Inom management är uttrycket operationell effektivitet ett vedertaget begrepp. Termen syftar till den löpande verksamheten inom ett företag och effektiviteten i dessa processer. Hos de börsnoterade fastighetsbolagen idag är detta ett uttryck som inte känns igen. För den långsiktigt inriktade investeraren är den löpande verksamhetens effektivitet av intresse vid jämförelse av olika bolag. Införandet av begreppet skulle underlätta för branschen, kunna ge ökad transparens i informationsflödet så att intressenter kan se på företaget så som dess ledning kan. Även för företagen själva att genom enkla medel följa företagets effektivitet i den löpande verksamheten så investeringsverksamheten inte tar över. Syftet med arbetet är att utifrån detta undersöka fastighetsföretagande och nuvarande metod att mäta operationell effektivitet. Möjligheten till att utforma en metod för jämförelse av operationell effektivitet utifrån en specifik kostnadspost studeras och vi valde posten för fastighetsadministration. Resultatet av intervjuer med några börsnoterade fastighetsbolags kompletterat med granskning av deras årsredovisningar visar sammanfattningsvis på ett intresse för begreppet operationell effektivitet i branschen. Uttrycket i sig är inte i bruk men däremot konceptet, bolagen har dock lite olika syn på vad uttrycket innebär. För att kunna precisera och förankra begreppet krävs fortsatta studier inriktade på att samföra de olika synsätten så att det kan bli en vedertagen term i branschen.

Vid införandet av tredimensionell fastighetsbildning i Sverige fanns det en oro för att det befintliga fastighetsbeståndet skulle fragmentiseras, något som skulle medföra stora kostnader för det allmänna vid planläggning och inventering av beståndet. Det har nu gått drygt sju år sedan det blev tillåtet att indela fastigheter i tre dimensioner i Sverige och det är nu möjligt att studera hur laginstitutet används idag och i vilken omfattning det används. Informationen som behövts för att genomföra denna studie har hämtats från förarbeten men har också till stor del inhämtats från Olof Sjöblom, förrättningshandläggare med stor erfarenhet av tredimensionell fastighetsbildning och Björn Hedlund, bolagslantmätare vid JM som har erfarenhet av tredimensionell fastighetsbildning från byggbolagens sida. Studien visar att tredimensionell fastighetsbildning fortfarande sker i begränsad omfattning, även om det sakta ökat sedan möjligheten att fastighetsindela i tre dimensioner öppnades. Det svaga intresset kan starkt kopplas till den skepsis och osäkerhet inför tredimensionell fastighetsbildning som fortfarande finns hos de stora aktörerna, främst förenat med ännu ouppklarade spörsmål grannar och försäkringsbolag emellan. Trots det svaga intresset kan vi se att rättsinstitutet fungerar så som det var tänkt. Den nya lagstiftningen har gett en möjlighet att förenkla förvaltningssituationer och möjliggöra en effektivare markanvändning.

There is no consensus in the research on whether ecologically sustainable properties are economically favorable for real estate companies. Environmental investments and ecologically sustainable properties are often associated with high costs in relation to the return. Due to this, there is a perception that environmental investments are not financially sustainable. A too long time horizon between the initial environmental investments and the visibility of the economic return complicates the incentives for ecological sustainability. Other researchers, on the other hand, say that the notion that environmental investments are not financially sustainable is a flawed notion. In the long term, ecological sustainability work can contribute to cost minimization and increased productivity of employees. Other indirect benefits are, for example, reputation and the ability to retain a loyal workforce and prepare for future possible austerity measures. In light of this ambiguity, essays are intended to examine whether real estate companies consider it economically advantageous to conduct ecological sustainability work for commercial properties. After conducting interviews with real estate companies, the essay authors were able to state that the financial attitude towards ecological sustainability work is positive. The real estate companies take a long-term perspective when assessing the consequences of green investments. In addition to previous research in the subject, the theoretical focus focuses on institutional logic that addresses decisive factors in decision-making regarding investments that can harmonize or collide in different situations. The theory becomes relevant to the thesis 'subject area when it comes to the real estate companies' willingness to behave ecologically sustainable and at the same time achieve financial stability. Keywords: Ecological sustainability, economic consequences, real estate, environmental certification

