• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 774
  • 426
  • 8
  • 6
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 1215
  • 1088
  • 409
  • 403
  • 358
  • 102
  • 100
  • 92
  • 88
  • 77
  • 74
  • 70
  • 69
  • 67
  • 65
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
81

En utredning av filosofins möjligheter : Avhandling i metafilosofi

Börjeson, Björn January 2006 (has links)
<p>Sammanfattning</p><p>Uppsatsen "En utredning av filosofins möjligheter" inleds med ett konstaterande av den bitande kritik som tidvis framförts mot filosofins olika dogmer och traditioner bland andra av Ludwig Wittgenstein, G. E. Moore och Richard Rorty. Det sägs vidare att all denna kritik hotar att förinta den positiva upptäckarlusten. En föresats görs därför att i funderingar och kritik se möjligheter för filosofin för att på så sätt bidraga till att föra denna framåt i något som förhoppningsvis blir ett konstruktivt inslag i debatten. I uppsatsens första del diskuteras vad filosofi är, filosofins universalitet, nyttan med filosofi och det konstateras att filosofin grundar sig på undran och spekulation och är universell i den meningen att den frågar istället för att påstå samt att nyttan med filosofi är uppenbar om man tittar på de insatser som gjorts av exempelvis Platon, Aristoteles, John Stuart Mill, Karl Marx, Thomas Hobbes och Jean-Jacques Rousseau. I den andra delen analyseras samhället och vetenskapen och dess kopplingar till filosofin och det konstateras bland annat att det är skillnad på principer och tillämpningar inom dessa olika områden samt att även om tillämpningarna inom olika områden ständigt är nya så är principerna desamma och att detta är något att ta fasta på beträffande filosofins möjligheter och trovärdighet. I den tredje mer avhandlande delen "En utredning av filosofins möjligheter" behandlas filosofins principer och nutiden jämförs i ett historiskt perspektiv och filosofin för framtiden diskuteras i meningen att filosofins principer är dess styrka samt att ett moment av klarsyn och precisering kan vara en möjlighet för filosofin att överbrygga sin svårförståelighet men dock innebär en risk för att själva filosofins styrka och särart därmed försvinner. Den slutsats som ges formuleras så att filosofins möjligheter inte så mycket ligger i skapandet av några för den nya principer utan i ett klarsynt användande av dess befintliga.</p> / <p>Abstract</p><p>This paper aims at investing the possibilities for philosophical thinking through a speculative and critical examination of different ideas from various philosophers, such as Moore, Wittgenstein and Rorty. The aim is that philosophy can be a constructive part of the contemporary debate. In the first part, it is argued that philosophy is a speculative and universal business, and has had a great importance for society; examples of Plato, Aristotle, Augustine and different political philosophers as Marx, Mill, Rousseau and Hobbes are given. In the second part, society and science are investigated in relation to philosophy, and it is concluded that there is a fundamental difference between method and principles, in that methods always change while principles always are the same and this, it is said, is something fruitful for the possibilities and for the confidence in, philosophy. In the third part, the principles of philosophy are treated, and the contemporary world is treated in a historical perspective. The future of philosophy is discussed, and its strenght is said to lie in its own principles. It is argued that clearsightedness and precision can be the solution to philosophocal obscurity, but that there also thereby will be a risk of losing the genuine character and strenght of philosophy. The conclusion of the paper is that the possibilities of philosophy not are achieved by some new philosophical principles, but in a clearsighted use of the existing.</p>
82

From Conceivability to Possibility : An Essay in Modal Epistemology / Från tänkbarhet till möjlighet : En studie i modal kunskapsteori

Berglund, Anders January 2005 (has links)
<p>This study deals with the thesis that conceivability implies possibility. Confronted with alleged counterexamples to this thesis, some philosophers have turned to what may be called “idealized” or “more demanding” notions of conceivability. I argue that in turning to such notions, they have made the thesis useless to limited beings like us for attaining modal knowledge. However, in refusing to identify conceivability with demanding or idealized notions, we cannot maintain that conceivability always implies possibility. Essentially, there are two ways to proceed: to view conceivability as a mere guide to possibility, or to argue that the conceivability thesis is a local truth, i.e., a truth with respect to a certain class of statements. I defend the latter alternative. This class of statements employs concepts with respect to which doubt concerning the conceivability thesis is to be regarded as general skepticism, not as skepticism relating to the conceivability thesis itself.</p><p>I proceed by outlining an interpretation of strict possibility—i.e., the kind of possibility that I take the conceivability thesis to be about—according to which modal truths depend essentially on conceptual relations, as opposed to obtaining purely in virtue of properties of things themselves. Given this account, on which both ideal conceivability and strict possibility have a conceptual ground, I argue that these notions are not only coextensional but relate to one and the same property of statements. I further argue that the impossible is unimaginable, but that it is conceivable in the sense that one can misdescribe the contents of imagination.</p>
83

