La banque est un secteur en première ligne de la transformation digitale et se classe en 4e position des secteurs les plus transformés numériquement derrière les technologies de l’information et de la communication, les médias et les services professionnels (Gandhi & al, 2016). En outre, l’explosion des données et le besoin de traitement en temps réel est un défi pour les acteurs pour répondre ou anticiper les besoins des clients. En ce sens, la transformation digitale des banques est emblématique des opportunités et des risques de notre société numérique.Les études tendent à prouver que la performance digitale reflète la performance économique de l’entreprise (Accenture, 2016b). Il devient dès lors d’autant plus important d’effectuer sa transformation digitale pour rester ou devenir une banque performante d’autant plus que la mortalité moyenne des multinationales n’est que de 40 ans (Schatt, 2014).Le préalable à l’analyse peut résider dans la connaissance, par les banques, de leur maturité numérique actuelle.Le modèle développé dans cette thèse s’inscrit dans cette perspective et vise à souligner les forces d’un acteur bancaire et ses points perfectibles pour, dans une perspective opératoire, alimenter la stratégie de transformation des entreprises du secteur. Le point de départ en est une méthode de mesure de maturité numérique de toute organisation (Fayon, Tartar, 2014) qui a été approfondie dans le cadre de ce travail de thèse. La réflexion a été conduite relativement aux tendances structurantes de la transformation digitale, et à un centrage sur le cas du secteur bancaire. Elle s’est nourrie des travaux académiques relatifs au changement de paradigme porté par les technologies numériques et à ceux relatifs au design organisationnel entre autres. Deux enquêtes (l’une sur la banque du futur ; l’autre sur les attentes des générations en matière de service bancaire) et un PoC réalisé dans le cadre du paiement sans contact sur smartphone à La Poste, ont nourri la réflexion pour enrichir notre modèle initial de mesure de la maturité numérique.Pour bâtir le modèle, nous avons fait le choix de nous baser principalement sur les travaux existants dans les deux domaines au cœur de la transformation digitale, d’une part les systèmes d’information où de nombreux outils méthodologiques ont été développés (CMMI, ITIL, CobiT, etc.) et d’autre part le marketing. Chacun des indicateurs du modèle initial a été challengé en s’appuyant sur la littérature dans le domaine ainsi que sur un corpus de données élaboré pour ce travail de thèse.La portée de cette mesure est de deux ordres. Le résultat peut permettre, pour les décideurs qui s’en saisissent – typiquement les acteurs de la transformation digitale (Comex, CDO, Directeur du SI, Directeur marketing) –, d’alimenter la stratégie de transformation digitale de l’acteur considéré (grâce au calcul de la maturité des leviers identifiés et globalement de la banque pour mettre en exergue ses forces et ses faiblesses). Mais cette mesure peut avoir également une portée performative. Elle peut permettre en effet, comme pour tous dispositifs de mesure, de donner un état « objectivé » mais également « objectivant » du niveau atteint par chacun des indicateurs et accompagner dès lors un processus réflexif de transformation digitale.Un certain nombre de limites sont inhérentes à ce travail de thèse, dans sa dimension instrumentale notamment. La cohérence interne du modèle, bien que mise à l’épreuve de différentes démarches analytiques et tests, n’est pas exempte, par construction, d’une part d’arbitraire. La pertinence du modèle, si elle a pu être testée partiellement à l’aune de cas d’entreprise, reste soumise à l’épreuve de la généralisation. Par ailleurs, le caractère évolutif des technologies numériques et des changements sociétaux associés, pourront faire perdre de l’acuité à certains indicateurs. Mais la dimension intrinsèquement performative du modèle pourrait demeurer. / The bank is a front-line sector of digital transformation and ranks 4th in the most digitally-transformed sectors behind IT, media and professional services (Gandhi & al, 2016). In addition, the burst of data and the need for real-time processing is a challenge for the players to meet or anticipate the needs of customers. In this way, the digital transformation of banks is emblematic of the opportunities and risks of our digital society.Studies tend to demonstrate that digital performance reflects the company's economic performance (Accenture, 2016b). It is therefore all the more important to carry out its digital transformation in order to remain or become a performing bank, especially since the average mortality of multinationals is only 40 years (Schatt, 2014).The question is where are the banks going to be in the value chain: continuing vertical integration or horizontal integration to diversify, buy or make partnerships with technological players or fintech?The prerequisite may lie in the knowledge of their current digital maturity. The model developed in this thesis makes it possible to highlight the strengths of a banking player and its perfectible points likely to feed the transformation strategy for its leaders and the related priorities. The starting point is the methodology of measuring digital maturity of any kind of organization (Fayon, Tartar, 2014) that has been challenged as part of this thesis work. Its axes, which define digital maturity, have evolved and are there to number six: Organization, Technology and Innovation, People, Offer, Environment, Strategy.The reflection has been focused on the structuring trends of digital transformation, and a focus on the case of the banking sector. She has been nourished by academic work related to the paradigm shift brought by digital technologies and those related to organizational design among others. Two surveys (one on the bank of the future, the other on the expectations of the generations in terms of banking service) and a PoC realized as part of the contactless payment on smartphone at La Poste french company have fueled the reflection to enrich our initial model of measuring digital maturity.To build the model, we have chosen to rely primarily on existing work in both areas at the heart of digital transformation, on the one hand information systems where many methodological tools have been developed (CMMI, ITIL, CobiT, etc.) and secondly marketing. Each of the indicators of the initial model was challenged by relying on the literature in the field as well as on a body of data developed for this thesis work.The scope of this measure is of two kinds. The result can make it possible for the decision makers who seize it - typically the actors of the digital transformation (Executive Committee, CDO, CTO, CMO) – feed the digital transformation strategy of the considered actor (thanks to the calculation of the maturity of the 6 levers and globally of the bank to highlight its strengths and its weaknesses, it is then necessary to exploit them in the service of its strategy). But this measure can also have a performative scope. It allows, as for all devices measuring tools, to give an "objectivized" but also "objectifying" level reached by each of the indicators and therefore accompany a reflexive process of digital transformation.A number of limitations are inherent to this thesis work in its instrumental dimension in particular. The internal coherence of the model, although tested by different analytical approaches and tests, is not exempt, by construction, from an arbitrary part. The relevance of the model, even if it has been tested partly with some business cases, remains subject to the test of generalization. In addition, the evolving nature of digital technologies and associated societal changes may make some indicators less relevant. But the performative dimension of the model could then remain.

Syftet med denna studie är att undersöka hur traditionella banker och fintech-banker använder retorik som ett inslag av ’impression management’ i sin hållbarhetsredovisning – för att presentera en hållbar företagsbild. Vidare ska studien undersöka skillnader mellan bankerna. Utgivna hållbarhetsrapporter av två banker från år 2017 och 2021 analyseras genom en retorisk analysmodell baserad på Aristoteles klassiska retorikram etos, patos, och logos. Studiens resultat visar att företagen använder sig av retorisk argumentation i sin hållbarhetsredovisning på ett övertygande sätt och på så vis förmedlar en hållbar bild av sig själva. Etos används för att öka trovärdighet hos företaget exempelvis genom association till andra trovärdiga aktörer på marknaden och genom att de informerar om att de följer lagar och regelverk. Patos används för att anspela på känsla och identifikation hos läsaren genom målande beskrivningar om en mer hållbar framtid och genom metaforer som knyter an till nutida samhällsvärderingar. Logos används i argumentation genom rationalitet som data, vetenskap och rationell argumentation och bidrar till att ge en företagsbild som ger ett logiskt intryck. En korsanalys av fallen visar att den traditionella banken använder retorisk argumentation som mer kan förenas med en konservativ natur. Studien visar hur traditionella banker och fintech-företag använder sig av argumentation i sin hållbarhetsredovisning: och hur bankerna därigenom kan förmedla en bild av sig själva som hållbara. Studien pekar också på att bankerna använder det frivilliga utrymmet i sin hållbarhetsredovisning som ett kommunikationsmedel där de presenterar en önskad företagsbild. / The purpose of this study is to investigate how traditional banks and fintech banks use rhetoric as an element of 'impression management' in their sustainability reports – to present a sustainable corporate image. Furthermore, differences between these banks will be analysed. Sustainability reports presented by two banks in 2017 and 2021 were analysed using a rhetorical analysis model based on Aristotle's classical rhetoric concept of ethos, pathos, and logos. It is found that the banks use rhetoric argumentation to convey a convincing image of their own organization’s sustainability. Ethos is used to support the credibility, for instance through association with other credible actors on the market, and by informing that they follow laws and regulations. Pathos is used to influence emotions and a sense of identification with the reader through illustrative descriptive social values. Logos is used for argumentation by rationality and reason which contributes to the logic appeal of the company. Logos is achieved through data, science, and logic argumentation. A cross case difference is that the traditional bank use rhetoric techniques more in line of a conservative nature. This study shows how traditional banks and fintech companies can use argumentation in their sustainability reports – and how banks can convey an image of themselves as sustainable. This study also imply that banks use the voluntary space in their sustainability reports as a means of communication where they present a desired corporate image.

Fintech has had a huge growth in Sweden during the last decades. Increased competition has made companies compete over resources to attend to customer needs. The access to customer knowledge is one of those resources. This thesis is exploring the if, how and when companies within the Swedish fintech industry use customer knowledge and customers in co-creation processes. The research was conducted with a literature review and empirically investigated with semi-structured interviews. The findings imply that customer knowledge and customer involvement is present in Swedish fintech. Companies in Swedish fintech don’t use only one approach to involve customers but rather switch according to convenience. When it comes to the phases of innovation the findings imply that companies mostly involve customers in the ideation phase and customers in an intermediate phase between development and commercialization where there are a lot of iterative interactions between customer and company. / Fintech har haft en enorm tillväxt i Sverige under de senaste decennierna. Ökad konkurrens har fått företag att konkurrera om resurser för att tillgodose kundernas behov. Tillgången till kundkännedom är en av dessa resurser. Detta examensarbete undersöker om, hur och när företag inom den svenska fintech branschen använder kundkunskap och kunder i samskapande processer. Forskningen genomfördes med en litteraturgenomgång och empiriskt undersökt med semistrukturerade intervjuer. Resultaten tyder på att kundkännedom och kundengagemang finns inom den Svenska fintech industrin. Företag inom svensk fintech använder inte bara ett tillvägagångssätt för att involvera kunder utan byter snarare efter bekvämlighet. När det gäller innovations faserna antyder resultaten att företag mest involverar kunder i idéfasen och kunder i en mellanfas mellan utveckling och kommersialisering där det sker många iterativa interaktioner mellan kund och företag.

Artificial intelligence and machine learning has become an important part of society and today businesses compete in a new digital environment. However, scholars and regulators are concerned with these technologies' societal impact as their use does not come without risks, such as those stemming from transparency and accountability issues. The potential wrongdoing of these technologies has led to guidelines and future regulations on how they can be used in a trustworthy way. However, these guidelines are argued to lack practicality and they have sparked concern that they will hamper organisations' digital pursuit for innovation and competitiveness. This master’s thesis aims to contribute to this field by studying how teams can work with risk mitigation of risks associated with machine learning. The scope was set on capturing insights on the perception of employees, on what they consider to be important and challenging with machine learning risk mitigation, and then put it in relation to research to develop practical recommendations. The master’s thesis specifically focused on the financial technology sector and the use of machine learning in credit scoring. To achieve the aim, a qualitative single case study was conducted. The master’s thesis found that a combination of processes and capabilities are perceived as important in this work. Moreover, current barriers are also found in the single case. The findings indicate that strong responsiveness is important, and this is achieved in the single case by having separation of responsibilities and strong team autonomy. Moreover, standardisation is argued to be needed for higher control, but that it should be implemented in a way that allows for flexibility. Furthermore, monitoring and validation are important processes for mitigating machine learning risks. Additionally, the capability of extracting as much information from data as possible is an essential component in daily work, both in order to create value but also to mitigate risks. One barrier in this work is that the needed knowledge takes time to develop and that knowledge transferring is sometimes restricted by resource allocation. However, knowledge transfer is argued to be important for long term sustainability. Organisational culture and societal awareness are also indicated to play a role in machine learning risk mitigations. / Artificiell intelligens och maskininlärning har blivit en betydelsefull del av samhället och idag konkurrerar organisationer i en ny digital miljö. Forskare och regulatorer är däremot bekymrade gällande den samhällspåverkan som sådan teknik har eftersom användningen av dem inte kommer utan risker, såsom exempelvis risker som uppkommer från brister i transparens och ansvarighet. Det potentiella olämpliga användandet av dessa tekniker har resulterat i riktlinjer samt framtida föreskrifter på hur de kan användas på ett förtroendefullt och etiskt sätt. Däremot så anses dessa riktlinjer sakna praktisk tillämpning och de har väckt oro då de möjligen kan hindra organisationers digitala strävan efter innovation och konkurrenskraft. Denna masteruppsats syftar till att bidra till detta område genom att studera hur team kan arbeta med riskreducering av risker kopplade till maskininlärning. Uppsatsens omfång lades på att fånga insikter på medarbetares uppfattning, för att sedan ställa dessa i relation till forskning och utveckla praktiska rekommendationer. Denna masteruppsats fokuserade specifikt på finansteknologisektorn och användandet av maskininlärning inom kreditvärdering. En kvalitativ singelfallstudie genomfördes för att uppnå detta mål. Masteruppsatsen fann att en kombination av processer och förmågor uppfattas som viktiga inom detta arbete. Dessutom fann fallstudien några barriärer. Resultaten indikerar att en stark förmåga att reagera är essentiellt och att detta uppnås i fallstudien genom att ha tydlig ansvarsfördelning och att teamen har stark autonomi. Vidare så anses standardisering behövas för en högre nivå av kontroll, samtidigt som det bör vara implementerat på ett sådant sätt som möjliggör flexibilitet. Fortsättningsvis anses monitorering och validering vara viktiga processer för att mitigera maskininlärningsrisker. Dessutom är förmågan att extrahera så mycket information från data som möjligt en väsentlig komponent i det dagliga arbetet, både för värdeskapande och för att minska risker. En barriär inom detta arbetet är att det tar tid för den behövda kunskapen att utvecklas och att kunskapsöverföring ibland hindras av resursallokering. Kunskapsöverföring anses däremot vara viktigt för långsiktig hållbarhet. Organisationskultur och samhällsmedvetenhet indikeras också påverka minskningen av risker kring maskininlärning.

Den tidigare stabila finansbranschen har snabbt blivit hotad av den digitala transformationen. Ett strategiskt verktyg som används av etablerade banker som står inför denna nya och föränderliga miljö är strategiska riskkapitalinvesteringar i det närliggande området av finansiella teknologier (FinTech). Denna studie undersöker strategiskt riskkapital i termer av organisatorisk design; närmare bestämt graden av autonomi i riskkapitalverksamhetens investeringsprocess. Studien undersöker konceptet riskkapitalautonomi och analyserar kvalitativt konsekvenserna av den valda nivån av autonomi.  En abduktiv metodologi används, där insamling av empiriska data från fyra fallföretag sammanflätas med en omfattande litteraturstudie inom området organisationsdesign. Studien genererar en förlängning av den aktuella litteraturen då få tidigare studier undersökt riskkapitalorganisationers grad av autonomi och dess konsekvenser i kvalitativa termer.  Studien finner att graden av autonomi hos strategiska riskkapitalverksamheter i finansindustrin bör mätas på en kontinuerlig skala, och föreslår en sådan skala baserad på två dimensioner: autonomin i sökandet efter möjliga investeringar och autonomin i beslutsprocessen. Studien finner också skillnader i de valda nivåerna av autonomi hos det studerade urvalet och diskuterar två möjliga förklaringar till dessa skillnader; målet med riskkapitalaktiviteten samt miljön organisationen verkar i.  Vidare visar studien att olika grader av självständighet ger olika kvalitativa möjligheter och begränsningar för riskkapitalorganisationer vars syfte är att uppnå strategiska fördelar för ett kapitalgivande bolag. Det visar sig att en lägre grad av autonomi underlättar för riskkapitalenheten att leverera strategiskt värde till kapitalgivaren, men att det även kan begränsa vilka investeringar enheten kan göra. Högre autonomi kan istället möjliggöra fler typer av investeringar men begränsar vilken kunskap, och därmed strategisk nytta, riskkapitalenheten kan leverera till kapitalgivaren.  Studien konkluderar att flera aspekter är viktiga att ta hänsyn till vid beslut av en riskkapitalenhets grad av autonomi och bidrar med en fördjupad förståelse av den strategiska ledningen av riskkapitalaktiviteter. / The previously stable financial industry has rapidly been threatened by the digital transformation. One strategic tool used by incumbent banks facing this new and changing environment is strategic venture capital investments in the closely related field of financial technologies (FinTech). This research studies strategic venture capital in terms of the organisational design of VC activities; more specifically, the degree of autonomy of the VC’s investment process. The study investigates the concept of VC autonomy and qualitatively analyses the implications of the chosen level of autonomy. An abductive approach is used, performing empirical data collection on four case companies  and intertwining the results with an extensive literature study within the field of organisational design and performance. The study generates an extension of the current literature as few previous studies have investigated a VC’s level of autonomy and its implications in qualitative terms. The study finds that the degree of autonomy of strategic VCs should be measured on a continuous scale, and proposes such a scale based on two dimensions: the autonomy of the sourcing of possible investments, and the autonomy of investment decision-making. Furthermore, the study reveals a variance in the chosen levels of autonomy of the studied sample, and discusses two possible explanations for this variance; the objectives of the VC activity and the environment the VC operates in. Furthermore, the study shows that different degrees of autonomy induce different qualitative opportunities and limitations for VCs aiming to achieve strategic benefit for a capital providing company. A lower degree of autonomy is shown to facilitate for the VC to deliver strategic value, but may limit which investments it can make. Higher autonomy can on the contrary enable more types of investments but limit which knowledge, and thus strategic benefit, the VC can deliver. The study concludes that several aspects are of high importance to consider when choosing a VC’s degree of autonomy and contributes with a deeper understanding of the strategic management of VC activities.

The major Swedish banks have been affected by digitalization in the financial sector, where FinTech has contributed with new technological opportunities. The banks that partner with FinTech companies can develop effective and innovative solutions for both companies and individuals. However, the banks' cooperation with FinTech companies has resulted in various risks, mainly cyber and operational risks. The actors investigated were Handelsbanken, SEB and Swedbank. The purpose of the study is to analyze and investigate the relationship between banks and FinTech companies. With a focus on cooperation and competition as well as whether there are any potential risks that may arise in the relationships.  In order to answer the purpose, semi-structured interviews have been conducted with representatives from the banks as primary data collection. Secondary data have also been used, such as banks' annual reports and scientific articles. The theoretical frame of reference is important in relation to the research questions and the chosen theory of cooperation and competition is crucial for the purpose of the study. The results showed that all banks saw collaborations with Fintech companies as an opportunity to streamline their systems and develop services beyond their own capacity. However, these collaborations were different, where Handelsbanken avoided external collaborations unlike SEB and Swedbank. Finally, the study concluded that all banks experienced increased exposure to risks because of the emergence of FinTech.

Digitaliseringens framfart är inget som går obemärkt förbi och det är något som påverkar alla människor mer eller mindre. Det finns olika anledningar till att digitalisera men forskning menar på att det görs i syftet att förändra något till det bättre för att nå upp till ett visst verksamhetsmål eller milstolpe. Denna förändring medför också ett förändringsarbete som påverkar inte bara de processer som digitaliseras utan även de anställda som också blir delaktiga i förändringsarbetet. Nya direktiv för betaltjänster och ett dalande förtroende för storbanker har lett till nya innovativa initiativ som erbjuder finansiella tjänster till både säljföretag och slutkonsumenter. Dessa bolag kategoriseras ofta som fintech, vilket är en bransch uppbyggd av organisationer vilka använder ny teknik för att stödja eller möjliggöra finansiella tjänster. Vi har genomfört en fallstudie på ett fintechbolag där fem olika personer med olika ansvarsområden intervjuats. Samtliga personer har på något sätt arbetat med digitalisering i fallföretaget och delade med sig av deras erfarenheter av detta digitaliseringsarbete. Studien genomfördes främst på ett abduktivt sätt men innehöll även induktiva och deduktiva inslag. Således har vi också arbetat iterativt med tidigare forskning och vår insamlade empiri. Syftet med fallstudien var att fördjupa kunskapen gällande hur ett fintechbolag arbetar med digitalisering och hur digitalisering används inom fintech-branschen för att skapa eller bibehålla en marknadsrelevans. Under studiens gång har vi upptäckt att vid beslut kring digitalisering så är intressentpåverkan något som spelar stor roll. Då fallföretaget är ett helägt dotterbolag blir moderbolagets inflytande extra prominent. Fallföretagets krav på positiv räntabilitet påverkar många beslut kring digitalisering eftersom det ofta kopplas till en kostnadsfråga. En analys måste göras för att utröna huruvida det är för kostsamt att behålla en process som den är eller om det är billigare att digitalisera eller automatisera processen. Utöver detta finns det i fallföretaget ett gemensamt synsätt av att kundnöjdhet är av största vikt. Fallföretagets fokus på kundnöjdhet ger således både säljföretag och slutkonsumenter en stor makt när det kommer till digitaliseringsarbete och besluten som tas gällande vad som ska digitaliseras eller automatiseras. Gällande hur digitalisering används fann vi i vår studie att fallföretaget hade en relativt konservativ syn på digitalisering, där digitalisering inte används för att vara innovativ, utan snarare för att inte hamna på efterkälken, vilket tack vare fallföretagets låga krav på tillväxt leder till en funktionell verksamhet. Således har fallföretaget uppnått vad vi menar är en digital tillräcklighet. / The progress of digitalization is nothing that goes unnoticed and it is something that affects all people more or less. There are various reasons for digitalizing, but research state that it is done for the purpose of changing something for the better to reach a certain business goal or milestone. This change also entails a change work that affects not only the processes that are digitalized but also the employees who become involved in the change work. New payment service directives and declining confidence in major banks have led to new innovative initiatives that offer financial services to both sales companies and end consumers. These companies are often categorized as fintech, which is an industry built up by organizations that use new technology to support or enable financial services. We have conducted a case study at a fintech company where five different people, with different responsibilites have been interviewed. The people who were interviewed have all worked with digitalization in the company and shared with us their experiences of the conducted digitalization work. The study was carried out mainly in an abductive way but also contained inductive and deductive elements. Thus, we have worked iteratively with previous research and our collected empirical data. The object of the case study was to deepen the knowledge of how a fintech company works with digitalization and how digitalization is used in the fintech industry to create or maintain a market relevance. During the course of the study, we have discovered that when deciding on digitalization, stakeholder influence is something that plays a major role. When the case company is a wholly owned subsidiary, the parent company's influence becomes extra prominent. The case company's demand for positive return affects many decisions regarding digitalization, as it is often linked to a cost issue. An analysis must be made to determine whether it is too costly to maintain a process as it is or if it is cheaper to digitalize or automate the process. In addition, there is a common view in the company that customer satisfaction is of the utmost importance. The company's focus on customer satisfaction thus gives both sales companies and end consumers a great power when it comes to digitalization work and the decisions that are taken regarding what is to be digitalized or automated. Regarding how digitalization is used, we found in our study that the case company had a relatively conservative view of digitalization, where digitalization is not used to be innovative, but rather to not fall behind, which thanks to the case company's low demands on growth leads to a functional business. As such, the case company has achieved what we mean is a digital adequacy.

Submitted by JOSIANE SANTOS DE OLIVEIRA (josianeso) on 2018-08-07T16:06:46Z No. of bitstreams: 1 Thiago Nery Pandolfo_.pdf: 5370670 bytes, checksum: 1887be307d7a90ca3f5d84b8f708509d (MD5) / Made available in DSpace on 2018-08-07T16:06:46Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Thiago Nery Pandolfo_.pdf: 5370670 bytes, checksum: 1887be307d7a90ca3f5d84b8f708509d (MD5) Previous issue date: 2018-04-26 / SICREDI - Banco Cooperativo SICREDI S A / Nos últimos anos, o mercado financeiro nacional vem observando a entrada de instituições financeiras digitais. Este movimento tem provocado uma mudança nos hábitos de consumo de produtos financeiros. As fintechs e os bancos digitais vêm entrando no mercado oferecendo produtos e serviços com alta tecnologia embarcada. O presente trabalho busca trazer uma visão sobre estas mudanças, sustentado na teoria do arranjo desenvolvida por Deleuze e Gattari e explorada por outros pesquisadores como Manuel Delanda, Jon Roffe e Bernardo Figueiredo. De caráter qualitativo exploratório, o estudo entrevistou oito consumidores que possuem uma utilização constante de produtos e serviços digitais. Os resultados destas pesquisas apresentam quais são os elementos que compõem este ambiente complexo e de que forma elementos externos vêm auxiliando seu processo de transformação. Sob a perspectiva acadêmica, o presente trabalho tem por objetivo ampliar as discussões a respeito da teoria do arranjo, demonstrando de que forma ela pode ser aplicada para analisar mudanças nas práticas de consumo. No olhar da empresa, ele fornece informações importantes sobre este processo de transformação dos hábitos de consumo no mercado financeiro, auxiliando as organizações nas tomadas de decisão estratégicas sobre este mercado. / Recently the national financial market has been watching the entry of digital financial institutions. This movement has caused a change in the habits of consumption of financial products. Fintech and digital banks are entering on the market offering products and services with high technology embedded. The present work seeks to bring a vision of these changes sustained in the assemblage theory, developed by Deleuze and Gattari and explored by other researchers like Manuel Delanda, Jon Roffe and Bernardo Figueiredo. With an exploratory qualitative research, the study interviewed 8 consumers who have a constant use of digital products and services. The results of these researches present what are the elements that make up this complex environment and how external elements have aided its transformation process. From the academic point of view, this paper aims to broaden the discussions about the theory of the arrangement, demonstrating how it can be applied to analyze changes in consumption practices. In the company's view, it provides important information about this process of transforming consumption habits in the financial market, helping organizations to make strategic decisions about this market.

The EU has recently proposed a new directive called PSD2, which requires banks to define APIs to the systems, allowing third party providers to write financial applications and access customers’ data inside the banks, with the permission of the customer. PSD2 becomes effective on 18th of January 2018 and is expected to open up the market and remove the monopoly and ownership of customers from banks. As it is a directive, all countries inside the EU and countries covered by the European economic area such as Norway,Switzerland, Liechtenstein and Iceland are affected. The business opportunity, which arises due to the directive, is an opportunity to find a way to be able to take the initiative and possibly monetize from the caused situation.The report presents a qualitative approach to develop a proof of concept with the purpose to display how an actor can create a solution that acts as a source of information and performs analysis to come up with valuable insights of consumers’ behaviour. The insights gained from this master thesis, open up new paths for innovation and competition on the market between actors providing similar services. / EU har nyligen publicerat ett nytt direktiv vid namn PSD2, som kräver att banker definierar ett API for deras system, ett API som ger tredjepartsutvecklar möjligheter att skapa finansiella applikationer och får tillgång till kunders information innuti bankens system, med kundes tillstånd. PSD2 träder i kraft från och med 18:e Januari 2018 och förväntas att öppna upp marknaden och upplösa det monopol och ägarskap banker har på sina kunder idag. I och med att det är ett direktiv, påverkar det alla länder inom EU och länder inom EUs ekonomiska gränser, så som Norge, Schweiz, Liechtenstein och Island. Affärsmöjligheten somöppnas på grund av direktivet, är en möjlighet att ta innitiativ och förhoppningsvis monetärisera från situationen.Rapporten presenterar en kvalitativ tillvägagång för att utveckla ett ”proof of concept”, med målet att visa hur en aktör kan skapa en lösning som agerar som källa för information och gör analyser på denna källa för att komma fram till värdefulla insikter om kunders beteende. Rapporten öppnar upp för nya vägar för innovation och konkurrans på marknaden mellan aktörer som tillhandahåller liknande tjänster.

Bakgrund: Den svenska värdepappersmarknaden utgörs av en komplex marknadsstruktur med många intermediärer. En av de senast introducerade teknikerna är blockkedjetekniken, som ska förenkla interaktionen mellan aktörer. Tekniken är en distribuerad databas som byg- ger på en kedja av block där transaktioner och information kan registreras utan inblandning av tredje part. Finansiella aktörer undersöker blockkedjeteknikens användningsområden och potential, men som med alla innovationer uppkommer även utmaningar. Det är således av relevans att undersöka vilka användningsområden, utmaningar och påverkan som identi- fieras för blockkedjetekniken på värdepappersmarknaden. Syfte: Studien syftar till att undersöka vilka användningsområden, utmaningar samt påver- kan på marknaden och dess intermediärer som identifieras för blockkedjetekniken på den svenska värdepappersmarknaden. Metod: För att besvara studiens syfte har en kvalitativ ansats tillämpats för att erhålla en djupare förståelse för fenomenet. Det genomfördes fem stycken semistrukturerade intervjuer med verksamma aktörer på den svenska värdepappersmarknaden och en intervju med en sakkunnig inom blockkedjeteknik. Slutsats: Studien visar att blockkedjetekniken har potential att automatisera och effektivi- sera manuella processer. Men teknikens fulla potential begränsas av rådande regelverk och en begränsad volymkapacitet. I studien framgår det att tekniken inte är applicerbar på de affärsområden som omfattar stora volymer, exempelvis clearing och avveckling av aktier. Vid implementering av enbart en blockkedja minskar informationsasymmetrier och transakt- ionskostnader. Men för närvarande finns ingen teknisk lösning för en interaktion mellan olika blockkedjor, vilket kan bidra till en ökad grad av informationsasymmetri. Studien har således bidragit till en ökad förståelse för blockkedjeteknikens potentiella applicerbarhet och påverkan på den svenska värdepappersmarknaden. / Background: The Swedish Securities Market structure is complex with many intermediar- ies. Blockchain is one of the latest introduced technologies, which offers a new way of inter- action. It is a distributed ledger which builds on a chain of blocks where transactions and information is registered without the need for a third party. Financial market players are in- vestigating the potential of the technology and its applications, but as with all new innova- tions there will be challenges. Thus it is of relevance to investigate applications, challenges and potential impact of the Blockchain technology in the Swedish Securities Market. Aim: The study aims to examine potential applications, challenges and impact the Block- chain technology can have on the Swedish Securities Market and its intermediaries. Completion: To fulfill the aim of the study and attain a deeper knowledge about Blockchain a qualitative research method has been applied. Five semi structured interviews were con- ducted with market players operating on the Swedish Securities Market. Furthermore one semi structured interview has been conducted with a Blockchain expert. Conclusion: The study concludes that Blockchain has the potential to automate and streamline manually performed processes. However the full potential is restrained by pre- vailing regulations and technical limitations concerning the volume capacity. The study con- cludes that Blockchain cannot be implemented for business areas which includes large amount of volume transactions, for example clearing and settlement of shares. If only one single Blockchain is implemented the information asymmetry and the transaction costs can be reduced. However there is no solution for enabling interaction between multiple Block- chains, which can increase the degree of information asymmetry. The contribution of the study is an increased knowledge of Blockchain and its potential for the Swedish Securities Market.