Covid-19 has changed our working life and especially from where the work is performed. The increased extent of telework requires studies that examine teleworking from a health-oriented perspective. Several studies have examined the impact of telework on employees’ health and well-being, but less attention has been paid to managers’ experiences of telework and how it affects them in their leadership. This study aims to examine and describe first-line managers’ experience of managerial leadership to promote employees’ health and opportunities for a good work environment during teleworking. Data were collected from a total of eleven interviews with first-line managers in three Swedish municipalities and analysed with qualitative content analysis. The result shows that telework challenges and places high demands on leadership. Though it has the potential to strengthen employees’ health and work environment as long as managers, by being responsive and flexible to individual needs, balance their leadership between trust and support. Furthermore, it’s important that managers get to know their employees and at the same time are offered support to deal with the changed circumstances. / Covid-19 har förändrat vårt arbetsliv och särskilt varifrån arbetet utförs. Den ökade omfattningen distansarbete kräver studier som undersöker distansarbete från ett arbetshälsoperspektiv. Flera studier har undersökt distansarbetets påverkan på medarbetares hälsa och välbefinnande, men mindre uppmärksamhet har ägnats åt chefers erfarenheter av distansarbete och hur det påverkar dem i deras ledarskapsutövande. Den här studien syftar till att undersöka och beskriva första linjens chefers erfarenheter av att utöva ledarskap för att främja medarbetares hälsa och möjligheter till en god arbetsmiljö vid distansarbete. Datainsamlingen utgick i från kvalitativa intervjuer med totalt elva första linjens chefer från tre mindre kommuner i södra Sverige, vilka analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet av studien visar att distansarbete utmanar och ställer höga krav på ledarskapet men för samtidigt med sig potential att stärka medarbetares hälsa och arbetsmiljö i en riktning som de uppskattar och mår bra av. Det förutsätter att chefen genom att vara lyhörd och flexibel gentemot individuella behov kan balansera sitt ledarskap mellan att tillit och stöd. Det är således viktigt att chefen lär känna sina medarbetare och samtidigt erbjuds stöd för att hantera de förändrade omständigheterna.

Studiens syfte var att undersöka verksamhetsnära chefer inom vård och omsorg i kommunal verksamhet och deras förutsättningar att utvecklas i sin yrkesroll. Fenomenet är relevant att studera då verksamhetschefer i kommunal verksamhet befinner sig i en mellanposition med krav från olika nivåer. Kommunen som arbetsgivare behöver säkerställa att det finns en balans mellan de krav som ställs på första linjens chefer och att det tillhandahålls rätt resurser och förutsättningar. Studien har utgått ifrån verksamhetsnära chefer och deras förutsättningar att utvecklas i sin yrkesroll. Studiens frågeställningar är: Hur upplever chefer att de lär sig på sin arbetsplats? Vilka förutsättningar för eget lärande upplever cheferna att de har? Hur samverkar individuella och kontextuella förutsättningar för lärande?  Studien har en kvalitativ metodansats och utgick ifrån sex semistrukturerade intervjuer. Resultatet analyserades med Eurats (2004) teorier som fokuserar på informellt lärande på arbetsplatser utifrån faktorer som påverkar lärandet. Studiens resultat visade att chefer lär sig via dialog med kollegor och medarbetare och genom "learning-by-doing". Vidare visade resultatet att det mest betydelsefulla förutsättningarna chefer har för eget lärande är olika typer av stöd, återkoppling, reflektion och tidigare erfarenhet men även organisatoriska förutsättningar som relationer och möten med andra, struktur och tydliga förväntningar från organisationen. / The purpose of the study is to investigate managers within the Public sector. The study has aimed to investigate conditions for managers developing in their professional role. The phenomenon becomes educationally relevant to study when managers in municipal operations find themselves in an “intermediate” position. The municipal need to ensure that there is a balance between the demands on first-line managers and that the right resources and conditions are provided. The study has been based on managers and their conditions for developing in their professional role. Three questions were compiled: How do managers experience their learning at their workplace? What conditions for their own learning do managers experience? How do individual and contextual conditions for learning interact? The study had a qualitative methodological approach and it is based on six semi-structured interviews. The result is analyzed using Eraut’s (2004) theory that focuses informal learning in workplaces based on factors that influence learning. The results of the study showed that managers learn through dialogue with colleagues and employees and through "learning-by-doing". Furthermore, the results showed that the most important prerequisites for managers in their own learning are various types of support, feedback, reflection and previous experience, but also organizational prerequisites such as relationships and meetings with others, structure and clear expectations from the organization.