From Conceivability to Possibility : An Essay in Modal Epistemology / Från tänkbarhet till möjlighet : En studie i modal kunskapsteori

Berglund, Anders January 2005 (has links)
This study deals with the thesis that conceivability implies possibility. Confronted with alleged counterexamples to this thesis, some philosophers have turned to what may be called “idealized” or “more demanding” notions of conceivability. I argue that in turning to such notions, they have made the thesis useless to limited beings like us for attaining modal knowledge. However, in refusing to identify conceivability with demanding or idealized notions, we cannot maintain that conceivability always implies possibility. Essentially, there are two ways to proceed: to view conceivability as a mere guide to possibility, or to argue that the conceivability thesis is a local truth, i.e., a truth with respect to a certain class of statements. I defend the latter alternative. This class of statements employs concepts with respect to which doubt concerning the conceivability thesis is to be regarded as general skepticism, not as skepticism relating to the conceivability thesis itself. I proceed by outlining an interpretation of strict possibility—i.e., the kind of possibility that I take the conceivability thesis to be about—according to which modal truths depend essentially on conceptual relations, as opposed to obtaining purely in virtue of properties of things themselves. Given this account, on which both ideal conceivability and strict possibility have a conceptual ground, I argue that these notions are not only coextensional but relate to one and the same property of statements. I further argue that the impossible is unimaginable, but that it is conceivable in the sense that one can misdescribe the contents of imagination.
84

Barns lek och autonomi i förskolan : En filosofisk granskning av barnets och lekens etiska ställning i den svenska förskolan / Children's Play and Autonomy : A philosophical survey of the status ofchildren and children's play in the Swedish pre-school"

Jersenius, Erik January 2008 (has links)
<p>This essay is a philosophical investigation of the relation between children and their play. My aim is to see if children are autonomous when it comes to their play. Is there a moral boundary between those who take part in the play and those who do not? This topic is especially important when it comes to the moral status of a child in the Swedish pre-school. How should educationists act when it comes to children’s play?</p><p>  Through an analysis of the notions of play and autonomy I show that play can be understood as something of a moral value to the child and if children should be seen as autonomous when it comes to their play. In my notional investigation I rely on common sense tradition of the philosophy of ordinary language and I also postulate three values which I state constitutes good play, free consent, respected seclusion and meaningfulness. On my results I base an investigation of the policy document of the Swedish pre-school and an argumentation for the strengthening of the respect towards children’s autonomy and play in the policy as a governing document for the pre-school as an institution. </p> / <p>Den här uppsatsen är en filosofisk undersökning av relationen mellan barn och deras lek. Mitt syfte är att se om barn bör betraktas som autonoma när det kommer till deras lek. Finns det en moralisk barriär mellan dem som leker och det som inte deltar i den? Den frågan är i synnerhet viktig när det kommer till barnets etiska ställning i den svenska förskolan. Hur bör pedagoger och förskolepersonal förhålla sig till barn och deras lek?</p><p>  Genom att analysera begreppen lek och autonomi visar jag att lek är något som är moraliskt värdefullt för barnet och att barnet bör beaktas som autonomt när det kommer till dess lek. I min begreppsliga utredning lutar jag mig mot common sense traditionen i vardagsspråksfilosofin och jag postulerar tre värden vilka jag menar utgör god lek, frivillighet, avskildhet och meningsfullhet. Mina resultat blir till grund för en granskning av den svenska förskolans värdegrund och en argumentation för att respekten för barns självbestämmande och fria lek är något som bör förtydligas i värdegrunden som styrande dokument för verksamheten.</p>
85

Barns lek och autonomi i förskolan : En filosofisk granskning av barnets och lekens etiska ställning i den svenska förskolan / Children's Play and Autonomy : A philosophical survey of the status ofchildren and children's play in the Swedish pre-school"

