Kommersiella fastigheter har länge setts som en realvärde säker tillgång för placeringar men det är också en bransch som har skakats om av flera finans- och fastighetskriser. Eftersom fastighetsbranschen är en kapitalintensiv bransch och upptar en stor del av bankernas omslutning påverkar sektorerna varandra i hög grad och en kris i den ena sektorn spiller lätt över på den andra. Under de två senaste åren har coronapandemin drabbat världen och människors rörelsemönster och sociala kontakter har begränsats. Pandemin har uppenbarligen haft negativa konsekvenser på människors liv och hälsa men även delvis på den ekonomiska utvecklingen. Syftet med denna uppsats är att undersöka coronapandemins effekter på kommersiella fastighetsbolag samt utreda likheter och skillnader från finanskrisen 2008. För att möjliggöra detta undersöks vidare relationen mellan banker och fastighetsbolag och båda sektorernas perspektiv lyfts in för att svara på arbetets frågeställningar. Undersökningen baseras på intervjuer med 6 representanter från banker och 8 respondenter från kommersiella fastighetsbolag. Dessa intervjuer visar att coronapandemin inte har haft en större påverkan på de kommersiella fastighetsbolagen och således inte heller på bankerna. Pandemin har snarare accelererat vissa trender som fastighetsbranschen redan var på väg emot och pandemin kan inte ses som en finansiell kris. Vidare framkom inga direkta likheter med finanskrisen 2008, skillnader finns det däremot gott om, finanskrisen ledde till kapitalförluster för bankerna och fastighetsbolagen saknade likviditet. / Commercial properties have long been seen as a real value secure asset for investments, but it is also an industry that has been shaken by several financial- and real estate crises. As the real estate industry is a capital- intensive industry and takes up a large part of the banks' balance sheets, the sectors are highly interdependent and a crisis in one sector easily spills over to the other. Over the past two years, the corona pandemic has affected the world and peoples movement patterns and social contact have been restricted. The pandemic has clearly had a negative impact on human lives and health, but also partly on economic development. The purpose of this paper is to examine the effects of the corona pandemic on commercial real estate companies and to investigate similarities and differences from the 2008 financial crisis. To enable this, the relationship between banks and real estate companies is further investigated and both sector’s perspectives are highlighted to answer the research question. The survey is based on interviews with 6 representatives from banks and 8 representatives från real estate companies. These interviews express that the corona pandemic has not had a major impact on commercial real estate and thus on banks. Rather, the pandemic has accelerated certain trends that the real estate industry was already facing and the pandemic can not be seen as a financial crisis. Furthermore, there were no direct similarities with the 2008 financial crisis, but there are plenty of differences: the financial crisis led to capital losses for the banks and a lack of liquidity for the real estate companies.

