<p>En undersökning av vinnarbilderna i World Press Photo of the Year mellan 1999-2008. World Press Photo är världens största fototävling och är prestigefylld att vinna för pressfotografer. Syftet var att undersöka vad de senaste årens bildjournalistik förmedlar till sina betraktare genom nyhetsbilderna som vunnit World Press Photo of the Year under 2000-talet. Syftet har förgrenat sig i frågeställningarna:</p><p>Vilka teman har vinnarbilderna i World Press Photo of the Year mellan 1999-2008?</p><p>Vad förmedlar innehållet i bilderna?</p><p>Vad finns det för likheter och skillnader mellan bilderna?</p><p>Studien är en kvalitativ undersökning där vi gjort bildanalyser av vinnarbilderna i World Press Photo of the Year mellan 1999-2008. Vi har använt oss av semiotisk och retorisk bildanalys. Resultaten visar att vinnarbilderna som representerar det bästa inom bildjournalistiken visar ett begränsat antal teman, krig, sociala problem och fattigdom samt naturkatastrofer. De flesta bilderna är från Asien och framförallt Mellanöstern. Bilderna är negativt laddade och människorna på bilderna visar oftast sorg och lidande.</p>

Background: The lack of access to adequate housing is a major problem in many developing countries. One of the countries where the housing deficit is a big problem is Peru. The housing deficit in the country can be estimated to more than one million; a number that represents almost 15% of the country’s households. Un Techo Para Mi País (UTPMP) strives to improve this difficult housing situation by constructing emergency houses in the human settlements and thereby improving the situation for the people living in extreme poverty in Peru. Aim: The purpose of this study is to investigate if the construction of emergency houses could be a means of poverty reduction in Peru. The impact of improved housing conditions on a household’s standard of living and economic situation is evaluated, as well as the results of UTPMP’s activities.   Completion: The collection of secondary data took place in Sweden, while the primary data was  collected  during  a  two  months’  minor  field  study  in  Lima,  Peru.  Interviews  with  households benefited with an emergency house through UTPMP were conducted and observations were made by participating in UTPMP’s activities.  Conclusion: According to the results of our study, the access to adequate housing has had a positive effect on the household’s standard of living, but has left the economic situation unchanged. The type of action taken by UTPMP to alleviate poverty should be considered as an appropriate approach and the construction of emergency houses as a means of poverty reduction in Lima. / Bakgrund: Bristen på tillgång till en fullgod bostad är ett stort problem i många utvecklingsländer. Ett av de länder där det råder stor bostadsbrist är Peru. Underskottet på bostäder uppskattas uppgå till mer än en miljon, en siffra som representerar nästan 15% av landets hushåll. Un Techo Para Mi País (UTPMP) strävar efter att förbättra den svåra bostadssituationen genom att konstruera nödbostäder i slumområden och därmed förbättra situationen för de hushåll som lever i extrem fattigdom i Peru. Syfte: Syftet med studien är att undersöka om konstruktionen av nödbostäder skulle kunna utgöra ett verktyg för att minska fattigdomen i Peru. Effekten av förbättrade boendeförhållanden på ett hushålls levnadsstandard och ekonomiska situation utvärderas, liksom resultaten av UTPMP:s aktiviteter.  Utförande: Insamlingen av sekundärdata genomfördes i Sverige, medan primärdatan samlades in under en två månader lång fältstudie i Lima, Peru. Intervjuer med hushåll som har fått en bostad via UTPMP utfördes, och observationer gjordes genom att delta i UTPMP:s aktiviteter.  Slutsats: Resultaten av vår studie visar att tillgången till en fullgod bostad har positiva effekter på ett hushålls levnadsstandard, men att dess ekonomiska situation förblir oförändrad. Den typ av åtgärd utförd av UTPMP bör ses som en lämplig sådan, och konstruktionen av nödbostäder kan betraktas som ett tillvägagångssätt för att minska fattigdomen i Lima. / Antecedentes: La falta de acceso a una vivienda adecuada es un problema grave en muchos países menos desarrollados. Uno de los países donde el déficit habitacional es un gran problema es el Perú. Se puede estimar que dicho déficit asciende a más de un millón, un número que representa casi el 15% de los hogares del país. La organización Un Techo Para Mi País (UTPMP) se esfuerza para mejorar esta situación a través de la construcción de viviendas de emergencia en los asentamientos humanos y de esta manera, mejorar la situación de las personas que viven bajo condiciones de extrema pobreza en el Perú.  Objetivo: El propósito del presente estudio es investigar si la construcción de viviendas de emergencia podría ser una medida de reducción de la pobreza en el Perú. El impacto de mejores condiciones de vivienda en la situación de vida y económica del hogar es evaluado, así como los resultados de las actividades del UTPMP.   Metodología: La recopilación de datos secundarios se llevó a cabo en Suecia, mientras que los datos primarios fueron obtenidos en Perú durante un estudio de campo de dos meses en Lima. Entrevistas con familias beneficiadas con una casa de emergencia a través del UTPMP fueron realizadas y se hicieron observaciones respectivas al participar en las actividades del UTPMP.   Conclusión: Conforme a los resultados de nuestro estudio, el acceso a una vivienda adecuada ha tenido un efecto positivo en el nivel de vida del hogar, pero ha dejado la situación económica sin cambios. El tipo de acción tomada por el UTPMP debe ser considerada como un enfoque apropiado para aliviar la pobreza, y la construcción de viviendas de emergencia como una medida de reducción de la pobreza en Lima.