L'objet de cette thèse est double. Elle a tout d'abord pour finalité d'enrichir la compréhension des pratiques dans leurs rapports aux normes en dépassant une vision binaire en termes d'opposition ou non. Elle entend par ailleurs approfondir la connaissance sur les pratiques, encore peu explorées mais pourtant fondamentales, des managers de première ligne en matière de gestion des mobilités internes. Adoptant une approche« HRM-in-practice » et abductive, cette thèse repose sur l'étude d'une grande entreprise publique qui souhaite faire de ses managers de « véritables acteurs » d'une politique dite « d'activation des mobilités internes». Cette recherche met alors en évidence une diversité des pratiques RH des managers de première ligne alors même qu'ils font face à des normes identiques émanant de la Direction qui restreignent fortement leurs marges de manœuvre formelles. En introduisant les concepts de transgression et de bricolage dans le cadre d'analyse de la perspective de la pratique, nous montrons que derrière cette diversité se dissimulent quatre manières différentes de se comporter face aux normes : les pratiques peuvent non seulement s'opposer ou non aux normes, mais également prendre de la distance ou non avec ces dernières. Cette distinction des pratiques en fonction de leurs rapports de transgression et de bricolage vis-à-vis des normes permet tout d'abord de mettre en évidence les caractéristiques en termes de moyens mobilisés et de logiques d'action qui les différencient. Ces diverses pratiques apparaissent par ailleurs comme des réponses locales à des tensions qui peuvent être considérées relativement aux normes en vigueur ou au système de gestion des mobilités internes. Nous montrons enfin que les différents types de pratiques identifiés participent diversement à la fabrique des mobilités internes. / The purpose of this thesis is twofold. It first aims to enrich the understanding of practices considering how they are related to norms without restricting our view to a binary approach of opposition or not. It also intends to deepen the knowledge about first-line managers' practices in the internal mobility management process. While fundamental, these practices still remain poorly explored. Adopting a « HRM-in-practice » and an abductive perspective, this thesis relies on the study of a large public company that intends to give its managers a key role in internal mobility process. This study reveals a diversity of first-line managers' HR practices even though they are faced with the same top management's norms that severely restrict their formal leeway. By introducing the concepts of deviance and bricolage into the Practice Perspective's analysis framework, we show that this diversity conceals four different ways of behaving towards norms: in addition to opposition or not to norms, practices can also apply them with more or Jess distance. The distinction of these practices regarding the consideration of norms with or without deviance and bricolage first highlights the differentiation in used resources and action logics. These practices can also be considered as local adaptations to tensions related either to current norms or to the internal mobility management system. We finally show that the different practices that have been identified contribute to the construction of internal mobility in different ways.

Studiens syfte är att belysa första linjens chefers organisatoriska och sociala arbetsmiljö inom kommunal verksamhet. Genom ökad kunskap kring de villkor och förutsättningar som kännetecknar chefers arbetssituation finns ökade möjligheter att rikta insatser till de utvecklingsområden som chefer särskilt belyser. Studien tar sin utgångspunkt i faktorer som påverkar organisatorisk och social arbetsmiljö enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö. Det finns få studier som har undersökt första linjens chefers organisatoriska och sociala arbetsmiljö vilket gör det aktuellt att undersöka deras villkor och förutsättningar. En kvalitativ forskningsmetod i form av tio semistrukturerade intervjuer med första linjens chefer inom en förvaltning i en kommun i södra Sverige har använts. Intervjuresultatet har relaterats till tidigare forskning, litteratur och teorier. Cheferna upplever otillräckliga villkor och förutsättningar för att leva upp till rollen som chef. Den höga arbetsbelastningen behöver vara i balans med resurser. Resurser som eftersöks är framförallt administrativ avlastning, hjälp vid prioritering av arbetsuppgifter och mer tydlighet gällande rollen, direktiv och mandat. Rekommendationer vid fortsatt forskning är att vid liknande studier använda kvantitativ metod för att kunna inkludera ett större urval eller att undersöka första linjens chefers överordnade chefers organisatoriska och sociala arbetsmiljö. / This study’s purpose is to highlight organizational and social work environment of first line managers in municipal operations. Through increased knowledge of the terms and conditions that characterize managers’ work situation there are increased opportunities to direct efforts to the areas of development that managers particularly highlight. The study is based on factors that affect organizational and social work environment in accordance with the Swedish work environment authority’s regulation on organizational and social work environment. There are few studies that have examined the first line managers organizational and social work environment which makes it relevant to examine their terms and conditions. A qualitative research-method in terms of ten semistructured interviews with first line managers within an administration in a municipality in southern Sweden has been used. The result of the interviews has been linked to previous research, literature and theories. The managers experience insufficient terms and conditions to live up to their role. The high workload must be balanced with resources. Desired resources are primarily administrative support, assistance in prioritizing work tasks and more clarity about the role, directive and mandate. Recommendations for further research is similar studies with a quantitative method which can include a larger sample or to examine the organizational and social work environment of managers above first line managers.

