Quels sont les effets du droit et de la régulation sur les institutions financières? Cette thèse propose d’apporter des réponses à cette question tout au long de trois chapitres. Le premier chapitre étudie l’impact du droit des entreprises en difficulté sur la prise de risque des banques. Les principaux résultats montrent qu’une meilleure protection des créanciers augmente le risque systémique des banques. Ces résultats sont observés dans les pays développés où les banques sont davantage engagées dans les instruments complexes, elles sont plus grandes et plus interconnectées que celles dans les pays en voie de développement. Le second chapitre expose l’émergence des startups fintechs et présente la première étude empirique consacrée aux déterminants technologiques et économiques de ce secteur. Les résultats indiquent que les pays présentent davantage de créations de startups fintech quand les marchés de capitaux sont bien développés, que les nouvelles technologies sont facilement accessibles et que les personnes possèdent plus d’abonnements de téléphonie mobile. Le troisième examine les déterminants juridiques de l’implantation des banques à l’étranger à travers les investissements directs. L’étude constate que certains pays accueillent plus de banques étrangères quand les restrictions réglementaires sur l’investissement étranger direct sont limitées, que le coût lié au paiement des impôts est plus bas et les gouvernements moins corrompus. / What are the effects of law and regulation on financial institutions? The thesis proceeds in answering this question along three chapters. The first chapter investigates the effect of creditor rights on banks systemic risk. It provides evidence that countries adopting laws with more favorable protection to creditors in bankruptcy have higher contribution to systemic risk. The effect of creditor protection on bank systemic risk is found in developed countries, but not in developing countries. The second chapter explores the emergence of fintech startups and presents empirical evidence on the technological and economic determinants of this financial sector. The main findings show that countries witness more fintech startup formations when the latest technology is readily available, the economy is well-developed, and people have more mobile telephone subscriptions. The third chapter examines the legal determinants of the presence of foreign banks. The results show that host countries attract more foreign banks when regulatory restrictions on foreign direct investment are low, when the compliance cost for paying taxes is low, and when host-country governments are less corrupt.

Syfte och forskningsfrågor: Vårt syfte är att utreda och analysera relationsskapande i banksektorn, vilket sker både genom fysisk personlig interaktion och via kundmedverkan online. Avsikten är att bidra till kunskap om vad som påverkar skapande och utvecklande av konsumentrelationer med denna utgångspunkt. 1. Vilka är centrala faktorer för skapande och utvecklande av relationer inom banksektorn? 2. Vilka aspekter är framträdande i kundens roll i det traditionella- respektive virtuella servicelandskapet? Metod: Studien av kvalitativ karaktär och har genomförts utifrån ett växelspel mellan deduktion och induktion, vilket resulterade i en abduktiv forskningsansats. Datainsamlingen har utförts genom fem semistrukturerade intervjuer med representanter från banksektorn, som har stor kompetens inom ämnet. Slutsats: Studien har resulterat i kunskap kring att det är väsentligt för banker att finnas tillgängliga både fysiskt, genom personliga möten, och via plattformar online. Vi har konstaterat att olika aspekter, beroende på vilket sätt banken möter kunden, fysiskt eller virtuellt, är viktiga för att utveckla och bibehålla kundrelationer. Vi har identifierat sju nyckelfaktorer för att relationen mellan banken och kunden ska bli så gynnsam som möjligt för båda parterna: proaktivitet, anammande av fintech-tjänster, sömlösa- och lättnavigerade plattformar, utbildande av kunder, aktivt arbete med sociala medier, tillvaratagande av CRM-system samt anpassande av den fysiska miljön för kundens välbefinnande. / Purpose and research questions: Our aim is to investigate and analyze the creation of relations within the banking sector, which occurs through physical personal interaction and online customer participation. The intention is to contribute with knowledge regarding what influences the creation and development of consumer relations. 1. Which are the key factors for creation and development of relations within the banking sector? 2. Which are the prominent aspects of the customer's role in the traditional and virtual servicescape? Method: The study is of qualitative character and was completed through an interaction between deduction and induction, which resulted in an abductive approach. The empirical data was gathered through five semistructured interviews with knowledgeable representatives from the banking sector. Conclusion: The study has resulted in knowledge, that it is essential for banks to be available both physically, through personal meetings, and through online platforms. We have found that different aspects, depending on the way the bank meet their customer, physically or virtually, is important for developing and maintaining the customer relations. We have identified seven key factors to make the relation between the bank and the customer as beneficial as possible for both parties: proactivity, acceptance of fintech services, seamless- and easy-navigated platforms, educating the customers, active social media channels, usage of CRM systems, and adaptation of the physical environment to satisfy the customers well-being.