Title: Pandemic's impact on real estate companies - a qualitative study of privately owned and commercial real estate companies' management during the pandemic. Authors: Anton Berg and Anton Bjerborn Keywords: Commercial properties, property management, operation and maintenance work. Aim: The aim of the study is to describe and explain how the commercial real estate companies have been affected by the current pandemic and then with a focus on its operation and maintenance work as well as investments. The study also aims to describe the economic consequences that the pandemic has caused for the real estate companies, this to create an understanding over the situation and to cope with similar circumstances in the future. Theoretical reference frame: The study's theoretical frame of reference is established through three subject areas that are relevant to the study and consists of external and internal circumstances as well as property management. Each subject area also has several subcategories that address essential parts for each area. The chapter concludes with a graphic model that summarizes the theoretical frame of reference and its subcategories to make it easier to get an overview of the study's theory. Method: The study has been established through a qualitative research method at the same time as the empirical material has been collected through semi-structured interviews of eight different privately owned and commercial real estate companies in Sweden. Conclusion: After analyzing the theoretical and empirical material, the study's conclusion shows that the real estate companies have to some extent been affected by the pandemic in the form of poorer cash flows, postponed operation and maintenance work and minor investments. The actual outcome cannot be determined in this situation

Fastighetsbranschen är en av de sektorer som har störst påverkan på miljön,men under senaste åren har det gjorts stora satsningar för att hitta mermiljövänliga lösningar. Medvetenheten kring hållbarhet hos investerare ochhyresgäster har ökat tillsammans med krav och riktlinjer från EU. Eftersom efterfrågan hos hyresgästerna ökar behöver investerare anpassa utvecklandet avsina projekt efter deras önskemål. Tidigare har det varit svårt för värderare att utläsa om gröna byggnader kan medföra högre ekonomiska värden. Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen kring hur hållbarhet, och i synnerhet miljömässig hållbarhet, värdesätts vid kommersiella fastigheter - både genom värderares och investerares perspektiv. För att belysa detta har vi i teorikapitlet tagit fram tidigare forskning inom områdena värdering, investering,miljöcertifieringar och hållbar utveckling.Studien har en kvalitativ ansats och är genomförd med semistrukturerade intervjuer. Respondenterna består av värderare inom den kommersiella marknaden samt investerare hos tre olika fastighetsbolag. Respondenterna har olika upplevelser av gröna byggnader eftersom de verkar i olika regioner med skilda förutsättningar. Resultatet visar att det finns en viss skillnad mellan hur investerare och värderare beaktar egenskaper hos gröna byggnader. Gemensamt finns en positiv inställning till gröna byggnader och deras framfart på marknaden. Det kan även utläsas att värderare har svårigheter att värdesätta många av egenskaperna. Däremot menar värderare att marknadsvärdet på gröna byggnader bör bli högre under kommande år, medan investerare redan ser ett högre värde.