Due to the challenges posed by climate change, the notion of sustainability is gaining traction in the real estate industry. This study highlights property asset managers' conceptual understanding of sustainability, and explores whether the level of implementation of sustainability is actually achieving sustainability objectives through the management of commercial real estate. A qualitative approach was used in order to gain an understanding of property asset managers’ perceptions of sustainability, the most important aspect of sustainability and the implementation of sustainability in real estate portfolios. Data was collected through surveys and semi-structured interviews. The surveys had a response rate of 44%, accentuating the robustness of the study. The data was analysed using categorical analysis, rankings in order of importance and comparison between sizes of organisations. The survey was complemented with 4 interviews to further understand how and why property asset managers implement sustainability in their portfolios and the data collected from the interviews were analysed using thematic analysis to determine the reason for implementing sustainability. The findings reveal that property asset managers found sustainability to be a critical issue for the real estate industry, and most respondents agreed on sustainability not being a fad. The property asset managers’ perception on sustainability seemed to differ between company sizes and findings identified reduction of energy consumption followed by production of renewable energy as the two most important sustainability aspects. The reasons for property asset managers to implement sustainability were varied, with increasing costs, brand image, competitive external and internal normative pressure being identified as strong reasons. Our recommendation to property asset managers is to encourage sharing knowledge and investing in pushing the status quo on sustainability in the industry since the frontrunners are proving it to be economically beneficial, not to mention the benefits for greater society. The study indicates that the industry wants to change, but craves more initiative takers to lead by example to catalyse the change enough for mimetic pressure from the industry to drive the sustainable development further. / På grund av de utmaningar som klimatförändringarna medför har konceptet om hållbarhet fått allt större genomslag i fastighetsbranschen. Denna studie belyser fastighetsförvaltares konceptuella förståelse av hållbarhet och undersöker om nivån på implementation av hållbarhet faktiskt uppnår alla aspekter av hållbarhet genom förvaltningen av kommersiella fastigheter. Ett kvalitativt tillvägagångssätt användes för att få en förståelse för fastighetsförvaltares uppfattning om hållbarhet, de viktigaste hållbarhetsaspekterna och implementeringen av hållbarhet i fastighetsportföljer. Data samlades in genom enkäter och semistrukturerade intervjuer. Enkäterna hade en svarsfrekvens på 44 %, vilket påvisade studiens robusthet. Den insamlade datan analyserades med hjälp av kategorisk analys, rangordningar i signifikans och jämförelse mellan organisationers storlek. Studien kompletterades med 4 intervjuer för att ytterligare förstå hur och varför fastighetsförvaltare implementerar hållbarhet i sina portföljer och datan som samlats in från intervjuerna analyserades med hjälp av tematisk analys för att fastställa anledningarna till att implementera hållbarhet. Resultaten visade att fastighetsförvaltare fann hållbarhet att vara en kritisk fråga för fastighetsbranschen, och de flesta respondenterna var överens om att hållbarhet inte är en modefluga. Fastighetsförvaltarnas uppfattning om hållbarhet verkade skilja sig åt mellan företagsstorlekar och resultaten identifierade minskning av energiförbrukning följt av produktion av förnybar energi som de två viktigaste hållbarhetsaspekterna. Skälen för fastighetsförvaltare att implementera hållbarhet var varierande, med ökande kostnader, varumärkesimage, extern konkurrens och internt normativt tryck som identifierade starka skäl. Vår rekommendation till fastighetsförvaltare är att uppmuntra till att dela kunskap och investera i att driva på status quo för hållbarhet i branschen. Detta då de ledande företagen inom hållbarhetsfrågor visar att det är ekonomiskt fördelaktigt, för att inte tala om fördelarna för samhället i helhet. Studien indikerar att branschen vill förändras, men behöver fler initiativtagare att föregå med praktiska exempel för att katalysera utvecklingen.

