combining approaches to family language policy with a language socialization approach, the present thesis examines family interoctions in five bi/multilingual lronian families in Sweden. The foci of the thesis have emerged from viewing and analyzing video-recordings of the families' everyday interactions, interviews and observations conducted during two phases of fieldwork. The thesis explores family - parents' and children's - language practices and the ways they contribute to the construction, negotiation and instantiation of family language policies. Considering children's active role in family interactions, it explores parents' heritage language maintenance practices and children's responses to these practices. In addition, the thesis examinas siblings' contribution to familial language choices and practices. The thesis documents parental strategies aimed at heritage language maintenance and children's bi/multilingual development. Recurrent interactional practices - through which parents attempted to enforce a monolingual, heritage language, context for parent-child interactions - were explored (Study Il. Through such exchanges the parents positioned themselves as "experts", insisting on the child's compliance, whereas the child's (affectively aggravated) resistance was frequent, and the parents recurrently accommodated the child's language choices by terminating language instruction. Such language maintenance strategies at times resulted in explicit and implicit language negotiations, and the child's growing resistance cantributed to changes in parents' language practices over time (Study Il). Siblings' contribution to shaping the language practices and language environment of immigrant families was explored in Study 111. It shows that siblings corrected each other's language use and choices and provided language instruction (in Swedish, English and heritage languages) when language-related problems occurred. By predominantly using swedish, siblings contributed to language shift. The thesis shows how family members' language practices contribute to heritage language maintenance or language shift and to shaping family language policies. / Denna avhandling använder och kombinerar språksocialisations- och språkpolicy-ansatser och undersöker återkommande samspelssituationer i fem flerspråkiga Iranska familjer i Sverige. Avhandlingens material är videoinspelningar av familjers vardagliga interaktioner, intervjuer och observationer insamlade under två perioder av datainsamling. I fokus för analyserna är familjers språkliga praktiker och hur föräldrar och barn etablerar eller förhandlar om familjers språkpolicy. Särskilt uppmärksammas barns aktiva roll i familjers interaktioner och det dynamiska samspelet mellan föräldrars försök att bevara hemspråket och barnens agerande och förhållningssätt. Vidare studeras syskonens roll i familjernas språkval och språkanvändning. Avhandlingen delstudier beskriver föräldrars strategier för att bevara hemspråken och för att bidra till barns flerspråkighet. Återkommande interaktionella praktiker som föräldrar använde för att upprätthålla en enspråkig hemspråkskontext för förälder-barn interaktioner beskrivs i studie I. Studien visar att barnet ofta gjorde motstånd mot föräldrars insisterande strategier. Motståndet resulterade i olika typer av explicita eller implicita förhandlingar. Barnens växande motstånd bidrog till att föräldrarna ändrade sina språkpraktiker över tid och delvis anpassade sig till barnens språkval (studie llJ. Syskonens bidrag till att utforma familjers språkliga praktiker undersöks i studie 111. Studien visar att syskon korrigerade varandras språkanvändning och språkval och initierade instruktioner på svenska, engelska och hemspråken när olika språkrelaterade problem uppkom. Syskonen använde svenska i stor utsträckning och bidrog på så sätt till språkskifte i familjerna.

Background:Overweight and obesity among children has increased, this is seen to be due to genetic causes in combination with environmental factors. Overweight and obesity is a contributing factor due to diseases such as type 2 diabetes and cardiovascular disease and psychological stress of the individual. Aim: The aim of the present study was to describe the families' perceptions related to their child being overweight or obese. Furthermore, the aim has been to describe the articles included data collection method. Method: Twelve pieces of scientific papers were used as a basis for a literature study with a descriptive design. Main results:This literature study shows that families rarely perceive their child's proper weight. In most cases families underestimated child obesity because they considered them as normal weight. Difference between girls and boys was something that emerged, it turned out that the parents had a higher acceptance regarding overweight boys related to girls being overweight. Socioeconomic differences were also significant when one clearly saw a higher acceptance regarding obesity in parents with low income. The parents felt that in the preventive work with overweight children, it was important that the focus would be on the whole family and not just the overweight child. Articles data collection method consisted of interviews and questionnaires. Conclusion: Families often underestimated their child's obesity. Parents felt that in the preventive work with overweight or obese children, it was important that the focus would be on the whole family and not just on the child. Knowledge of how families perceive their child's overweight and obesity are important to increase understanding of how prevention work should be improved and be made by health care professionals.

Diabetes typ 1 är en kronisk sjukdom vars incidens och prevalens ökar i Sverige. Sjukdomen debuterar vanligtvis i barndomen och medför livslång behandling. Därför krävs det att familjen lär sig att hantera och leva med sjukdomen i det vardagliga livet. Syftet med studien var att beskriva familjens erfarenheter av att leva med ett barn som har diabetes typ 1. Metoden som valdes var en litteraturöversikt. Studien bygger på 13 kvalitativa artiklar. Sökningen gjordes i databaserna CINAHL och PubMed. I resultatet framkom följande fyra teman: att familjerelationerna förändras, att leva med ökad oro och rädsla, att familjens levnadsvanor förändras samt att leva med ökat ansvar. Resultatet visade att hela familjen påverkas när ett barn i familjen insjuknar i diabetes typ 1. Inledningsvis upplever familjen en jobbig period då de måste skaffa nya rutiner för att upprätthålla barnets hälsa. När familjen fått mer erfarenhet och kunskap blir de tryggare i situationen. Trots det känner de alltid oro för barnet. Slutsatsen är att sjuksköterskan har en betydelsefull roll för hela familjen och det är viktigt att skilja på familjens och barnets erfarenheter. Det är viktigt att sjuksköterskan har kunskap om familjens erfarenheter för att möta deras behov och anpassa vården utefter det. / Type 1 diabetes is a chronic disease which incidence and prevalence is increasing in Sweden. It is most common that the disease debuts in childhood. The child with type 1 diabetes requires lifelong treatment and therefore the family has to learn how to manage the disease in everyday life. The aim of this study was to describe the family’s lived experiences when a child has type 1 diabetes. The chosen method was a literature review. The study is based on 13 qualitative articles which were found in the databases CINAHL and PubMed. The results showed following four themes: changed family relationships, increased concern and fear, changed living habits and increased responsibility. Initially the family experiences a difficult time and they need to set up new routines to maintain the child’s health. Experiences gain knowledge and leads to security over time. Although the family are always concerned about the child. Therefore the nurse has an important role for the whole family and it is important to distinguish between the family’s experiences and the child’s experiences. It is important that the nurse has the knowledge of the family’s experiences in order to understand their needs and adapt the care.

Bakgrund: Övervikt hos barn är ett globalt problem som de senaste decennierna ökat i snabb takt. Övervikten medför både medicinska och psykosociala konsekvenser hos barnen. Familjerna till barnen har en viktig roll i att skapa en långvarig livsstilsförändring och det är viktigt att sjuksköterskor arbetar med hela familjen i prevention- och interventionsarbetet. Syfte: Studiens syfte var att belysa de hinder och utmaningar som sjuksköterskan upplever i bemötandet av överviktiga barn och deras familjer. Metod: En litteraturöversikt innefattande 10 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Det uppmärksammades att hinder och utmaningar som sjuksköterskor upplevde ofta var relaterade till familjen och föreställningar om familjens livsstil. Hinder och utmaningar var även kopplade till okunskap och det känsliga ämnets komplexitet. Resultatet sammanfattades i fyra områden: Sjuksköterskan, Familjen, Interaktionen sjuksköterska - familj samt Samhället. Slutsats: Ämnet övervikt hos barn ansågs vara känsligt och svårt att tala om, vilket i sin tur kan leda till att barnen inte får den adekvata hjälp som krävs för en hållbar livsstilsförändring. Klinisk betydelse: Genom att belysa hinder och utmaningar som sjuksköterskor upplever i bemötandet av familjer med överviktsproblematik, så ökar möjligheterna att stärka kunskaperna inom ämnet och utveckla en mer effektiv vård. / Background: Overweight children is a global problem that has increased rapidly the last decades. It causes medical and psychological consequences for the children. The families to the children play an important role in creating a long-lasting lifestyle change and it is important that nurses work together with the whole family in prevention- and intervention efforts. Aim: The purpose of this study was to highlight the barriers and challenges that nurse’s experience in the treatment of overweight children and their families. Method: A literature review was done on ten scientific articles with qualitative approach. Results: The barriers and challenges that nurses often experienced were related to the family and the nurse’s beliefs about family lifestyle. They were also linked to ignorance and the complexity of the topic. The results were summarized in four areas: The Nurse, The Family, The Interaction nurse - family and Society. Conclusion: Obesity in children was considered to be a sensitive and difficult topic to talk about, therefor it is a risk that children are not receiving the adequate help that are required for a lifestyle change. Clinical value: By highlighting the barriers and challenges that nurses experienced in the treatment of families with weight problems, there is potential for strengthening the knowledge of the subject which can lead to improvements in care of overweight children.

Hageby är en stadsdel i Norrköping som i huvudsak betraktas som segregerad, med en hög andel utlandsfödda innevånare. Området förknippas också med låg socioekonomisk status, kriminalitet, hög arbetslöshet och utanförskap. Den externa bilden av området är i hög grad negativ medan den interna upplevelsen och uppfattningen om Hageby till största delen är positiv. Vissa interna konflikter, baserade på etnicitet och religion, är tydligt närvarande men de flesta informanter har en positiv syn på ”svenskar”, trots att många har få möjligheter eller tillfällen att interagera med etniska svenskar. För många av innevånarna tycks det upplevas som åtminstone delvis positivt att bo i ett mångkulturellt område och för nyanlända tycks närheten till familj och den etniska gruppen ha en tydligt dämpande effekt på den stress som anpassningen till den nya livssituationen och samhället kan ge upphov till. En omfattande mängd forskning visar att boendesegregation tenderar att förlänga integrationsprocessen ochhar negativ inverkan på språkutveckling, skapandet av nätverk på arbetsmarknaden, förståelse och fullt deltagande i samhället och därmed utövandet av medborgarskap. Trots det, visar mina informanter att boende i ett segregerat område inte nödvändigtvis får dessa effekter för individer. Men den negativa stereotypiseringen av området och dess innevånare tenderar att ha en viss effekt på självbilden och identitetsskapandet hos människor som bor där. / Hageby is a district in Norrköping, which is mainly perceived as segregated with a large number of inhabitants of foreign origin. It's also associated with low socioeconomic status, criminality, high unemployment and social exclusion. The external perception of the area is mainly negative, whilst the internal experiences and views, on the contrary are quite positive. Some internal conflicts, based on ethnicity and religion is clearly present here, but most informants expresses a positive view of the Swedish people, though many have little opportunity to interact with ethnic Swedes. Living in a multicultural area, seems for many of the local inhabitants to be something partly positive. For newcomers living there, closeness to family and their ethnic group, also helps soften the stress of settling in and adjusting to a new community. Extensive research shows that living in a segregated area, tend to slow the integration process, having negative effect on learning the new language, developing networks necessary for finding work, understanding of and full participation in society. Newer the less, my informants show that living in a segregated area, does not necessarily have these effects on an individual level. Although the extended influence of negative stereotyping of the area and the people who live there, tend to have an effect on self image and the construction of identity.

<p>Det finns inga exakta siffror i Sverige på hur många barn som erhåller akut avancerad vård, men sjukhusvistelserna för barn omfattar en hög del akut, ofta kritisk vård. Det finns heller inga klart uttryckta riktlinjer för föräldrars närvaro i samband med akut avancerad vård av deras barn på sjukhusen i Sverige. Syftet med studien var att öka kunskapen om föräldrars upplevelser av att vara närvarande vid akut avancerad vård av deras barn som vårdas på sjukhus, med målet att få systematisk kunskap om huruvida närvaro bör uppmuntras. En litteraturstudie genomfördes och fem vetenskapliga artiklar och en uppsats på nivån 61-80 poäng granskades. Föräldrar mellan 20-44 år ingick i studien och barnen som genomgått akut avancerad vård var mellan 0-18 år. Resultatet visar att föräldrarna upplever att närvaron till största del är positiv. De upplever att deras närvaro lindrar både deras eget och barnets lidande. Det förekommer dock upplevelser som leder till ett ökat lidande, som t.ex. brister i vården. Resultatet beskriver också att föräldrarna har en moralisk plikt att närvara, att det är deras rättighet och skyldighet som förälder. Som allmänsjuksköterska är det vanligt att stöta på situationer där föräldrarna vill närvara vid deras barns akuta avancerade vård. Det är då viktigt att kunna stödja både patienten och föräldrarna och denna studie bidrar med kunskap om vad föräldrarna upplever som viktiga faktorer för att detta ska kunna ske.</p>

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett växande problem i stora delar av världen. Dagens moderna livsstil bidrar till allt mer stillasittande arbete och aktiviteter. Fetma hos barn kan orsaka fysisk, social och psykisk ohälsa i vuxen ålder. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva sjuksköterskans upplevelser av stödjande insatser enligt familjefokuserad omvårdnad av barn med övervikt och fetma. Metod: Det är en allmän litteraturstudie där nio vetenskapliga artiklar granskats och valts ut för att svara på syftet. Datainsamling skedde i databaserna Cinahl, Medline, Amed, Academic Search Elite. Utifrån artiklarnas resultat delades innehållet in i fem huvudteman som kategoriserar sjuksköterskans upplevelser av stöd i arbetet med familjer som har barn med övervikt och fetma. Resultat: Sjuksköterskan upplever att i kommunikationen med familjen med barn som har övervikt och fetma är föräldrarnas attityder det största hindret i arbetet med stödjande insatser. Många föräldrar saknar sjukdomsinsikt gällande sitt barns fetma som också försvårar sjuksköterskans arbete i den familjefokuserade omvårdnaden. Kost, motion och lek upplevs som en självklar del i sjuksköterskans stödjande insatser och tas upp i flera av artiklarna men också insatser i skolan upplevs vara ett viktigt stöd. Slutsats: Övervikt och fetma är ett känsligt ämne. Det kräver mer kunskap och resurser om hur sjuksköterskan kan nå fram till föräldrar i att ge information, stöd och motivation till en hälsosammare livsstil för deras barn med övervikt och fetma. / Background: Obesity is a growing problem in many parts of the world. Today´s modern lifestyle contributes increasingly sedentary work and less physical activities. Obesity among children can cause physical, social and mental health problems in adulthood. Aim: The aim of this study is to describe the nurses´ experiences of support according to family- focused nursing care for children with overweight and obesity. Method: This is a literature- review of nine scientific articles which are reviewed and selected to answer the aim of this study. Data collection took place in the databases Cinahl, Medline, Amed and Academic Search Elite. Based on the result of the articles were the content divided into five main themes that categorize nurses´ experiences of support in their work with families who have children with overweight and obesity. Results: Nurses describes experiences with feelings that communication with parents is the biggest barrier in advocacy with families who have children with overweight and obesity. Many parents are lack of health- awareness regarding to their child´s obesity, which also complicates nurses´ work in the family- focused care. Diet, exercise and play is perceived as an integral part of the nurse´s supportive efforts and are raised in a number of the articles but also work in schools are perceived to be an important support. Conclusion: Overweight and obesity is a sensitive topic. It requires more knowledge and resources about how nurses can reach up to parents to provide information, support and motivation to a healthier lifestyle for their children with overweight and obesity.

The purpose of the study isto,based on network theory, systems theory and development ecological systems theory,understand parent’sexperiences of having children with autismspectrum, as well as understand the importance of social networksfor the parents. All of the intervieweeswere mothers. The results showed that it is important to parentsto have contact with other parents who are in the same situation as them. Many of the interviewees had a small social network. The parents have tostruggle to get the support they are entitled to and thereforetheyfeel likethe "annoying" parent. Some of the parents felt that they are socially isolated and do not have the energy to maintain asocial life. In some cases,thesurrounding had a lack of patience and understanding for the families with children with autismspectrumand the family did not have the energy to keep in touch with them.The resultsalso showed that all the interviewees have previously had difficulties in the cooperation with the school butithas slowly gotten better, which may be because the mothers have to be the "annoying" parents who require their rights to theirchildren.

Bakgrund: Hos sjuksköterskor på akutmottagning råder delade meningar om närståendes närvaro vid hjärt-lungräddning. Detta kan bero på om sjuksköterskan har positiva eller negativa upplevelser av situationen. Sedan flera år finns internationella riktlinjer skrivna som förespråkar närståendes närvaro, dessa används generellt inte i någon större utsträckning. Syfte: Att belysa sjuksköterskans upplevelse av närståendes närvaro vid hjärt-lungräddning på akutmottagning. Metod: En litteraturstudie har genomförts med 12 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Under senare år har majoriteten av sjuksköterskorna gått från negativ inställning till positiv för närståendes närvaro vid HLR. Att närstående varit närvarande i de fall där HLR inte varit lyckad trodde sjuksköterskorna kunde underlätta det kommande sorgarbetet. Sjuksköterskorna trodde att närstående lättare kunde acceptera det plötsliga dödsfallet om de fick beröra, ta farväl och vara ett stöd den sista stunden i livet för sin familjemedlem. Slutsats: För att sjuksköterskan ska kunna behålla sin positiva upplevelse till närståendes närvaro vid HLR på akutmottagning krävs utvecklings–och förbättringsarbete. I detta arbete krävs både teoretisk och praktisk utbildning inom området. Samt etablering av de internationella riktlinjerna till lokala riktlinjer. / Background: Among nurses in emergency department is a difference of opinion regarding the issue of relatives being present during cardiopulmonary resuscitation. This can depend on the nurse have positive or negative experience of the situation. Since several years international guidelines are written to recommend relatives being present but in general they are not used. The aim: Of this study was to explain nurse’s experiences of relative’s presence during cardiopulmonary resuscitation in emergency department. Method: A literature review in which 12 qualitative and quantitative scientific papers have been reviewed. Results: During the last years most parts of the nurses changed their opinion from negative to positive regarding to relatives being present at CPR. If relatives been present when CPR wasn´t successful the nurses believed could help the coming grieving process. Nurses believed that relatives easier could accept the sudden death if they were able to touch, to say goodbye and share the last moments in life with their family member. Conclusion: To maintain the nurse positive experience of relative presence during CPR in emergency department needs development- and improvement work. This work needs both theoretical and practical education. And also there are needs to establish the international guidelines to local guidelines.

Bakgrun: Övervikt hos barn kan väcka starka känslor hos föräldrarna. I mötet med barnet och familjen inom barnavårdscentralens verksamhet var det stödjande och vägledande arbetet en central uppgift för distriktssköterskor. Det kan vara svårt att samtala om barnets övervikt utan att familjen känner sig sårad. Syfte: Syftet med studien varatt beskriva hur distriktssköterskor på barnavårdscentralen upplever mötet med familjer till överviktiga barn. Metod: Sju inervjuer genomfördes med distriktssköterskor på BVC. Data analyserades utifrån kvalitativ innehålsanalys med induktiv ansats. Resutlat: Ur resultatet framträdde två huvudteman som benämnes; Utmaningar och svårigheter i samtalet och mötet samt Att se helheten i mötet med familjen för att kunna vägleda till en hälsofrämjande förändring. Sammanfattning: Resultatet framöll att distriktssköterskor på BVC upplevde att mötet och samtalet med överviktiga barn och deras familjer ofta var svåra att genomföra eftersom ämnet var känsligt. Resultatet styrker vikten av att se till varje familjs situation och utifrån det skapa förutsätningar till förändrade levnadsvanor. Det ställde krav på lyhördhet och varsamt förhållningssätt av distriktssköterskor för att nå fram med sitt budskap. / Background: Obesity in children is a sensetive topic that can arouse strong emotions among the parents. In the meeting with the children and their families the child care center´s function is to support and guide, because that work is a key task för the districtnurse. Children´s obesity is a sensitive topic and its difficult to talk about it without make the families to get a sense och feeling hurt. Aims: the aim of this study is to describe how district nurses at the child care center expeience meeting with families of overweight children. Metod: Seven interviews were conducted with district nurses in child health activities. Data were using qualitative content analysis with an inductive approach. Results: From the result appeared two main themes; Challenges and difficulties in the conversation in the meeting with the family, to be able to have an holistic approach in the meeting with the family to get a health promoting change. Summary: The result describes how the district nurses in child care center experience the meeting with the families to overweight children, and difficulties to deal with because of the subjects sensivity. The result proves the importance of to find out about each family´s situation and create conditions for changing lifestyles. The district nurses caring attitude is importent to get the message trough.