PropTech var ett begrepp som genomsyrade fastighetsbranschen sedan några år tillbaka, även om fastighetsbolag, akademiker eller finansiärer hade olika tolkningar om vad som ingick i samlingsordet, användes det frekvent för att beskriva olika typer av teknik inom fastighetssektorn. Denna teknik hade potentialen att utmana eller till och med helt förändra sättet på vilket fastighetsbolag bedrev sin verksamhet. Syftet med rapporten var att reda ut hur fastighetsbolagen definierade begreppet PropTech i sin verksamhet, samt huruvida de hade gjort interna utredningar eller analyser av tekniken. Detta för att se om det fanns en gemensam bild av vad som ingick i PropTech bland etablerade bolag och vad lösningarna resulterade i vid praktisk tillämpning. För att besvara frågeställningen använde författaren sig av en kvalitativ metod i form av intervjuer med sakkunniga inom fastighetsbolagen. Därutöver analyserades materialet vidare, vilket presenterades i arbetets resultatavsnitt. Studien kom fram till att fastighetsbolagen inte hade en definition av PropTech inom bolagen. Däremot arbetade fastighetsbolagen ständigt med utredningar kring tekniken och hur den skulle implementeras på bästa sätt, främst genom pilotprojekt. Förslag till framtida forskning var att undersöka informationsluckan mellan PropTech-bolagen och fastighetsbolagen så att teknikbolagen utvecklade teknik som efterfrågades av fastighetsbolagen. / PropTech was a concept that permeated the real estate industry for several years, even though real estate companies, academics, or investors had different interpretations of what was encompassed by the term. It was frequently used to describe various types of technology within the real estate industry. Technology that could challenge or even completely change the way real estate companies conducted their business. The purpose of the report was to clarify how real estate companies defined the concept of PropTech within their companies and whether they had conducted internal investigations or analyses of the technology. This was done to determine if there was a common understanding of what was included in PropTech amongst established companies and whether the solutions resulted in practical applications. To address this inquiry, the author employed a qualitative method, conducting interviews with experts within real estate companies. Furthermore, the material was analyzed, as presented in the results section of the paper. The study concluded that real estate companies did not have a definition of PropTech within their organizations. However, real estate companies were continuously engaged in investigations regarding the technology and how it should be implemented in the best possible way, primarily through pilot projects. A suggestion for future research was to investigate the information gap between PropTech companies and real estate companies, allowing technology firms to develop solutions that were in demand by real estate companies.

Fastigheter står för en stor del av samhällets energianvändning och därför behövs åtgärder för att effektivisera energianvändningen i dagens fastighetsbestånd. Denna studie handlar om fem fastighetsägare i Malmö och deras arbete med energieffektivisering. Studien bygger på semi-strukturerade intervjuer med representanter från de fem fastighetsbolagen. Intervjuerna har analyserats med hjälp av ett resursbaserat teoretiskt ramverk kring strategiskt miljöarbete i organisationer. Ramverket beskriver hur ett framgångsrikt strategiskt arbete kräver investeringar i fyra centrala resurskategorier; fysiska resurser, personalresurser, sociala resurser samt organisatoriska resurser. Studien visar att fastighetsägarna ser energi som en prioriterad fråga och ser både möjligheter och problem med att energieffektivisera i sina bostadsbestånd, då de lyfter fram bristen på ekonomiska incitament som det mest problematiska. Studien visar att större respektive mindre fastighetsbolag prioriterar olika när det gäller sitt energiarbete. I det strategiska arbetet lyfter större fastighetsbolag fram investeringar i fysiska samt organisatoriska resurser som viktiga, medan mindre bolag snarare fokuserar mer på de sociala än de organisatoriska resurserna. Storleken på organisationen verkar också ha betydelse för om man väljer att ha energikompetens internt eller om man väljer att köpa in extern kompetens vid behov. Sammantaget visar studien att fastighetsbolagen anser sig prioritera frågan och att deras arbete med att energieffektivisera är igång. / Buildings account for a large part of society's energy consumption and therefore action is needed to improve energy efficiency in today's real estate properties. This study concerns five real estate companies in Malmö and their work with energy efficiency measures. The study is based on semi-structured interviews with representatives of the five companies. The interviews have been analyzed using a resource-based theoretical framework on strategic environmental work in organizations. The framework describes how a successful strategic work requires investment in four key categories of resources; physical resources, human resources, social resources and organizational resources. The study shows that the property owners consider energy as a priority and see both opportunities and problems with actions of energy efficiency, as they highlight the lack of financial incentives as the most problematic. The study shows that companies prioritize in different ways when it comes to energy activities, depending on the size of their organization. Larger property companies highlight investments in physical and organizational resources as important, while smaller companies focus on social resources, rather than organizational. The size of the organization also seems to influence whether they choose to have energy expertise internally or choose to buy external knowledge when needed. Overall, the study shows that the property owner’s claims to prioritize the energy issue and their efforts to improve energy efficiency are underway.