During the past years sustainability within the Swedish real estate financing market has experienced remarkable growth. Continued progress is predicted as new EU regulations, the EU Taxonomy, will be implemented. The objective of establishing a unanimous green classification system is needed to direct investments towards environmentally sustainable projects. The real estate sector’s vital role of mitigating and adapting to a sustainable development induces us to study the structure of the green financing market within the real estate sector, and the implications that the expected development will have for the involved parties. This thesis examines annual reports from the ten largest listed real estate companies in Sweden and interviews key participants that possess roles within the green real estate financing market with the aim of uncovering incentives for Swedish real estate companies to issue green debt, and to provide inputs on how green financing can develop in the future.  Corporate behavioural and corporate finance theories such as the concept of corporate social responsibility, stakeholder theory, legitimacy theory and pecking order theory have been used to analyse the empirical findings. It can be concluded that incentives to be active in the green real estate financing market can be explained by financial factors as the most prominent reason but also the will of legitimising a company’s business practises. It can be concluded that there is no consensus regarding what is considered to be green today on a company level, but further developments of the EU Taxonomy are promising. Finally, stakeholders believe that the green aspect of real estate will over time become the new norm and gradually be replaced by the notion of a brown aspect deviating from the new norm. / Under de senaste åren har hållbarhet inom den svenska fastighetsfinansieringssektorn haft en anmärkningsvärd tillväxt. Fortsatta framsteg förutspås när nya EU-regler, EU Taxonomin, kommer att implementeras. Målet att upprätta ett enhälligt grönt klassificeringssystem behövs för att rikta investeringar mot miljömässigt hållbara projekt. Fastighetssektorns avgörande roll att begränsa och anpassa sig till en hållbar utveckling föranleder oss att studera strukturen på den gröna finansieringsmarknaden inom fastighetssektorn, och vilka konsekvenser den förväntade utvecklingen kommer att få för de inblandade parterna.  Det här examensarbetet undersöker årsredovisningar från de tio största börsnoterade fastighetsbolagen i Sverige samt intervjuar nyckelpersoner som besitter positioner inom den grönafastighetsfinansieringssektorn. Syftet är att utröna vilka incitament svenska fastighetsbolag har för att emittera gröna obligationer och att bidra med synpunkter om hur den hållbara utvecklingen inom fastighetssektorn kan utvecklas i framtiden. Teorier om företagsbeteende och företagsfinansiering så som konceptet om företags samhällsansvar, intressentteori, legitimitetsteori och hackordningteori har använts för att analysera de empiriska resultaten. Man kan dra slutsatsen att incitamenten att vara aktiv på den gröna fastighetsfinansieringsmarknaden kan förklaras av finansiella faktorer som mest framträdande orsaken men också av viljan att legitimera ett företags affärsutövande. Man kan också dra slutsatsen att det inte finns någon konsensus om vad som anses vara grönt idag på företagsnivå, men vidareutvecklingen av EU-Taxonomin är lovande. Slutligen tror intressenter att den gröna aspekten av fastigheter med tiden kommer att bli den nya normen och gradvis ersättas av föreställningen om en brun aspekt som avviker från den nya normen.

Titel: En undersökning av hur vidare miljöcertifierade fastigheter ger fördel på denkommersiella fastighetsmarknaden.Ämne, kurs: Fastighetsvetenskap, Kandidatuppsats 15 hpFörfattare: Ahmed Abdulrahman & Fadi El HageHandledare: Peter PalmNyckelord: Miljöcertifiering, Marknadsfördel, Signaler, Kommersiella fastigheterAtt miljöcertifiera innebär att man höjer standarden av den tekniska installationen ifastigheten. Fastigheter som miljöcertifieras ger en lägre energiförbrukning då certifieringeninnebär att man bygger med bra kvalitet och med god miljöhänsyn. Studiens syfte är attundersöka om miljöcertifierade fastigheter ger en fördel på den kommersiellafastighetsmarknaden samt tydliggöra företagens avsikt med att miljöcertifiera sittfastighetsbestånd.Studiens syfte har angripits genom en kvalitativ undersökning där fem personer från femolika fastighetsbolag intervjuats i Malmö samt att ett studiebesök med Jenny Hartwig påVasakronan ägdes rum med syfte att komplettera Denell men också för att få en ökadförståelse för miljöcertifiering. Det har dessutom gjorts en granskning av fastighetsföretagenshemsidor för att få en helhetsbild av hur företagen arbetar med miljöcertifiering. I denteoretiska referensramen har signaleringsteorin av Milgrom och Roberts används ikombination med tidigare studier inom samma ämneskategori.Den insamlade informationen i studien grundar sig på fem olika respondenters kunskaper ocherfarenheter inom arbetet med miljöcertifiering. Det har observerats vara av samtligaintressenters intresse att jobba för ett miljövänligare Sverige där alla är med och bidrar till eneffektivare resursanvändning av jordens resurser. Fastighetsägarna som bidrar med 40 procent av den totala energianvändningen i Sverige vill vara med och effektiviseraenergiförbrukningen då det bidrar till ett positivt rykte samt att det på sikt är ekonomisktlönsamt då det ger en lägre drift -och underhållskostnader. Respondenterna är enliga