Im Rahmen des sächsischen Projektes finc schaltet auch die Bibliothek der Hochschule für Musik und Theater „Felix Mendelssohn Bartholdy“ Leipzig ein Discovery-System auf Basis der open-source-Software „VuFind“ online. Der Artikel setzt sich mit den Überlegungen auseinander, wie auch für eine hoch spezialisierte Bibliothek die Vorteile von Discovery-Lösungen genutzt werden können. Vorgestellt werden zum einen Ideen zur Verbesserung des Suchkomforts sowie der Funktionserweiterung durch optimierte Metadatennutzung. Zum anderen werden erste Ergebnisse der Integration externer elektronischer Datenquellen präsentiert. Auch ohne kommerziellen aggregierten Index bietet der neue MT-Katalog eine deutliche Suchraumerweiterung mit passgenauen Inhalten.

Felix Saul (1883-1942) var verksam som körledare, musikskribent och musikpedagog, och undervisade främst i sin egen musikskola, Stockholms privata konservatorium (SPK). Syftet med studien är att undersöka den pedagogik som Felix Saul tillämpade i sin musikundervisning i barngrupper på SPK. Empirin utgörs av intervjuer med Sauls tidigare elever, och av hans egna artikelserier om musikpedagogik. Materialet har analyserats utifrån ett övergripande kulturpsykologiskt perspektiv. Resultatet visar att Sauls undervisning som syftade till att utveckla elevernas musikalitet i stor utsträckning följde Tonika-do-metoden som den beskrivs av samtida litteratur, men att han lade större vikt vid ackordfunktioner och rytmikövningar, och att lek var en central del av undervisningen. Genom undervisningen fick eleverna tillgång till en omfångsrik verktygslåda med kulturella verktyg i form av konventioner att strukturera, uttrycka och representera musik, som de i fortsatt lärande kunde kombinera till individuella strategier för notläsning, interpretation och i musiklyssnande. Av studien har också framkommit att Saul var en betydelsefull musikpedagog trots att han inte fullt ut var accepterad av etablissemanget. / Felix Saul (1883-1942) was engaged as a choiremaster, music writer and music teacher, mainly at his own music school: Stockholms privata konservatorium (SPK). The purpose of this study is to describe how Felix Saul tought children's groups at SPK, and what pedagogy he employed. The empirical material consists of interviews with students who participated in Saul's children's groups and Saul's own series of articles about his music pedagogy. The material has been analyzed from a cultural psychological perspective. The result show that the teaching methods used by Saul to a large extent followed the Tonika-do method as it was described in the contemporary literature, but with a bigger emphasis on harmonic theory and eurhythmics, and that playing games was a central part of the educational activities. The education gave the students access to cultural tool-box a variety of tools in the form of established music-cultural conventions of structuring, expressing and representing music, that they could combine to create individual learning strategies for sight reading, interpretation as well as listening to music. In this study Saul has emerged as an influential music educator even though he was not fully accepted by the establishment.

Not available / text

Orientador: Eliane Moura da Silva / Dissertação (mestrado) - Universidade Estadual de Campinas, Instituto de Filosofia e Ciencias Humanas / Made available in DSpace on 2018-08-08T08:31:00Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Valerio_MaironEscorsi_M.pdf: 2664371 bytes, checksum: 61d44e5bfc8dda25f902a3ba32d8a94f (MD5) Previous issue date: 2007 / Resumo: A presente dissertação na área de História Cultural é um estudo sobre o processo de significação religiosa, ocorrido em São Félix do Araguaia. Durante os anos 1970, a partir da interpretação da teologia da libertação, D. Pedro Casaldáliga, bispo da Prelazia, surge como figura central das tensões políticas entre a chamada Igreja Popular e a Ditadura Militar, por ocasião da implementação dos grandes latifúndios agro-pecuários no norte do Mato Grosso. A centralidade da idéia de profetismo foi crucial para a atuação de Casaldáliga e o seu projeto político-pastoral na região. Organizada em torno da identidade profética as narrativas de memória/história sobre a Prelazia e o bispo construíram uma cultura católica da libertação em todos os âmbitos da prática religiosa. As contradições e limites da identidade profética da Prelazia e, por fim, a conformação dessa identidade profética diante da mudança do cenário político-social em São Félix do Araguaia nas décadas de 1980 e 1990 são os assuntos abordados aqui / Abstract: This dissertation on Cultural History is a study about the religious signification process occurred in São Félix do Araguaia. During 1970 years, by liberation theology criteria, D. Pedro Casaldáliga, Prelacy bishop¿s, appears like a central figure in the middle of political tension between the called Popular Church and Military Dictatorship, in the moment of large state implementation in the north of Mato Grosso state. The prophecy idea was crucial for Casaldáliga¿s actuation and for his political-pastoral project in the region. Organized around prophetic identity, the memories-histories narratives about the Prelacy and Casaldáliga forged a catholic culture of liberation on various scopes of religious practices. The contradictions and limits of Prelacy¿s prophetic identity and, at the end, the conformation of this prophetic identity up against the change of political-social context in São Félix do Araguaia in the 1980 and 1990 decades are the matters dialed here / Mestrado / Historia Cultural / Mestre em História