Vakansgraden på kontorslokaler i Malmö har traditionellt sett alltid varit hög och legat omkring 15 %. Enligt NewSec Nordic City Report spring 2006 uppgår vakansgraden till 16 % på kontorsfastigheter i Malmö city. Störst vakansgrad finner man i de gamla fastigheterna som har vakanser på uppåt 25 %. Vårt syfte med denna uppsats är att analysera och undersöka vilka strategier fastighetsföretagen, som äger och förvaltar kontorsfastigheter i centrala Malmö, har för att sänka vakansgraden. Det vi har kommit fram till är att företagen ser på kontorsvakanserna i city på olika sätt, beroende på sina individuella situationer och affärsidéer. Fastighetsföretagen som har stora vakanser på de kontor i city som de förvaltar är de som anser att situationen är allvarligast. De som har en lägre vakansbild tenderar att se vakanserna som en naturlig och ofrånkomlig del av marknaden. De företag som arbetar med projektutveckling av lokaler tenderar att se vakanserna som möjligheter, vilka kan exploateras. Vårt resultat visar även att det som orsakar vakanserna bland kontor i Malmö city är bland annat konkurrensen från nybyggda kontor i stadsdelen Västra Hamnen. Även om det finns vakanser i Västra Hamnen har dessa moderna kontor egenskaper som kontoren i city har svårt att konkurrera med, vilket gör att dessa ter sig omoderna i jämförelse. Det finns emellertid kontor i city som är så pass omoderna att de inte går att bygga om till moderna kontor och heller inte går att hyra ut i befintligt skick och dessa lokaler måste man, förr eller senare, göra något åt. Det alternativ som ligger närmast till hands i dessa situationer är att bygga om dem till bostäder, även om detta innebär stora investeringar. / The vacancy rate among office premises in Malmö has by tradition always been high, with levels at approximately 15 %. According to NewSec Nordic City Report spring 2006 the vacancy rate amounts to 16 % among office premises in Malmö city. The greatest vacancy rate is to be found in the older properties with vacancy rates at about 25 %. Our purpose with this essay is to analyze and examine which strategies the real estate companies, that own and manage office premises in Malmö city, have to lower the vacancy rate. What we have concluded is that the real estate companies view the vacancies in the city area in different ways, depending on their individual situations and business philosophies. Companies in the business of property management which have great vacancies among their office premises in the city area are the ones who find the situation to be the most serious, while the companies with a lower overall vacancy rate tend to see the vacancies as a natural and inevitable part of the real estate market. The companies who work with project development of office premises tend to see the vacancies as opportunities, which can be exploited.What causes the vacancies among office premises in the city area is among other things the competition from newly built offices in the Västra Hamnen (Western Harbour) area. These modern offices have features that the offices in the city area have a hard time competing with, which makes them seem old fashioned in comparison. There are however offices in the city area which are so outdated that they cannot be converted to modern offices and cannot be rented in their current shape and these premises have to be, sooner or later, dealt with. The alternative closest at hand in these situations is to convert them to residential properties, even if this means great investments.

The real estate market accounts for significant emissions, with this sector representing approximately 21.7% of Sweden's total emissions in the form of greenhouse gases, which has made environmental building certifications increasingly relevant. The purpose of this study is therefore to examine the willingness to pay for environmentally certified office spaces and the characteristics that underlie this willingness. As a method for empirical data collection, a qualitative approach has been used. Eight qualitative interviews have been conducted with tenants in the form of companies and organizations renting both certified and non-certified office spaces. The interviewed companies and organizations varied in size from small to medium and large. The goal has been to capture respondents' experiences and perceptions regarding the subject to add depth to the study. As a foundation for analysis, the empirical data has been related to theory, including CSR, strategic fit, willingness to pay, and factors for tenants in green office spaces. The study shows that the willingness to pay varies among different companies and organizations, but generally, there is not an increased willingness to pay to rent an environmentally certified office space.

No description available.