om attmiljöcertifieringen utgör ett kvitto på att byggnaden är uppförd med bra materialval och hargod miljöhänsyn. Fördelarna det medför att miljöcertifiera sitt fastighetsbestånd är blandannat att det attraherar de hyresgäster som har det som krav på sig att endast lokalisera sig imiljöcertifierade lokaler. Miljöcertifieringen stärker och skapar bättre relationer medintressenter samtidigt som man sänder kvalitativa signaler som direkt är kopplade tillvarumärket. / Title: A study on whether environmentally certified offices are an advantage on the propertymarket.Subject, Course: Building Science, Bachelor Thesis 15 creditsAuthors: Ahmed Abdulrahman and Fadi El HageAdvisor: Peter PalmKeywords: Environmental Certification, Market Advantage, Signals, Commercial Real EstateThe meaning of the environmental certification is that the standard of the technicalinstallation rises in the property. A property that has environmental certification generateslower energy consumption where the certification means that you build with good quality andas well good environmental stewardship. The study aims to investigate whetherenvironmentally certified buildings provide a benefit to the commercial property market andto clarify the companies intend to environmental certification for its property portfolio.The study's purpose has been attacked by a qualitative study in which five respondents ondifferent real estate companies were interviewed in Malmo. There has also been a review ofthe property companies' websites to get an overall picture of how companies work withenvironmental certification. In the theoretical framework the signaling theory of Milgrom andRoberts has been used in combination with previous studies and other studies on how marketvalue is affected by the certification.The emphasis of the information collected in the study is based on five different respondentsknowledge and experience in working with environmental certification. It has been observedto be of interest to all stakeholders to work for a greener Sweden where everyone iscontributing to a more efficient use of resources of the earth's resources. Property owners who contribute with 40 percent of the total energy consumption in Sweden want to join andstreamline consumption as it contributes to a positive reputation and that the term iseconomically viable as it provides a lower operating and maintenance costs. The respondentsagree upon that the environmental certification is an acknowledgment that the building wasbuilt with good material and is environmental. The benefits of offering environmentallycertified offices are among other things, tenants who have certified facilities as a requirement.Environmental certification strengthens and creates better relationships with stakeholders andsimultaneously sends qualitative signals directly linked to the brand.

Titel: Energieffektivisering och dess påverkan på inomhusmiljön – en fallstudie av en kontorsbyggnad. Syfte: Syftet är att undersöka och utreda resultatet av en energieffektivisering i en befintlig kontorsbyggnad samt att ta reda på hur brukarna upplever inomhusmiljön. Bakgrund: En byggnad, benämnd LU1, på Umeå universitet har i samband med en renovering genomgått en rad energieffektiviserande åtgärder. Ett nytt närvaro- och tryckstyrt luftbehandlingssystem som regleras ända ned på rumsnivå har installerats, en rad styr- och reglertekniska funktioner har implementerats men även en rad andra övriga åtgärder har vidtagits. Metod: Diverse mätningar har utförts i byggnaden tillsammans med en enkätundersökning med brukarna. Slutsats: Den specifika energianvändningen för uppvärmning, kyla och fastighetsel är efter energieffektiviseringen cirka 52 kWh/m2/år vilket går att jämföra med 126 kWh/m2/år som var genomsnittet för 123 kontorsbyggnader i en studie utförd av energimyndigheten. Resultat från både mätningar och enkätundersökning visar på att inomhusmiljön är mycket bra efter de åtgärder som utförts. Samtliga bestämmelser och krav har uppfyllts för inomhusmiljön i LU1 och enkätresultaten visar på mycket nöjda brukare. Den enda punkt där ett missnöje visas gäller sammanträdesrummen. / Title: Energy efficiency improvement and its impact on the indoor climate – A case study of an office building Purpose: The purpose is to examine and investigate the results of energy efficiency improvement in an existing office building and to find out how the working staff experience the indoor climate Background: A building, named LU1, at the University of Umeå has been through a series of energy efficiency measures as the building was renovated. A new presence- and pressure controlled air treatment system that adjusts all the way down to a room level has been installed as well as a series of automatic control functions. A series of other measures have also been taken. Method: Measurements have been made as well as a poll amongst the working staff. Conclusion: The specific energy use for heating, cooling and electricity used for building purposes is about 52 kWh/m2/year after the energy efficient measures were carried out, which compares to 126 kWh/m2/year which was the average for 123 office buildings in a study carried out by Energimyndigheten. The results from both the measurements and the poll however indicates that the indoors climate is very satisfactory after the measures carried out. All rules and regulations have been met for the indoors climate in LU1 and the results from the poll demonstrate that the working staff is very satisfied. The only aspect that indicates any dissatisfaction regards the conference rooms.