Syftet med denna studie är att undersöka hur första linjens chefer i kommunal hemtjänst arbetar med att motivera, utveckla och behålla medarbetare. Undersökningens utgångspunkt är att un- dersöka vilka strategier enhetscheferna använder sig av i arbetet med att motivera och utveckla sin personal, och hur dessa strategier kan säkerställa att medarbetare väljer att stanna kvar i verksamheten. Undersökningen har ett hermeneutiskt vetenskapligt förhållningssätt och utgår från en induktiv metodansats. Studien har en kvalitativ metod och tillvägagångssättet blev således att sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med första linjens chefer verksamma i offentlig sektor. Studiens resultat visar att enhetscheferna använder sig av liknande strategier. Dessa strategier visar resultatet bestod av redan implementerade strategier de bör använda sig av, men att egna strategier även de växer fram beroende på vilka förutsättningar och behov personalen och verksamheten innehar. Resultatet visar även på ett närvarande och delaktigt ledarskap där medarbetare och öppen kommunikation står i fokus. Det framkom att mänskliga resurser i form av personal, är vad som förutsätter att verksamheten kan fortskrida och säkerställa en övergripande god kvalitet. Det är därför av ytterst vikt att cheferna ständigt arbetar med att motivera och utveckla deras medarbetare.

Previous research suggests that healthcare managers can experience stress ofconscience, which has a relationship with burnout syndrome. The aim of this studywas to examine the perceived degree of stress of conscience of first-line managersand middle managers within the healthcare in Dalarna and if the degree of stress ofconscience were reduced the further away from the core business the manager isworking. A cross-sectional survey was conducted with comparative andcorrelation-design to enable an independent t-test and to compare the mean valuefor first- and middle managers. The results showed that first-line managers rated amean value of 57 points for stress of conscience and demands and expectation ofothers caused the most troubled conscience. The results for middle managersshowed a mean value of 35,7 points for stress of conscience and the cause fortroubled conscience was others' expectations. The perceived degree of stress ofconscience was higher for first-line managers than for middle managers but notsignificant and therefore is the closeness to the core business not a sufficient factorto draw any conclusions. / Forskning indikerar på att chefer inom vård och omsorg kan upplevasamvetsstress, vilket har ett samband med utmattningssyndrom. Syftet med studienvar att undersöka den upplevda graden av samvetsstress hos första och andralinjens chefer inom vård och omsorg i Dalarnas län samt om graden avsamvetsstress minskar desto längre bort från den operativa verksamheten chefenarbetar. En tvärsnittsstudie genomfördes med enkätutskick, där designen var enkombination mellan komparativ design och korrelationsdesign för att möjliggöraett independent t-test och jämföra medelvärdet av samvetsstress hos första ochandra linjens chefer. Resultatet av denna studie visar medelvärde 57 poäng församvetsstress hos första linjens chefer där krav och andras förväntningar orsakadehögst grad av dåligt samvete. Resultatet för andra linjens chefer visar medelvärdet35,7 poäng för samvetsstress där orsaken till dåligt samvete främst var andrasförväntningar. Graden av samvetsstress är högre hos första linjens chefer än andralinjens chefer men skillnaden är inte signifikant och därmed utgör inte denoperativa närheten tillräcklig påverkan på graden av samvetsstress hos chefer inomvård och omsorg i Dalarnas län för att dra en slutsats.