Studierende auf der ganzen Welt kennen die grünen Bände der Philosophischen Bibliothek mit ihren Ausgaben der wichtigsten Klassiker. Die Reihe erscheint seit 1911 im Meiner-Verlag und zählt heute fast 500 Nummern. Gegründet wurde sie 1868 durch Julius Hermann von Kirchmann, einen streitbaren Juristen. Sein Ziel war es, die Werke großer Denker in preiswerten Ausgaben einer breiten Leserschaft zugänglich zu machen. Er selbst hat bis zu seinem Tod 1884 als alleiniger Herausgeber über 60 Ausgaben besorgt.

Im Rahmen des sächsischen Projektes finc schaltet auch die Bibliothek der Hochschule für Musik und Theater „Felix Mendelssohn Bartholdy“ Leipzig ein Discovery-System auf Basis der open-source-Software „VuFind“ online. Der Artikel setzt sich mit den Überlegungen auseinander, wie auch für eine hoch spezialisierte Bibliothek die Vorteile von Discovery-Lösungen genutzt werden können. Vorgestellt werden zum einen Ideen zur Verbesserung des Suchkomforts sowie der Funktionserweiterung durch optimierte Metadatennutzung. Zum anderen werden erste Ergebnisse der Integration externer elektronischer Datenquellen präsentiert. Auch ohne kommerziellen aggregierten Index bietet der neue MT-Katalog eine deutliche Suchraumerweiterung mit passgenauen Inhalten.

In preschools it is common that mathematics mainly focuses on how children learn mathematics through everyday activities, or on children´s understanding of mathematical concepts. However, views on mathematics-learning are today deepened and extended, and embrace children’s own mathematical signs, visual representations and bodily experiences. The overall aim of this thesis is to experiment with how this extended view in which children´s engagement and creativity is affirmed, simultaneously as they are developing knowledge about the world of mathematics with its procedures and rules. With inspiration from the French philosophers Gilles Deleuze´s and Félix Guattari´s immanent ontology and transcendental empiricism, and from the pedagogical philosophy of the preschools in Reggio Emilia, I have experimented both with mathematics, and with toddlers’ explorations and potentiality. The research-material primarily consists of video observations and documentations, and it is taken from a project with a mathematical topic through a cooperative work by me, preschool teachers and children aged 1–3 years. Methodologically the work is based on one example from the project where some children explores and experiment on geometric objects. In relation to the example some concepts from Reggio Emilia’s pedagogical thinking and Deleuze´s and Guattari´s immanent ontology are put to work, by focusing on the connections that emerge. The study make visible that children explore and experiment with mathematics in what in the study has called “a relational field of potentiality”. In relation to preschool didactics the study stresses the importance of teachers paying attention to and “listening” to children’s experimentations and sign-making, in order not to interrupt what is emerging/becoming. This requires an environment that embraces “the hundred languages” and enables collective experimentation for thoughts and ideas to be shared in “togetherness”. / I förskolan är det vanligt att matematiken främst handlar om det som sker i barnens vardag eller fokuserar på barnens förståelse av matematiska begrepp. Synen på matematik i förskolan håller dock på att vidgas och inbegripa barns egna teckenskapande och kroppsliga erfarenheter. Licentiatuppsatsens övergripande syfte är att experimentera och utforska hur barns engagemang och kreativitet kan tas tillvara, samtidigt med att barnen kan utveckla sina kunskaper kring matematikens värld med dess procedurer och regler. Utifrån de franska filosoferna Gilles Deleuze’s och Félix Guattaris immanenta perspektiv och transcendentala empirism och Reggio Emilias pedagogiska filosofi, har jag experimenterat kring matematik och de yngsta förskolebarnens experimenterande och potentialitet. Forskningsmaterialet består främst av videoobservationer och pedagogisk dokumentation från ett projekt med ett matematiskt ämnesinnehåll genom ett kollektivt arbete med mig, pedagoger och barn i åldern 1–3 år. Metodologiskt utgår arbetet från ett exempel från projektarbetet där några barn utforskar och experimenterar kring geometriska objekt. I relation till exemplet sätts några begrepp från Reggio Emilias pedagogiska tänkande och Deleuze´s och Guattaris immanenta ontologi i arbete med särskilt fokus på vilka förbindelser som frambringas. Det som studien synliggör är att barn utforskar och experimenterar kring matematik i det som i studien kallats ”det relationella potentialitetsfältet”. Förskoledidaktiskt synliggör studien vikten av att pedagoger uppmärksammar och ”lyssnar” till barns experimenterande och teckenskapande, för att inte stoppa barns potentialitet och det som är i tillblivelse. Detta förutsätter en miljö som inbegriper de hundra språken och som gör ett kollektivt experimenterande möjligt där tankar och idéer kan delas i en ”tillsammansskap”.