To capture house price fluctuations, it is important to combine appropriate factors into the price forecasting model. Fundamental macroeconomic variables have been considered quite completely in many housing price models. However, the ability of these models to predict housing prices are still limited. According to Shiller (2007), it is the psychological factors that cause fluctuations in the housing market. To fully present the current psychological state of the market, researchers need a more powerful database. To solve this problem, Google Trends seems to be a useful tool that provides us the Google search engine indices of specific terms or predetermined categories within a specified time and region. By tracking the search intensity on the Internet, this study aimed to uncover the intentions of potential buyers and used this information to analyze the dynamics of the housing market. This study performed an empirical analysis with data from Taiwan. The purpose is to detect the interaction between the Internet search index and house price and transaction volume in Taiwan and the six main Taiwanese cities. The Internet search information provided by Google Trends is presented in an index form. The data is anonymous, free of charge, and frequently updated. The VEC models were performed to measure the explanatory power of the search volume indices on house prices and sales volume. Moreover, variance decomposition and impulse response were used to examine the dynamic of the variables in the model. The findings reveal that, in Taiwan and its five out of six cities, the Google indicator using the names of estate agencies as the search query could serve as an indicator of transaction volume but not for house price. By proving that the Internet search volume could capture the market sentiment for transaction volume in Taiwan and its cities, it would help the local government and decision-makers in related companies to make more precise predictions of housing market based on market sentiment with a lower cost. / För att fånga upp husprisfluktuationer är det viktigt att kombinera lämpliga faktorer i prisprognosmodellen. Grundläggande makroekonomiska variabler har beaktats ganska fullständigt i många bostadsprismodeller. Dessa modellers förmåga att förutsäga bostadspriserna är dock fortfarande begränsade. Enligt Shiller (2007) är det de psykologiska faktorerna som orsakar fluktuationer på bostadsmarknaden. För att fullt ut kunna presentera det nuvarande psykologiska tillståndet på marknaden behöver forskare en kraftfullare databas. För att lösa detta problem verkar Google Trender vara ett användbart verktyg som ger oss Googles sökmotorindex för specifika termer eller förutbestämda kategorier inom en viss tid och region. Genom att spåra sökintensiteten på Internet syftade denna studie till att avslöja potentiella köpares avsikter och använde denna information för att analysera dynamiken på bostadsmarknaden. Denna studie utförde en empirisk analys med data från Taiwan. Syftet är att upptäcka interaktionen mellan sökindex på Internet och huspris och transaktionsvolym i Taiwan och de sex största taiwanesiska städerna. Internetsökningsinformationen från Google Trends presenteras i en indexform. Uppgifterna är anonyma, kostnadsfria och uppdateras ofta. VECmodellerna utfördes för att mäta förklaringskraften hos sökvolymindexen på huspriser och försäljningsvolym. Variansupplösning och impulssvar användes också för att undersöka dynamiken hos variablerna i modellen. Resultaten avslöjar att i Taiwan och dess fem av sex städer kan Google-indikatorn som använder namnen på fastighetsbyråer som sökfråga fungera som en indikator på transaktionsvolymen men inte för huspriset. Genom att bevisa att sökvolymen på Internet kan fånga marknadssentimentet för transaktionsvolymen i Taiwan och dess städer, skulle det hjälpa de lokala myndigheterna och beslutsfattare i relaterade företag att göra mer exakta förutsägelser om bostadsmarknaden baserade på marknadssentiment till en lägre kostnad .