The modern financial industry includes fast-changing technology, new regulations, and markets where companies at times find themselves at disadvantage. This study focuses on how organizations can build competitive advantage, particularly by drawing on the open innovation concept. We conceptualize its relationship to competitive advantage as a strategy of using and developing dynamic capabilities in business ecosystems. This view is empirically analysed through qualitative data from four organizational actors in the financial technology (fintech) sector, using semi-structured interviews and a case study approach. The results of the study show that there is a so-called fintech business ecosystem where collaboration and openness generate new opportunities and new innovations. It also shows that the capabilities networking and scanning, investment processes and an open, agile organizational culture are essential to gain advantage of the opportunities in the business ecosystem. In building competitive advantage from open innovation process, these capabilities provide speed and are necessary to find external resources that can effectively be united with internal key resources, creating unique resource combinations. This indicates that companies should focus on activities that enable these capabilities.

The purpose of this thesis was to discuss and describe what implications the payment service directive, PSD2, could have on the payment service market and also what it could mean for the competitive landscape. Furthermore, the study aims to give an understanding regarding the bank's strategic actions to address this issue. To examine this, a qualitative method through a case study with semi structured interviews was applied. Top Swedish banks in this study was represented by employees from the banks in question, with extensive knowledge regarding regulations, innovation and payment services. Two fintech companies was also examined, with realtions to two of the four banks to gain another perspective of the examined phenomena. The results show that PSD2 will change the payment service market i ways that more actors can compete under similar conditions. PSD2 will also act as a driving force, pushing innovation and digitalisation which could lead to a situation where parts of the bank's core business could be under threat. This will lead to further affect on the competitive landscape which could be characterised by a mix between cooperation and competitiveness regarding services outside of the bank's core business. The bank's plans to address this by developing their own solutions and also by cooperating with third parties, in means of protecting and development of their own core business regarding bank accounts. / Syftet med denna uppsats var att diskutera och beskriva vilka implikationer som betaltjänstdirektivet PSD2 kan innebära för betaltjänstmarknaden samt vad det kommer att innebära för konkurrenssituationen. Vidare syftar studien till att ge en förståelse kring bankernas strategiska åtgärder för att adressera detta. För att ta reda på detta tillämpades en kvalitativ metod genom en fallstudie. Fyra stora banker i Sverige representerades i denna studie av anställda på respektive bank med mångårigt arbete inom reglering, innovation och betaltjänster, vilkas svar formade den utgjorde empirin genom semi-strukturerade intervjuer. För att ge ytterligare ett perspektiv intervjuades också några av bankernas samarbetspartners vilka är relativt nystartade fintech-företag. Resultaten från studien visade på att PSD2 kommer förändra betaltjänstmarknaden på så vis att fler aktörer kommer kunna konkurrera med liknande villkor. PSD2 kommer även att driva på innovation och digitalisering vilket i sin tur kan leda till att bankernas kärnverksamhet hotas. Detta leder till att ytterligare påverkan på konkurrenssituationen som kan komma att präglas av en blandning mellan samarbeten och konkurrens kring mervärdestjänster. Bankerna planerar att adressera detta genom att både utveckla egna lösningar och samarbeta med tredjepartsaktörer, för att skydda och utveckla sin kärnverksamhet gällande konton. / <p>Internationellt företagande</p>

Bakgrund: I Sverige sker stora förändringar i finanssektorn till följd av regleringar, internationalisering och teknisk utveckling. I takt med digitaliseringen etablerar sig nya digitala aktörer på bankmarknaden, fintechbolag och nischbanker. De nya aktörerna introducerar finansiell rådgivning som baseras på algoritmer, så kallad robotrådgivning. De nya alternativen till traditionell rådgivning innebär en högre konkurrens för etablerade banker, som länge haft en stark position. Förändring av finansiell rådgivning och konkurrens från nya innovativa aktörer innebär en komplex utmaning och det är således relevant att undersöka hur olika aktörer ställer sig till förändring av finansiell rådgivning. Syfte: Syftet med studien är att analysera hur olika finansiella aktörer utformar finansiell rådgivning i ljuset av digitalisering och automatisering. Metod: Studien är utformad med en kvalitativ flerfallstudiedesign. Det empiriska materialet har samlats in från respondenter i två olika urvalsgrupper, storbanker och nischaktörer i Sverige. Sammanlagt har sex semistrukturerade intervjuer genomförts. Slutsats: Resultatet visar att de olika aktörerna, storbanker och nischaktörer, har skillnader och likheter i deras erbjudanden av finansiell rådgivning. De traditionella aktörerna, storbankerna samt Söderberg &amp; Partners, erbjuder personlig fysisk rådgivning och framhäver rådgivarnas kompetens som en konkurrensfördel. De digitala nischaktörerna erbjuder alternativ till traditionell finansiell rådgivning endast via digitala och automatiserade verktyg och framhäver användarvänlighet och transparens som deras konkurrensfördelar. Ålder och storlek är inte avgörande faktorer om en finansiell aktör väljer att erbjuda digital eller automatiserad rådgivning, snarare dess inställning till digitaliseringens framfart och vad de anser att finansiell rådgivning bör innehålla. Avslutningsvis hämmas utveckling av finansiell rådgivning av nuvarande regelverk medan kommande regelverk kommer att underlätta för digitala och innovativa nischaktörer. Således kommer konkurrensen att öka och storbankerna behöver därmed omformulera strategier och erbjudanden för att försvara sin marknadsposition. / Background: As a result of regulations, internationalization and technical development major changes in the financial sector have occurred which have impacted financial institutions. New digital players, fintechs and niche banks, have introduced alternatives to traditional financial advisory. The new digital and self-directed financial advice which is based on algorithms is called robotic-advice. This poses challenges to older and established banks, which have had a strong market position in the past. The changes in society and competition from new innovative players creates a complex challenge which is likely to be of great importance for financial institutions in the future. Therefore, it is of interest to investigate how different companies in the financial sector are responding to the change of financial advisory. Aim: The aim of the study is to analyze how different financial institutions design financial advisory in the light of digitalization and automatization. Methodology: The study is designed in accordance with a qualitative research strategy. Empirical data have been collected from respondents divided into two different groups, major banks and niche players in Sweden. The study consists of six semi- structured interviews. Conclusion: The findings in the study indicate differences and similarities in the major banks and niche players offers of financial advisory. The traditional financial companies, such as the major banks and Söderberg &amp; Partners, offer personal financial advisory and emphasizes the expertise of advisors as a competitive advantage. Digital niche-players offers alternatives to traditional financial advisory that are digital and self-directed and their competitive advantage is their simplicity and transparency. The financial advisory is not affected by the players age and size, but rather the companies’ attitudes towards the development of digitalization and what they consider financial advisory should include. Furthermore, the development of financial advisory is affected by current regulations, however, new regulations will facilitate for digital and innovative niche players. Therefore, the competition will increase and it is essential for the established banks to review their strategies and offers of financial advisory to maintain their market position.

Bakgrund: År 2016 röstade Storbritannien för ett utträde ur Europeiska unionen. Detta skapade en osäkerhet kring många olika frågor, inte minst hos företagen. Eftersom London är ett av de största finansiella centrumen i världen finns frågor hur de finansiella företagen kommer påverkas av Brexit, däribland företag inom FinTech-branschen.  Hur kommer de påverkas när Storbritannien nu har röstat för ett utträde ur Europeiska unionen? Syfte: Syftet med denna studie är att belysa Brexits konsekvenser för internationella svenska företag och framtida förutsättningarna för svenska FinTech-företag i Storbritannien. Vidare syftar studien till att utreda vilka implikationer eller möjligheter Brexit har på svenska företag och FinTech i Stockholm. Metod: En kvalitativ metod har använts där flera intervjuer har genomförts. Vidare har fallstudie genomförts med en induktiv ansats för att kunna dra slutsatser utifrån de intervjuer som har genomförts.  Slutsats: Det finns risk att svenska FinTech-företag flyttar från Storbritannien till andra länder efter Brexit, dock kommer de flesta företag troligtvis att stanna kvar i Storbritannien. En av de viktigaste faktorerna som kan avgöra ifall företagen flyttar är osäkerhet samt hur avtal utformas mellan Storbritannien och EU. Om FinTech-företagen väljer att flytta är alternativen finansiella marknader inom EU, men också utanför EU där bland annat USA, Hong Kong och Singapore är alternativ. Tillslut är Stockholm inte den mest attraktiva marknaden för svenska FinTech-företag efter Brexit. Andra städer inom Europa är mer attraktiva för företagen där Frankfurt, Amsterdam, Paris samt till viss del Dublin och Berlin är bättre alternativ för dessa företag. / Background: The year 2016 Great Britain voted to exit the European Union. This caused uncertainty around many questions, which also included the companies. Moreover, since London is one of the biggest financial centres in the world there are questions about how the financial companies will be affected by Brexit, including FinTech companies. How will they be affected now when Great Britain voted for a Brexit?  Purpose: The purpose of this study is to highlight the consequences of Brexit for international Swedish companies and future prerequisites for Swedish FinTech companies in Great Britain. Furthermore, this study aims to investigate which implications or opportunities Brexit has on Swedish companies and FinTech in Stockholm.  Method: This is a qualitative case study where several interviews have been conducted with both organisations and companies. Furthermore, the study is inductive to be able to draw conclusions from the interviews. Conclusion: There is a risk that Swedish companies move from Great Britain to other countries because of Brexit, however, most companies will probably stay in Great Britain. One of the most important factors that can decide whether the companies move is uncertainty and how deals between Great Britain and European Union unfold. The alternatives if FinTech companies decide to move are financial markets within the EU, but also outside EU where USA, Hong Kong and Singapore are some alternatives. Finally, Stockholm is not the most attractive market for Swedish FinTech companies after Brexit. There are other cities within EU that are more attractive where Frankfurt, Amsterdam, Paris and to some extent Dublin and Berlin are better alternatives for these companies.

Under de senaste åren har finanssektorn förändrats och en bidragande faktor är teknisk innovation. Teknisk innovation kan utveckla tillhandahållandet av finansiella tjänster som finansiella aktörer såsom banker erbjuder till sina kunder. En jurisdiktion kan främja utvecklingen av finansiella tjänster, antingen genom en finansiell sandlåda eller en innovationshubb. En finansiell sandlåda är en säker miljö där banker och bolag vars verksamhet endast består av teknisk innovation (FinTech-bolag), kan testa sina oreglerade affärsmodeller. Testutrymmet kontrolleras av en tillsynsmyndighet. För närvarande har över 50 jurisdiktioner upprättat en finansiell sandlåda och flera europeiska länder har redan en sandlåda i drift eller överväger att införa en. Flera olika EU-institut, som exempelvis Europeiska kommissionen och Europaparlamentet, är positiva för att införa en reglering av finansiella sandlådor på EU-nivå. Finansiella sandlådor är endast utformade som nationella finansiella sandlådor. Syftet med denna masteruppsats är att utreda huruvida EU behöver reglera finansiella sandlådor och i så fall om regelverket bör antas som ett direktiv eller en förordning. Slutsatsen av denna uppsats är att finansiella sandlådor behöver regleras även om vissa medlemsstater inte vill upprätta en egen nationell sandlåda. En anledning till varför finansiella sandlådor är behövliga i EU är för att de främjar konkurrensen mellan olika finansiella aktörer. Dessutom är finansiella sandlådor ett tillfälle för nya marknadsaktörer såsom FinTech-bolag att växa. Väljer EU att inte reglera finansiella sandlådor kommer det att hämma den fria rörligheten för finansiella tjänster. Den mest effektiva lösningen för EU hade varit att anta ett direktiv om harmoniserade nationella finansiella sandlådor. Genom att anta regelverket som ett direktiv får medlemsländerna själva bestämma vilka bestämmelser som ska implementeras i den nationella lagstiftningen. / In recent times, the financial market has changed and a contributing factor is technological innovation. Technological innovation can develop the provision of financial services which companies such as banks offers their consumers. There are two ways a jurisdiction can promote the development of financial services; either through a regulatory sandbox or an innovation hub. A regulatory sandbox is a safe environment where banks and companies who only works with technological innovation (FinTech-companies) can test their unregulated business models. The environment is controlled and monitored by a supervisory authority. Regulatory sandboxes are available in more than 50 different jurisdictions, and an increasing number of European countries are either thinking of establishing one or have already done it.   Within the European Union, some organisations such as the European Commission and the European Parliament have expressed their willingness to regulate regulatory sandboxes at Union level. For now, sandboxes can only be set up as a national regulatory sandbox. The purpose of this master’s thesis is to investigate whether the Union needs to regulate regulatory sandboxes and if so, should the Union introduce a directive or a regulation on harmonized national regulatory sandboxes.    The investigation of this thesis shows that regulatory sandboxes are needed even though some Member States are unwilling to establish one. Regulatory sandboxes are needed in the Union because it furthers the competition between companies offering financial services. Regulatory sandboxes also help new entrants such as FinTech-companies to grow. If the Union does not regulate regulatory sandboxes, it will hinder the free movement of services. The best outcome for regulation, would be if the Union adopted a directive on harmonized national regulatory sandboxes. The regulation should be adopted as a directive because it facilitates Member States in determining which provisions should be implemented in national legislation.

In times when traditional saving accounts are no longer attractive due to the current interest rates, robo-advisors appears to be an alternative investment utility. Robo-advisor has made investment advisory services available to the general public by offering automated system to allocate assets that is tailored to each individual’s investment needs and risk profile. The successful implementation of robo-advisors depends heavily on the extent of how much customers are fully motivated to use these services. The purpose of this study is to identify factors that affect Swedish consumers intention to use robo-advisors using UTAUT (unified theory of acceptance and use 2) with the extended factors perceived risk and trust. The results indicate that performance expectancy, facilitating conditions, hedonic motivation and perceived risk influence how Swedish consumers formulate their behavioral intention to use robo-advisors. / I samband med det låga ränteläget har traditionella sparkonton blivit mindre attraktiva och genererat en ökad efterfråga bland konsumenter på nya investeringsalternativ. Finansiell robotrådgivning har gjort investeringsrådgivning tillgängligt för allmänheten genom att erbjuda automatiserade system för portföljförvaltning. Framgångsrik etablering av finansiella robotrådgivningstjänster beror i vilken utsträckning potentiella kunder är motiverande att börja använda dessa system. Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som påverkar svenska konsumenters intention till användning av finansiella robotrådgivningstjänster. Studiens undersökningsmodell är baserad på the unified theory of acceptance and use 2 (UTAUT2), med adderade faktorer: uppfattad risk och tillit. Data samlades in via en surveyundersökning och tolkades med hjälp av Partial Least Square Structual Equation Modelling (PLS-SEM). Resultatet indikerar att förväntad prestation, underlättande förutsättningar, hedonisk motivation och uppfattad risk har betydande effekt för hur intention till användning formas.

We live in a world where criminality is a part of our everyday life. In order for criminality to continue, it is essential for criminals to be able to use the financial system to launder money and finance terrorism. Money laundering means that funds of illegal origin are laundered in the financial system in order to later become legal. Unlike money laundering, funds used to finance terrorism can have both illegal and legal origins. Transactions linked to money laundering and terrorist financing are suspected to account for 1% of the EU’s annual economic activity and thus pose a threat to the EU’s financial stability.  Today, the responsibility for monitoring and supervising money laundering and terrorist financing is decentralized to the Member States. EU-regulation is currently not clear enough or efficient. Member States’ enforcement of the regulation is asymmetric, the supervisory work of national authorities is insufficient and cross-border cooperation is deficient. In order to combat money laundering and terrorist financing, it is essential that the supervisory work is effective in order to detect and prevent these crimes. A change is needed and in July 2021 the European Commission therefore presented a proposal for a legislative package containing a number of measures to prevent the financial system from being used for money laundering and terrorist financing. The most central part of this package contains a proposal to centralize the supervision by setting up an EU-level authority. The authority shall monitor the supervisory work of national authorities and be responsible for direct and indirect supervision. This thesis examines how monitoring and supervision should be organized within the EU in order to prevent the financial system from being used for money laundering and terrorist financing. In addition, the thesis discusses whether a change in the institutional structure can lead to a more efficient supervisory work for national supervisory authorities.  The conclusion of this thesis is that a change in the institutional structure is necessary in order to change the supervisory work of national authorities and make it more efficient. Centralized monitoring and supervision at EU-level must therefore be considered as beneficial. The commission’s proposal to set up an EU-level authority is currently the most effective way of organizing monitoring and supervision. The authority can, by adopting guidelines and by exercising direct and indirect supervision, contribute to a reduced uncertainty regarding the application of the regulation and the exercising of supervision. Hence, the commission’s proposal most likely will lead to a decrease in money laundering and terrorist financing. / Vi lever i en värld där kriminalitet är en del av vardagen. För att kriminaliteten ska kunna fortlöpa är det essentiellt för de kriminella att de kan utnyttja det finansiella systemet för att tvätta pengar och finansiera terrorism. Penningtvätt innebär att medel med illegalt ursprung tvättas i det finansiella systemet för att sedermera bli legala. Till skillnad från penningtvätt kan medel som används för att finansiera terrorism härröra från såväl illegal som legal verksamhet. Transaktioner kopplade till penningtvätt och finansiering av terrorism misstänks utgöra 1% av EU:s årliga ekonomiska aktiviteter och utgör ett hot mot EU:s finansiella stabilitet.  Ansvar för övervakning och tillsyn av penningtvätt och finansiering av terrorism är i nuläget decentraliserat till medlemsstaterna. EU-regleringen är i dagsläget inte tillräckligt tydlig och effektiv. Medlemsstaternas tillämpning av regleringen är asymmetrisk, nationella myndigheters tillsynsarbeten är otillräckliga och de gränsöverskridande samarbetena är bristfälliga.  För att kunna bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism är det essentiellt att tillsynen är effektiv i syfte att upptäcka och förhindra dessa brott. En förändring behöver ske och Europeiska kommissionen lade därför i juli 2021 fram ett förslag till lagstiftningspaket innehållande ett antal åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet utnyttjas för penningtvätt och finansiering av terrorism. Lagstiftningspaketets mest centrala delinnehåller ett förslag till att centralisera tillsynen genom att inrätta en myndighet på EU-nivå. Myndigheten ska övervaka nationella myndigheters tillsynsarbeten samt ansvara för direkt och indirekt tillsyn. I uppsatsen utreds hur övervakning och tillsyn bör organiseras inom EU för att förhindra att det finansiella systemet utnyttjas för penningtvätt och finansiering av terrorism. Dessutom utreds huruvida en förändring av den institutionella strukturen kan leda till att nationella tillsynsmyndigheters arbeten effektiviseras.  Slutsatsen i denna uppsats är att en förändring av den institutionella strukturen är nödvändig för att förändra och effektivisera nationella myndigheters tillsynsarbeten. Att centralisera övervakning och tillsyn på EU-nivå får därför anses fördelaktigt. Kommissionens förslag att inrätta en myndighet på EU-nivå är i dagsläget troligen det mest effektiva sättet att organisera övervakning och tillsyn på. Myndigheten kan, genom att anta riktlinjer samt utöva direkt samt indirekt tillsyn, bidra till att osäkerheten avseende tillämpningen av reglering och utövandet av tillsynen minskas. Kommissionens förslag kan därför med stor sannolikhet förväntas leda till en minskning av såväl penningtvätt som finansiering av terrorism.

Bakgrund: Digitaliseringen har lett till förändrade förutsättningar för finansmarknaden och finansiella tjänster som Swish och Bank-ID är idag väletablerade och används av miljontals svenskar. I takt med utökad innovation har fintech-bolagen vuxit fram, vilka sträcker sig från mindre start-ups till framgångsrika aktörer som Klarna. Fintech-bolag erbjuder finansiella lösningar på ett digitalt innovativt sätt. Till följd av införandet av PSD2 som innebär att banker är skyldiga att möjliggöra transaktion och kontoinformation till tredjepartsaktörer, har intresset vuxit bland nya aktörer att ge sig in i finansbranschen. För bankerna har detta inneburit förändrade marknadsförutsättningar med kunder som väljer att ha sitt finansiella innehav hos olika finansiella aktörer. Bankerna har inte längre den hela bankkunden och ett sätt att bemöta den nya marknadssituationen har varit för bankerna att ingå strategiska allianser med fintech-bolag.   Syfte: Syftet med uppsatsen har varit att undersöka och identifiera vilka strategiska val de fyra största bankerna i Sverige har gjort för att möta den nya utmaningen från fintech-bolag.  Metod: Studien är en kvalitativ fallstudie, vars datainsamling inhämtats från fem semistrukturerade intervjuer med respondenter från de fyra största bankerna i Sverige. Studien har en deduktiv ansats med induktiva inslag och intervjuunderlaget framtogs utifrån vald referensram. Utifrån empiri, referensram samt tidigare forskning har analys genomförts för att redogöra bankernas strategiska val samt operativa risker.      Slutsats: Studien visar att de fyra största bankerna i Sverige använt strategier av varierande karaktär när de ingått samarbeten med fintech-bolag. Fokus på snabbhet, för att som bank vara aktuell på marknaden samt en ökad flexibilitet som mindre formellt knutna samarbeten bidrar till, identifieras som anledningar till att bankerna väljer att ingå samarbeten med fintech-bolag. Studien identifierar två huvudsakliga orsaker som motverkar bankernas innovationskraft, vilka grundar sig i en historisk passivitet till innovation samt omfattande regleringar. Vidare argumenteras skillnader i kultur och riskattityd som försvårande omständigheter för ett framgångsrikt samarbete mellan parterna. I samband med strategiska allianser har flertalet operativa risker identifierats, vilka riskerar få konsekvenser på bankernas rykte och varumärke. Samarbetena riskerar medföra konsekvenser som berör hela bankernas verksamheter, varför grundläggande riskanalys blir viktigt för bankerna att genomföra innan samarbetena ingås. Däremot konstaterar studien att svårigheter uppstår vid utförandet av riskanalys till följd av att många nya fintech-bolag saknar den bolagsdata som krävs för att fastställa riskprofil.