En undersökning av vinnarbilderna i World Press Photo of the Year mellan 1999-2008. World Press Photo är världens största fototävling och är prestigefylld att vinna för pressfotografer. Syftet var att undersöka vad de senaste årens bildjournalistik förmedlar till sina betraktare genom nyhetsbilderna som vunnit World Press Photo of the Year under 2000-talet. Syftet har förgrenat sig i frågeställningarna: Vilka teman har vinnarbilderna i World Press Photo of the Year mellan 1999-2008? Vad förmedlar innehållet i bilderna? Vad finns det för likheter och skillnader mellan bilderna? Studien är en kvalitativ undersökning där vi gjort bildanalyser av vinnarbilderna i World Press Photo of the Year mellan 1999-2008. Vi har använt oss av semiotisk och retorisk bildanalys. Resultaten visar att vinnarbilderna som representerar det bästa inom bildjournalistiken visar ett begränsat antal teman, krig, sociala problem och fattigdom samt naturkatastrofer. De flesta bilderna är från Asien och framförallt Mellanöstern. Bilderna är negativt laddade och människorna på bilderna visar oftast sorg och lidande.

Denna kvalitativa studie om internationellt utvecklingsbistånd undersöker effekterna av gender mainstreaming i sociala trygghetssystem i Afrika, söder om Sahara, med särskilt fokus på jämställdhet, kvinnors empowerment och biståndets effekter på familjeförhållanden. Studien lyfter fram en historisk bakgrund av gender mainstreaming i politiken, men även dagens internationella engagemang för att bekämpa den extrema fattigdomen. Studien belyser det svenska internationella biståndets initiativ för att minska fattigdomen i Afrika, söder om Sahara.  Totalt genomfördes fyra semistrukturerade intervjuer med högkvalificerade tjänstemän som representerar det internationella biståndet, med bakgrund från Utrikesdepartementet, Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida), Latinamerikainstitutet på Stockholms universitet och UNICEF Office of Research - Innocenti. Resultatet visade att ett genderintegrerat bistånd i form av sociala kontantöverföringar som främjar jämställdhet i samhällen som biståndet verkar i, bidrar till att minska den extrema fattigdomen. Men resultaten visade även att det krävs ytterligare forskning för att kunna se direkta kausala effekter av biståndet som riktas till kvinnor jämfört med bistånd som riktas till män, samt den effekt som biståndet har på kvinnors empowerment och på biståndsmottagarnas familjeförhållanden. Slutsatsen av undersökningen är att uppbyggnaden av genderintegrerade sociala trygghetssystem i Afrika, söder om Sahara, är av särskild betydelse då man genom ökad jämställdhet och ett övergripande socialt skyddsnät minskar den extrema fattigdomen och främjar regionens välmående i sin helhet. / This qualitative study on international development aid explores the effects of gender mainstreaming in social protection systems in sub-Saharan Africa, with a focus on gender equality, women's empowerment and family structures. The study features a historical background of gender mainstreaming in politics, but also today's international commitment to combat extreme poverty. The study highlights the initiative of the Swedish international aid to reduce poverty in sub-Saharan Africa. A total of four semi-structured interviews were conducted with highly qualified public servants representing the international foreign aid, representing The Swedish Ministry of Foreign Affairs, The Swedish International Development Cooperation Agency (Sida), The Institute of Latin American Studies at Stockholm University and UNICEF Office of Research - Innocenti. The results showed that a gender-based foreign aid in the form of social cash transfers that aims to promote gender equality, helps to reduce extreme poverty. In addition, the results showed that further research is required to see the direct effects of aid directed at women as compared with aid directed at men, as well as the impact of aid on women's empowerment and the family structures of aid recipients. The conclusion of this study is that the development of gender-based social protection systems in sub-Saharan Africa is of particular importance as, through increased gender equality and overall social protection systems, the region's prosperity increases, and levels of extreme poverty reduces.

In order to gain an understanding of how begging is constructed as a societal problem in the local Swedish social context, the aim of this qualitative study was to investigate a number of municipal begging bans in order to make visible societal attitudes that hide behind written language of begging discourse. The data collection method was text collection, and the material was documents in the form of three municipal begging bans (in municipal regulations). The method of analysis was critical discourse analysis (CDA), a form of textual analysis, and the analytical focus was the written discourse in its social context. The municipal begging bans that were analysed testified to a very high degree linguistically about negative societal attitudes towards begging, and the conclusions that could be drawn on the basis of the results were presented in four summarising themes. These where: disruption of public order, a vulnerability that one does not want to contribute to maintaining, ”we and them” and passivity and criminality. These societal attitudes could be summarized as not our vulnerable/poor = not our problem, and were largely hidden behind references to disruption of public order in public spaces.