I ett försök att motarbeta ökningen i den globala genomsnittstemperaturen och klimatkri- sen jorden står inför har Förenta Nationerna (FN) under slutet av 2015 kommit fram till Parisavtalet. Parisavtalet trädde i kraft under 2016 och slår fast att den globala genomsnitts- temperaturökningen måste ligga väl under 2 °C, och att världen ska sträva efter att ligga under 1,5 °C i genomsnitts-temperaturökning innan år 2050. I ett försök att uppnå Parisav- talet till 2050 har EU tagit fram en ny taxonomi som ska implementeras på alla verksamheter i EU som faller in inom vissa kriterier som de har fastställt. Taxonomin ska tillämpas på nio olika branscher i första steget och göra det enklare för investerare att styra sitt kapital mot verksamheter, som enligt EU anses hållbara.  I denna uppsats ska vi undersöka olika aktörers åsikter om dem anser att EU-Taxonomin är hållbar för skogbruks- och fastighetsbranschen, ur ett miljöperspektiv. Detta ska göras ge- nom att analysera utlåtanden och intervjua människor i ledande positioner inom skogsbruk- och fastighetsbranschen. Intervjufrågorna är formade på ett sådant sätt att svaren kan an- vändas för att analysera EU-Taxonomins påverkan ur ett hållbarhetsperspektiv. Resultaten visade att svenska aktörer uttrycker ett stort oro till EU-Taxonomins utformning, främst inom skogsbranschen. Ändringar i EU-Taxonomins utformning behöver göras för att im- plementeringen ger en positiv effekt så taxonomins syfte med att nå Parisavtalet till 2050 uppnås. Uppsatsen inom skogsbruket kom fram till att det är skiftade fokus mellan aktörer- na på hållbarhetsarbetet, men i slutändan är alla aktörer vi undersökt i branschen enig om att EU-Taxonomin är inte utformad på ett hållbart sätt. Inom fastighet anser aktörerna att EU-Taxonomin är felanpassad då den fokuserar för mycket på energiprestanda och lämnar stora delar av vad hållbarhet innebär för dem utanför EU-Taxonomin. / In an attempt to try and prevent the rises in global average temperature and climate crisis, the United Nations (UN) reached a global agreement at the end of 2015 called the Paris Agreement. The Paris Agreement took effect in 2016 and states that the global average temperature increase must be well below 2 °C, and that the world must strive to be below 1.5 °C in average global temperature increase before 2050. In an effort to try and reach the goals of the Paris Agreement, the European Union (EU) have developed a taxonomy to implement on all businesses in the EU that are included in a certain criteria determined by the EU. The Taxonomy will be implemented on businesses in nine different industries in its first phase and will make it easier for investors to allocate their equity into businesses that the EU recognises as sustainable.  In this essay, we will evaluate different types of stakeholders’ opinions on whether the EU- Taxonomy is sustainable for the forestry- and real estate industry from an environmental perspective. This is done by analysing open statements and interviewing different people representing the different leading stakeholders in their respective Swedish branches. The questions for the interviews are formulated so that the responses can be used to analyse the EU-Taxonomy’s effect from a sustainability perspective. The results show that Swedish stakeholders, mostly in the forestry sector, are concerned about the EU-Taxonomy’s criteria in defining what a sustainable activity is. Changes in the EU-Taxonomy will have to be made so that the implementation of the taxonomy has a positive effect in the work made to achieve the Paris Agreement by 2050. The essay, in the forestry sector, came to the conclusion that the stakeholders have different takes on what sustainability work is, but they all agree that the EU-Taxonomy is not a sustainable guideline for the sector. In real- estate, the stakeholders agree that the EU-Taxonomy is maladapted. The EU-Taxonomy focuses mostly on use of energy for buildings and leaves other major sustainability factors surrounding real estate out.

