet.