Bakgrund: Allt fler människor väljer att vårdas hemma i livets slutskede. Denna utveckling ställer stora krav på de närstående att bära ansvaret för den döende anhöriges vård. Syfte: Syftet var att belysa närståendes upplevelser av palliativ vård i livets slutskede i hemmet i Norden. Metod: Studien som baseras på 12 kvalitativa artiklar analyserades med en innehållsanalys. Resultat: Analysen genererade tre kategorier som belyser hur de närstående upplever den palliativa vården i livets slutskede i hemmet. Dessa kategorier är: Förändrad vardag, Sjukvårdspersonalens betydelse och Närståendes behov och känslor. Resultatet visade att de närstående var i behov av stöd från sjukvårdspersonal för att kunna hantera situationen. Det framkom även att de närstående strävade efter att bibehålla sin vardag och att de ville vara involverade i vården. Slutsats: Studien påvisar hur betydelsefullt stöd från sjukvårdspersonal är för att ge de närstående tillräckligt med resurser att ansvara för den palliativa vården. Behovet av kunskap, att veta vad som ska göras och hur, är centralt för att känna delaktighet.

Sammanfattning Bakgrund: Diabetes mellitus typ 1 är en sjukdom som kan drabba både barn och vuxna. När barn drabbas av sjukdomen kan det uppstå en kris i familjen och alla familjemedlemmars vardag påverkas. Utifrån ett systemiskt perspektiv kan familjen ses som ett system, där varje del, familjemedlemmarna påverkar varandra/systemet. Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att belysa familjemedlemmars erfarenheter i vardagen, när ett barn i familjen har diabetes typ 1. Metod: En systematisk litteraturstudie valdes som metod där artiklarna söktes fram i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. 13 artiklar valdes ut och användes i analysen och diskuterades sedan gentemot kristeori och systemteori. Resultat: Ett tema identifierades; Nya erfarenheter i vardagen och fem kategorier; Att erfara utanförskap, att uppleva oro, att strävan efter acceptans, utmaningar och osäkerhet i den nya rollen och ändrad ansvarsfördelning. Slutsats: Utifrån resultatet dras följande slutsatser; utanförskapet och den förändrade ansvarsfördelningen har en påverkan på familjemedlemmarnas vardag och relationerna inom familjen. Fler i familjen än bara det drabbade barnet är i behov av support och stöd för att kunna hantera den nya förändrade vardagen. Sjuksköterskan bör utifrån ett familjefokuserat perspektiv se alla familjemedlemmar, där framförallt påverkan på syskonen bör uppmärksammas.

Bakgrund: Anorexia Nervosa (AN) är en allvarlig psykisk sjukdom som främst drabbar unga kvinnor. Till följd av extrem matvägran och ökat behov av motion svälter sig dessa individer och får allvarliga rubbningar i flertalet organsystem. Syfte: Metod: Studien baseras på en kvalitativ studie med en narrativ ansats, där fem stycken självbiografier har sammanställts enligt narrativitetsanalys av Dahlborg- Lyckhage (2012). Resultat: Resultatet formas utifrån tre kategorier, (1) Att inte hitta sig själv i sin sjukdom, (2) Känna maktlöshet när ångesten styr, (3) Ta paus från anorexin och våga vara sig själv. Diskussion: Tonåren är en tid då identiteten formas och steget ifrån att ha varit barn till att bli vuxen ökar, vilket kan ha en bidragande orsak till att AN utvecklas. Att ständigt leva med ångest och lidande gör att dem drabbade ständigt mår dåligt. Familjen är en viktig del av tillfriskningsfasen, med hjälp av en god omvårdnad ökar chansen till överlevnad. Konklusion: Genom att sjuksköterskan bekräftar patienten, ökar förtroendet mellan dem och patienten känner sig mer betydelsefull. På så sätt får sjuksköterskan kännedom om patientens låga självkänsla och självförtroende och kan bemöta patienten med öppenhet och respekt. / Background: Anorexia Nervosa (AN) is a seriously mental disease that mainly affects young women. The result of extreme starvation and increased need of exercise these women get seriously disorders in almost every organ system. Aim: To illustrate young women’s experience of living with Anorexia Nervosa. Method: The study is based on a qualitative study with a narrative approach. Five autobiographies have been complied through the narrative analysis of Dahlborg- Lyckhage (2012). Results: The result is based on three categories (1) Not finding yourself in your illness, (2) Feeling powerless when anxiety controls, (3) Taking a break from the anorexia and dare to be yourself. Discussion: The teenage years are a time when the identity is formed and the step from childhood towards adulthood becomes bigger, which can be one of the reasons why Anorexia Nervosa can evolve. Continuous living with anxiety and suffering makes these patients feel bad all the time. The family is an important part of the convalescence phase and with the help of good nursing, the chance of survival increases. Conclusion: Through the nurse acknowledging the patient, the trust between them increases and the patient can feel more important. By acquiring information about the patient’s low self- esteem and self confidence, the nurse is able to meet the patient with frankness and respect.

Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva anhörigas upplevelser av att vårda sin närstående i den palliativa vården i hemmet. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Insamlingen av vetenskapliga artiklar utfördes på databaserna CINAHL, PubMed, Vård I Norden och manuella sökningar utfördes i elektroniska tidskrifter. I resultatet användes sammanlagt 15 kvalitativa artiklar som svarade mot litteraturöversiktens syfte och frågeställning. Bedömningsmall med kvalitativ inriktning användes för att granska artiklarnas kvalité. Artiklar med medel till hög kvalité inkluderades i studiens resultat. Resultat: Resultatet byggde på fem huvudteman utifrån anhörigas upplevelser av palliativ vård, (1) anhörigas beslut att vårda en närstående i hemmet, beskriver anhörigas negativa syn på sjukhusmiljön och närståendes önskan om att avsluta sitt liv i hemmet. (2) positiva och negativa faktorer med vård i hemmet, beskriver trygghet i palliativa teamets tillgänglighet, negativ faktor var bland annat trötthet, isolering och brist på stöd. (3) ansvar för vården, att vara oförberedd på rollen som anhörigvårdare och 24 timmars ansvar för sin närstående. (4) relationen mellan anhörig och närstående, stöd i att kommunicera med sin närstående i existentiella frågor. (5) stöd från kvalificerad vårdpersonal, beskriver bristande information från kvalificerad vårdpersonal om sjukdomsförlopp och vårdarrollen. Psykiskt- socialt- och existentiellt stöd var bristfälligt och som anhöriga uttryckte behov av. Konklusion: De främsta faktorerna till valet att bli anhörigvårdare grundade sig i viljan att uppfylla närståendes önskan att få spendera sista tiden i hemmet och att sjukhusmiljön sågs som kall och opersonlig. Anhöriga önskade socialt- psykiskt- och existentiellt stöd.

Syftet var att undersöka om det fanns någon skillnad mellan de växelvisboende barnen och de barn som bor hos en förälder i fråga om sociala relationer. Under de senaste åren har hälften av   föräldrar som skiljer sig ordnat växelvisboende för sina barn. Totalt är det 35 procent av barnen med skilda föräldrar som har växelvisboende. En orsak till ökningen kan vara de lagändringar som skett under de senaste decennierna, angående gemensam vårdnad som är idag är den vanligaste  vårdnadsformen. Det är fortfarande vanligast att barn bor enbart eller mest hos mamma efter en skilsmässa. Social nätverksteori används för att förklara varför de sociala relationerna är viktiga för ett barns utveckling. Begreppen mikrosystem beskriver relationerna till föräldrar och nära vänner och mesosystem används för att beskriva det som händer när barnen interagerar med varandras familjer vid besök hos en kompis. Materialet analyseras genom multivariat logistisk regressionalalys där modellen har växelvisboende som oberoende variabel mot undersökningsvariablerna. Undersökningsvariablerna beskriver de sociala relationerna i variablerna antal nära vänner i klassen, besök hemma hos kompisar, kompisar hemma på besök och hur intervjupersonerna kommer överens med mamma och pappa. Resultatet visade inga skillnader på vänskaps-och besöksvariablerna mellan de växelvisboende barnen och de som bor med en förälder. Däremot fanns det en skillnad mellan de växelvisboende i hur de kom överens med sina föräldrar, där de flesta hade svarat mycket bra eller ganska bra. Studiens brister betår bl.a. i kausalitets problem, det var omöjligt att säga om vänskapsrelationerna skapades innan eller efter barnet blev växelvisboende. Fördelen med studien är att det är barnen själva som svarat på enkäten.

Bakgrund: När en familj plötsligt förlorar ett efterlängtat barn blir inte livet som tänkt, i den akuta fasen bemöts modern och fadern av personal, oftast sjukvårdspersonal från mödravården. För att omvårdnaden till föräldrarna ska bli den bästa krävs en omsorg mellan sjukvårdspersonal och familj men vad tycker föräldrarna om den och vad tycker dem är viktigt i bemötandet med dem. Syfte: Belysa föräldrars upplevelse av personalens bemötande när dem förlorat ett barn i neonatal död. Metod: En litteraturöversikt där 9 vetenskapliga artiklar sammanställts i resultatet. Resultat: Föräldrar till de barn som dött är i kris och behöver mycket stöd i olika former, fysiskt och psykiskt. De beskriver vikten av känna sig sedd, hörd och lyssnad till. Diskussion: Det föräldrarna uttryckte var genomgående för resultatet i översikten. Mer kunskap och stöd från sjukvården eftersträvas. Slutsats: Resultatet lyfter fram den viktiga rollen sjukvårdspersonalen har och hur viktigt deras stöd är när traumatiska saker händer men flera gånger brister kunskapen och den behövs förbättras och förnyas och ständigt arbetas med. / <p>Godkännane datum: 2017-12-06</p>

Bakgrund: Palliativ vård har sitt ursprung i den vård som gavs till döende människor på medeltiden. Vidare har den moderna hospicerörelsen Dame Cicely Saunders grundade inspirerat till den helhetsvård som används idag. Den palliativa vården utgår ifrån fyra hörnstenar; Symtomkontroll, Närståendestöd, Teamarbete, Kommunikation och relation. Sjuksköterskan ska besitta grundläggande kunskap i allmän palliativ vård vilket kan bedrivas hemma, på äldreboende och sjukhus. Sjuksköterskan har kontinuerlig kontakt med patienten och närstående och i mötet med familjen ska hens förhållningssätt präglas av empati och respekt för den enskildes integritet.  Syftet: Syftet var att undersöka sjuksköterskans upplevelser av att arbeta i palliativ vård inom slutenvård.  Metod: En kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats genomfördes. Tio vetenskapliga artiklar analyserades manifest.  Resultat: Resultatet presenteras under tre kategorier: Relationens betydelse, Emotionella utmaningar och Att stödja i livets slutskede. Dessa kategorier är i sin tur indelade i sju subkategorier.  Slutsats: Sjuksköterskor upplevde att emotionellt engagemang i palliativ vård samt konsekvenser av uteblivet stöd gör att sjuksköterskan riskerar utbrändhet.

Varje år suiciderar 800 000personer världen över. I Sverige 2016 avled 1 129 personer till följd av suicid. Efter ett suicid är det ett stort antal närstående som lämnas kvar. Ett suicid kan av närstående upplevas traumatiskt och leda till en stor sorg och ett enormt lidande. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva närståendes upplevelser av att en anhörig suicideraroch tiden därefter. Studiens resultat bygger på en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats där narrativ i en bok har analyserats. Detta resulterade i tre kategorier: Att nås av beskedet och söka förklaringar; Att klandra sig själv och känna skuld; Att det är viktigt att få dela sin sorg med andra och få stöd. Närstående har ett behov av stöd och tröst, både professionellt samt från vänner och familj. Sjuksköterskan kan hjälpa dessa personer genom att lyssna och identifiera deras styrkor och behov, på så vis kan närstående erbjudas rätt hjälp och stöd.