Under det senaste decenniet har många, om inte samtliga certifieringssystem för byggnader varit utformade för att kunna certifiera utifrån en miljö- och hållbarhetsaspekt. Syftet med denna studie är därvid att undersöka i vilken utsträckning miljöcertifieringar tar hänsyn till smarta tekniker i byggnader och om det finns plats för ett nytt certifieringssystem för smarta byggnader. Studien jämförde tidigare forskning rörande smarta byggnader och gröna byggnader med fyra existerande certifieringssystem. Därtill genomfördes en intervju för att undersöka det potentiella behovet av certifieringssystem för smarta byggnader. Studien påvisade att det i dagsläget är möjligt att certifiera smarta byggnader men då ur en miljöaspekt vilket leder till att information om byggnadens digitala funktioner och komponenter inte nådde ut till marknaden. Därtill framkom det genom studien att utmaningen med ett certifieringssystem för smarta byggnader är att hitta lämpliga mätområden som ligger till grund för certifieringen samt hur implementeringen av ett sådant system skulle gå till. / During the last decade, many if not all building certification systems have been formed for the certification of environmental aspects only. The purpose of this study was therefore to examine to what extent environmental certifications take smart solutions into consideration and to see if there was room for a new certification system for smart buildings. Furthermore, the possible need for another certification system for smart buildings was evaluated. The study compared previous research in smart buildings and green buildings in relation with four existing certification systems. An interview was conducted to investigate the possible need for a certification system for smart buildings. The study found that it is possible to certify smart buildings today but primarily in an environmental aspect which leads to a loss of information about the buildings that never reach the market. Additionally, the study concluded that the challenge in smart certifications is to find appropriate measurements and how the implementation itself should be conducted.

Digitaliseringens framfart har frambringat ett värdefullt verktyg inom förvaltningen – digital tvilling. Ett sätt att digitalt avbilda ett objekt, en fysisk motpart med information om objektets egenskaper, användning mm. Etableringen inom andra branscher har mer eller mindre varit påtaglig. Däremot har utvecklingen specifikt inom fastighetsbranschen stagnerat en aning gentemot övriga. Rapporten syftar därmed till att undersöka inte bara de eventuella utmaningar, utan även de potentiella möjligheter som digital tvilling kan tänkas medföra inom fastighetsbranschen. Utöver det har en undersökning om definitionsgrunden för digital tvilling genomförts för att ytterligare avgränsa arbetet. Som ett tillägg har andra frågeställningar, relaterat till implementeringen av digital tvilling, beaktats.  Det som kan konkluderas beträffande arbetet, handlar främst om de incitament som krävs för att implementera digital tvilling, de utmaningar och möjligheter som finns förestående samt vilka åtgärder som krävs för att konceptet ska bli applicerbart i underhållsplanen. Resultatet från denna information har uthämtats från litteraturstudie och inte minst intervjuer. Där slutsatsen som kan dras är hur arbetet har effektiviserats och medfört till bland annat kostnadsbesparingar och effektivare arbetssätt i förvaltningen. Utmaningar fanns dock vad gäller att hålla sig uppdaterat beträffande informationen i underlaget och nya arbetssätt med att göra den digitala tvillingen lätthanterlig för berörda aktörer. Slutligen krävs det även engagemang och att sakkunniga inom området är mottaglig för den nya tekniken som har presenterats, både för att implementeringen av digital tvilling ska initieras och för att den inte minst ska bli användbar i underhållsplanen. / The rise of digitalization has produced a valuable tool in property management– digital twin. A way to digitally create and depict an object, a physical prototype with information about the object's properties, usage, etc. The implementation in other industries has more or less been succesful. However, the development, particularly in the real estate industry, have stagnated