Die Idee einer philosophischen Bibliothek gewinnt im 19. Jh. eine neue Bedeutung jenseits der gelehrten und wissenschaftlichen Beschäftigung mit der Geschichte der Philosophie. Anders als viele Textsammlungen, die im 18. Jh. 'Bibliothek' hießen und wissenschaftlicher Prosa vorbehalten waren werden nun Quellentexte in preiswerten Ausgaben zugänglich gemacht. In der Philosophie spielen damit auch Übersetzungen eine wichtige Rolle: Sie übernehmen einen wesentlichen Teil der Vermittlung des philosophischen Wissens für ein breites Publikum. Als Inkarnation der Idee einer philosophischen Bibliothek kann ein Unternehmen gelten, das 1868 von Julius Hermann von Kirchmann gegründet wurde und seit 1911 im Felix Meiner Verlag erscheint: die 'Philosophische Bibliothek'.

De senaste åren har intresset för hållbar utveckling ökat markant där källsortering, ekologisk mat och plastbantade förskolor kan ses som ett resultat av det omfattande samhälleliga intresset. Syftet med denna studie hämtar inspiration från dessa ingångar och då utifrån barns delaktighet i arbetet med hållbar utveckling. Metodiken och den teoretiska ansatsen som används utgår från Gilles Deleuze och Felix Guattaris rhizomatiska filosofiska prövande i ett kartografiskt arbete. Detta handlar dels om att spåra artikulationslinjer om barns delaktighet i utformandet av en hållbar framtid, dels om att genomföra ett aktivt experimenterande med dessa spårningar. Syftet är att möjliggöra fler kompositioner av barns delaktighet i utformandet av en hållbar omvärld. Resultatet i den spårande ansatsen har synliggjort att förskolan styrs av cementerade uppfattningar om hur ett hållbarhetsarbete ska implementeras. Barn målas upp som framtidens planetära förvaltare, en roll tilldelade av vuxna. Även miljön blir en sekundär och passiv aktör och finns där främst för människans operationer. Det andra steget i den kartografiska processens experimenterande har bidragit till en omkonstituering av ”lärande för hållbar utveckling” till något som tvärtom, inte är hållbart. Denna intervention belyser kraften då begreppet ”lärande för hållbar utveckling” sätts i rörelse i samproducerandet med teori och filosofi.

This thesis is a study of four compositions written by Fanny Mendelssohn Hensel, older sister of Felix Mendelssohn. Her music is compared with four pieces composed by Felix. This study shows that Fanny was a gifted and creative composer, even surpassing Felix and predating Brahms with her compositional ideas and progressive uses of harmony. Despite her excellent education and recognition among those who knew her well, she did not publicize her talent in any way because of pressure from her father, Abraham, and Felix to stay within the prescribed societal confines of wife and mother.