Jersenius, Erik January 2008 (has links)
This essay is a philosophical investigation of the relation between children and their play. My aim is to see if children are autonomous when it comes to their play. Is there a moral boundary between those who take part in the play and those who do not? This topic is especially important when it comes to the moral status of a child in the Swedish pre-school. How should educationists act when it comes to children’s play?   Through an analysis of the notions of play and autonomy I show that play can be understood as something of a moral value to the child and if children should be seen as autonomous when it comes to their play. In my notional investigation I rely on common sense tradition of the philosophy of ordinary language and I also postulate three values which I state constitutes good play, free consent, respected seclusion and meaningfulness. On my results I base an investigation of the policy document of the Swedish pre-school and an argumentation for the strengthening of the respect towards children’s autonomy and play in the policy as a governing document for the pre-school as an institution. / Den här uppsatsen är en filosofisk undersökning av relationen mellan barn och deras lek. Mitt syfte är att se om barn bör betraktas som autonoma när det kommer till deras lek. Finns det en moralisk barriär mellan dem som leker och det som inte deltar i den? Den frågan är i synnerhet viktig när det kommer till barnets etiska ställning i den svenska förskolan. Hur bör pedagoger och förskolepersonal förhålla sig till barn och deras lek?   Genom att analysera begreppen lek och autonomi visar jag att lek är något som är moraliskt värdefullt för barnet och att barnet bör beaktas som autonomt när det kommer till dess lek. I min begreppsliga utredning lutar jag mig mot common sense traditionen i vardagsspråksfilosofin och jag postulerar tre värden vilka jag menar utgör god lek, frivillighet, avskildhet och meningsfullhet. Mina resultat blir till grund för en granskning av den svenska förskolans värdegrund och en argumentation för att respekten för barns självbestämmande och fria lek är något som bör förtydligas i värdegrunden som styrande dokument för verksamheten.
86

När vi behöver skyddas från oss själva(?) : Paternalism, autonomi och rättigheter / When we need protection from ourselves (?) : Paternalism, autonomy and rights

Torsson, Michael January 2010 (has links)
I den här uppsatsen diskuteras begreppet paternalism så som det används av Danny Scoccia och Joel Feinberg. Särskilt fokus ligger vid hur man bör definiera mjuk och hård paternalism. Begreppen är viktiga då de är centrala om man vill diskutera kopplingen mellan moral och politik. I denna uppsats är huvudfokus på de moraliska begränsningarna av vad man bör stifta lagar om men det uppstår oundvikligen paralleller till moraliska överväganden av mer privat karaktär. Även om uppsatsen inte lägger fram några argument som slutgiltigt avgör diskussionen bemöts ett antal argument mot Feinbergs teori och stark kritik framförs mot det av Scoccia föreslagna alternativet till definitioner.
87

Kollektivet som autonom agent

Steindórsson, Ólafur B. January 2010 (has links)
Min slutsats vilken jag lägger fram i avsnitt 5 är att kollektiv mycket väl kan vara autonoma agenter. Jag kommer även kortfattat att utveckla ett resonemang kring skillnader i kollektivs och människors moral. Skillnaden kan anses vara en förutsättning för att kollektivet ska kunna uppnå fullständig autonomi eftersom antropocentrisk moral i ett kollektiv kräver mänsklig påverkan.
88

Våra sociala medvetanden: En diskussion om ett socialt perpektiv angående medvetandet / Our social minds: A discussion of a social perspective on the mind

Pettersson, Joakim January 2005 (has links)
In this essay a social perspective on the mind is explored and argued for. The essay moves from a discussion of a social collective foundation for the individual mind to a discussion ofthe main alternative ways of describing the shared social world, namely an action-centred perspective and a power-centred perspective. It is shown that these two perspectives are combinable. A combination of the two perspectives is therefore recommended for a more balanced way of describing the shared social world. In this essay it is argued for that the individuals’ mind and her identity is dependent on the surrounding community. The identity and habits that the individual acquires is dependent of the individuals’ membership in certain groups within a community and the dominant ways of looking at the world that exist within that community. However, the existing power relations and the dominant ways of looking at the world are in turn dependent on the collective action of individuals for their existence. Relations and customs can be changed and power can be transferred to non-dominant ways of looking at the world. Such change requires collective action to take place.
89

En utredning av filosofins möjligheter : Avhandling i metafilosofi

Börjeson, Björn January 2006 (has links)
Uppsatsen "En utredning av filosofins möjligheter" inleds med ett konstaterande av den bitande kritik som tidvis framförts mot filosofins olika dogmer och traditioner bland andra av Ludwig Wittgenstein, G. E. Moore och Richard Rorty. Det sägs vidare att all denna kritik hotar att förinta den positiva upptäckarlusten. En föresats görs därför att i funderingar och kritik se möjligheter för filosofin för att på så sätt bidraga till att föra denna framåt i något som förhoppningsvis blir ett konstruktivt inslag i debatten. I uppsatsens första del diskuteras vad filosofi är, filosofins universalitet, nyttan med filosofi och det konstateras att filosofin grundar sig på undran och spekulation och är universell i den meningen att den frågar istället för att påstå samt att nyttan med filosofi är uppenbar om man tittar på de insatser som gjorts av exempelvis Platon, Aristoteles, John Stuart Mill, Karl Marx, Thomas Hobbes och Jean-Jacques Rousseau. I den andra delen analyseras samhället och vetenskapen och dess kopplingar till filosofin och det konstateras bland annat att det är skillnad på principer och tillämpningar inom dessa olika områden samt att även om tillämpningarna inom olika områden ständigt är nya så är principerna desamma och att detta är något att ta fasta på beträffande filosofins möjligheter och trovärdighet. I den tredje mer avhandlande delen "En utredning av filosofins möjligheter" behandlas filosofins principer och nutiden jämförs i ett historiskt perspektiv och filosofin för framtiden diskuteras i meningen att filosofins principer är dess styrka samt att ett moment av klarsyn och precisering kan vara en möjlighet för filosofin att överbrygga sin svårförståelighet men dock innebär en risk för att själva filosofins styrka och särart därmed försvinner. Den slutsats som ges formuleras så att filosofins möjligheter inte så mycket ligger i skapandet av några för den nya principer utan i ett klarsynt användande av dess befintliga. / This paper aims at investing the possibilities for philosophical thinking through a speculative and critical examination of different ideas from various philosophers, such as Moore, Wittgenstein and Rorty. The aim is that philosophy can be a constructive part of the contemporary debate. In the first part, it is argued that philosophy is a speculative and universal business, and has had a great importance for society; examples of Plato, Aristotle, Augustine and different political philosophers as Marx, Mill, Rousseau and Hobbes are given. In the second part, society and science are investigated in relation to philosophy, and it is concluded that there is a fundamental difference between method and principles, in that methods always change while principles always are the same and this, it is said, is something fruitful for the possibilities and for the confidence in, philosophy. In the third part, the principles of philosophy are treated, and the contemporary world is treated in a historical perspective. The future of philosophy is discussed, and its strenght is said to lie in its own principles. It is argued that clearsightedness and precision can be the solution to philosophocal obscurity, but that there also thereby will be a risk of losing the genuine character and strenght of philosophy. The conclusion of the paper is that the possibilities of philosophy not are achieved by some new philosophical principles, but in a clearsighted use of the existing.
90

En Darwinistisk reduktionism

Wengelin Grantén, Elin January 2018 (has links)
Alex Rosenbergʼs Darwinian reductionism is a more recent form of reductionism that aims at settling the dispute between reductionists and antireductionists in philosophy of biology. The idea is that the principle of natural selection can be viewed as a physico-chemical law that can ground biology in physics and chemistry, and hence make reductionism possible despite issues such as multiple realizability and downward causation. Rosenbergʼs proposal has received a lot of critique, so my aim is to investigate whether this critique is sound, and to enquire into whether Rosenbergʼs understandings of reductionism, antireductionism and physicalism are reasonable, and if Darwinian reductionism can survive the critique presented. My conclusion is that Rosenberg indeed is quite controversial and makes some strong claims, but also that a lot of the critique he receives is misguided and focused on asserting that Rosenberg is mistaken, rather than actually arguing against Rosenbergʼs claims. Despite some problematic assumptions, I do think that Rosenbergʼs proposal contributes to a philosophical pluralism within philosophy of biology. / Alex Rosenbergs darwinistiska reduktionism är en mer modern form av reduktionism vars syfte är att erbjuda en lösning bortom oenigheterna mellan reduktionister och antireduktionister inom biologins filosofi. Rosenberg menar att det naturliga urvalet kan betraktas som en fysiokemisk lag, som kan grundas i fysik och kemi, vilket därmed kan möjliggöra reduktionism trots problem såsom ”multipel realiserbarhet” eller ”nedåtgående kausalitet”. Rosenberg har fått en hel del kritik för sitt förslag, så jag ämnar att undersöka om denna kritik har fog för sig, och utreda om Rosenbergs preciseringar av reduktionism, antireduktionism och fysikalism är rimliga, och om den darwinistiska reduktionismen trots kritiken ändå kan vara motiverad. Min slutsats är att Rosenberg är tämligen kontroversiell och kommer med flera starka påståenden, men mycket av den kritik han möts av är missriktad och tycks vara mer fokuserad på att avfärda Rosenbergs resonemang snarare än att verkligen argumentera för varför dessa resonemang skulle vara bristfälliga. Trots vissa problematiska antaganden anser jag ändå att Rosenbergs förslag bidrar till en filosofisk pluralisminom biologins filosofi.

Page generated in 0.0417 seconds