somewhat compared to forementioned industries. The report thus aims to examine and study the potential challenges and opportunitites that digital twin may bring in the real estate industry. In addition, a study on the definition basis for digital twin has been carried out to further delimit the study. As an addition, other research questions related to the implementation of digital twin have been taken into account. What can be concluded regarding the work is mainly about the incentives required to implement digital twin, the challenges and opportunities that are imminent and what measures are required for the concept to be applicable in the maintenance plan. The results of this information have been obtained from literature studies and interviews. Where the conclusion that can be drawn is how the work has been streamlined and brought, among other things, cost savings and more efficient working methods in property management. However, there were challenges in keeping up to date with the information in the basis material and new ways of working to make the digital twin easy to manage for stakeholders. Finally, it also requires commitment and that experts in the field are receptive to the new technology that has been presented, both for the implementation of digital twin to be initiated and for it to be useful in the maintenance plan.

Digitaliseringen har under lång tid revolutionerat många branscher. Fastighetsbranschensomställning har varit långsam även om digitaliseringen nu börjat ta fart även där. Denklassiska affärsmodellen har länge varit lönsam och det innebär ett risktagande att ta förstasteget. Trots att det verkar finnas uppenbara fördelar med att digitalisera sin verksamhet sågår det långsamt för beslutsfattarna i branschen att implementera nya lösningar. Syftet meddetta arbete är att identifiera faktorer som hindrar kommunala bolag att implementera digitalalösningar i sin förvaltningsverksamhet, samt se ifall det finns en signifikant skillnad mellanolika faktorer med avseende på yrkestitel, ålder, tid i branschen, eller kön. Med hjälp avfaktoranalys och oberoende T-test har arbetets frågeställningar kunnat besvaras. Den datasom analysen grundar sig i har insamlats genom en enkätstudie av kommunalafastighetsbolag i Sverige. Tre faktorer som hindrar bolagen från att digitalisera sinförvaltningsverksamhet identifierades i denna studie. En institutionell faktor, enflexibilitetsfaktor och en komplexitetsfaktor. En signifikant skillnad observerades för hurkomplexa man anser att digitala lösningar är. De respondenter som var över 40 år gamla,samt de som jobbat mer än 10 år i branschen ansåg i högre grad att lösningarna är förkomplexa jämfört med de som är 40 år eller yngre, samt de som jobbat 10 år eller mindre. / Digitalization has for a long time revolutionized multiple industries. The digitalization of thereal estate industry has been slow, even though digitalization has now begun to pick up speedthere as well. The classic business model has long been profitable and it involves taking arisk to take the first step. Although there seem to be obvious advantages to digitalizing theirbusiness, it is taking a long time for decision makers in the industry to implement newsolutions. The purpose of this work is to identify factors that prevent municipal companiesfrom implementing digital solutions in their property management, and to see if there is asignificant difference between different factors with regard to professional title, age, time inthe industry, or gender. With the help of factor analysis and independent T-tests, the work'squestions have been answered. The data on which the analysis is based have been collectedthrough a survey of municipal real estate companies in Sweden. Three factors that preventcompanies from digitizing their property management operations were identified in thisstudy. An institutional factor, a flexibility factor and a complexity factor. A significantdifference was observed for how complex digital solutions are considered to be. Therespondents who were over 40 years old, as well as those who worked more than 10 years inthe industry considered to a greater extent that the solutions are too complex compared withthose who are 40 years or younger, and those who worked 10 years or less.