Arbetet är en stor del av de flesta människors liv och för att en arbetande människa ska må bra bör det finnas en god balans mellan arbetet och det övriga livet. Där det råder obalans upplever människor att deras livspussel blir allt svårare att lägga. Det här gäller även för mellanchefer som dessutom har en position där kraven inte bara kommer uppifrån utan även från medarbetarna underifrån. Vi har i den här studien valt att fokusera på hur mellanchefer, som vi till en början hade förutfattade meningar om att de var extra utsatta av stress och press på grund av arbetets karaktär. Vårt syfte har alltså varit att studera hur upplevelsen av work-life balance ser ut för mellanchefer. Vi har valt att fokusera på fyra stycken frågeställningar; “Vilka centrala upplevelser av work-life balance kan urskiljas bland mellanchefer?”, “På vilket sätt påverkar sfärerna arbete och övrigt liv varandra?”, “Finns det skillnader mellan olika branscher och i så fall hur ser de ut?” samt “Finns det skillnader mellan manliga och kvinnliga mellanchefer och i så fall hur ser de ut?”.     I denna studiens teoretiska referensram inriktar vi oss på relationen mellan arbete och övrigt liv, tillgänglighet och balans mellan arbetet och familjen, digitaliseringens påverkan, flexibilitet i arbetet samt faktorer i arbetet som påverkar relationen mellan arbete och övrigt liv. Vi har utgått från dessa områden för att skapa en intervjuguide som gav grunden till analysen. De nio mellanchefer som deltog i studien gav blandade synsätt på sina livssituationer. Samtliga respondenter valdes utifrån uppsatta kriterier där vi ville att de skulle ha chefer över sig och anställda under sig.   Studiens resultat visade att vilken bransch, vilket kön man tillhör samt vilken livssituation en mellanchef befinner sig i påverkade upplevelsen av work-life balance. Det visade sig att flexibilitet mellan arbetet och det övriga livet, genom exempelvis teknik såsom smartphones och bärbara datorer påverkar deras balans. Det här ledde till stress hos vissa av våra respondenter och det framkom att för att minska denna så var en uppdelning av arbetet och det övriga livet nödvändigt. Graden av krav och kontroll påverkar även det en mellanchefs upplevelse av sitt psykiska välmående. Det visade sig att fälten i Karaseks och Theorells krav- och kontrollmodell tycks stämma överens med intervjupersonernas upplevelse av sitt arbete då de, trots press och stress från både högre chefer och underordnade, faktiskt trivs med det de arbetar med. Det här är på grund av den grad av kontroll de anser sig ha. Det framkom även i studien att det finns skillnader mellan kvinnliga och manliga mellanchefer när det kommer till acceptans av arbetstiden i familjen. De kvinnliga mellancheferna i vår studie hade fler diskussioner eller dyster om hur mycket de arbetade än vad de manliga cheferna hade.   Nyckelord: Work-life balance, mellanchefer, tillgänglighet, flexibilitet, digitalisering, familj

För att veta vilka inkomster en person ska beskattas för i Sverige måste det fastställas huruvida personen är begränsat eller obegränsat skattskyldig i landet. Om en person är obegränsat skattskyldig ska denna beskattas för alla sina inkomster i Sverige, medan en begränsat skattskyldig ska beskattas endast för ett fåtal specifika inkomster. En omständighet som gör att en person är att anse som obegränsat skattskyldig är om den har väsentlig anknytning till Sverige. Det är just detta begrepp, väsentlig anknytning till Sverige, som är aktuellt för denna uppsats. Då konsekvenserna av att vara begränsat respektive obegränsat skattskyldig skiljer sig åt så pass mycket är det viktigt med en förståelse för hur bedömningen rörande detta görs. Därmed har denna uppsats till syfte att öka förståelsen för det skatterättsliga begreppet väsentlig anknytning genom en presentation av de faktorer som påverkar huruvida väsentlig anknytning föreligger. Dessutom görs en djupare analys gällande två av dessa, nämligen familj och bostad inrättad för åretruntbruk. Under uppsatsen har sammanställts vissa juridiska fakta. Dessa har sedan använts vid en diskussion kring vissa faktorer inom begreppet väsentlig anknytning för att därigenom försöka fastställa gällande rätt på det angivna området. Därav har uppsatsen författats med hjälp av den rättsdogmatiska metoden med sitt syfte att fastställa gällande rätt med hjälp av rättskälleläran. Innebörden av de olika faktorer som påverkar huruvida väsentlig anknytning föreligger har tagits fram. Genom den djupare analys som har gjorts rörande familj och bostad inrättad för åretruntbruk har viktiga konstateranden uppmärksammats som ökat vår förståelse för bedömningen rörande dem. Bland annat har rörande bostad kunnat konstateras att det viktiga i bedömningen har varit hur bostaden har använts medan det varit av underordnad betydelse huruvida den faktiskt varit inrättad för åretruntbruk. Rörande familj har bland annat kunnat konstateras att möjligheten till att väsentlig anknytning föreligger är större om en person har en make bosatt i Sverige än om denne har ett barn bosatt i Sverige.