First-line nurse managers are very important to healthcare organizations. They are the ones who have the closest contact to employees and are responsible for on-the-floor management duties. Due to being in between upper management and employees they are responsible for numerous tasks both concerning administration but also the staff. They face high work demands on a daily basis and are, therefore, more susceptible to experience job stress and lower job satisfaction. The purpose of this study is to examine how first-line nurse managers perceive their work environment and how it influences job stress and job satisfaction. In this qualitative study, data was collected through semi-structured interviews. A total of eight Icelandic nurse managers were interviewed, so the data was analyzed from an Icelandic perspective. The interviews focus on exploring what work-related factors contribute to a higher stress-level, as well as what factors increase job satisfaction, and how the nurse managers are impacted by them. The data were analyzed using thematic analysis, from which eight different themes emerged; ‘Shortage of staff’, ‘Lack of time’, ‘High workload’, ‘Formal power’, ‘Work-life interface’, ‘The importance of support’, ‘Fun work environment’, ‘Individual coping strategies’. These themes demonstrate different aspects of the work environment. The main findings show that the work environment of nurse managers is highly demanding and they face many challenges daily, and that these are the factors that have the most impact on job stress and job satisfaction.

Syftet med denna studie är att undersöka hur första linjechefer upplever sina förutsättningar att leda och fördela arbetet i offentlig organisation samt hur de upplever sitt stöd från HR. Vi såg ett gap kring det valda syftet och ville undersöka det vidare. Studien har genomförts med en kvalitativ metod där intervjuer har genomförts med sju första linjechefer. Organisationen är stor och belägen i Mellansverige. Efter att alla intervjuer genomförts sammanställdes och analyserades resultaten i förhållande till tidigare forskning och annan litteratur, för att se om den insamlade empirin överensstämde med det teoretiska ramverket. Det framkommer varierande svar från första linjecheferna, vissa upplever att de har goda förutsättningar i sin roll medan andra inte upplever det. Vid frågan om förväntningar på HR svarar vissa att de upplever bristande stöd och tycker att det finns en viss kompetensbrist, medan andra är nöjda med sitt stöd från HR och får svar snabbt med bra återkoppling. Det framgår även att relationen mellan HR och linjecheferna är betydelsefull, men att det finns önskan om ett mer närvarande HR stöd. I det stora hela upplever vi att första linjecheferna är generellt nöjda med deras arbetssituation idag, men att det finns förslag på förbättringar. / The purpose of this study is to investigate how first-line managers perceive their conditions to lead and distribute work in a public organization and how they perceive their support from HR. We saw a gap around the chosen purpose and wanted to investigate it further. The study was conducted using a qualitative method where interviews was carried out with seven first-line managers. The organization is large and located in central Sweden. After all interviews were completed, the results were compiled and analyzed in relation to previous research and other literature, to see if the collected empiricism was consistent with the theoretical framework. There are varying answers from the first-line managers, some feel that they have good conditions in their role, while others do not. When they were asked about expectations from HR, some responded that they experienced a lack of support and think there is a certain lack of competence, while others were satisfied with their support from HR and received answers quickly with good feedback. It also appears that the relationship between HR and the line managers is important, but there is a desire for more present HR support. Overall, we feel that the first-line managers are generally satisfied with their work situation today, but that there are suggestions for improvements.

Den mänskliga resursen är en organisations viktigaste tillgång då organisationen är beroende av mänsklig aktivitet för att existera. Chefer blir i avseendet viktiga då de kan ses som organisationens företrädare samt då de bidrar till och formar processer och arbetsförhållanden. Det blir därav av vikt att skapa förutsättningar för dem att hantera sin roll och vilja stanna i den. Tidigare forskning visar att organisatoriska förutsättningar påverkar chefsrollen, men inte specifikt hur den organisatoriska kontexten får betydelse för deras intention att stanna i rollen. Syftet med den här studien är att undersöka hur första linjens chefers intention att stanna i rollen kan förstås utifrån den organisatoriska kontexten. Vidare är syftet att skapa förståelse för hur cheferna upplever sina förutsättningar att hantera rollen. För att besvara syftet har en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med första linjens chefer inom vården i offentlig sektor legat till grund för empiri. Resultatet visar att chefsrollen är komplex med förväntningar från flera håll, vilket tydliggör varför den organisatoriska kontexten är betydelsefull för att förstå chefernas upplevelser och deras intention att stanna i rollen. Ur chefernas berättelser kan uttydas att arbetstillfredsställelse och organisatoriskt engagemang är betydelsefullt, vilket främst härleds till den kliniska verksamheten och medarbetarna. Vidare framgår att organisatoriska förutsättningar som samspel, kommunikation och stöd får betydelse för hur de hanterar krav och förväntningar. Sammantaget bidrar studien till en ökad förståelse för hur en organisation, genom den organisatoriska kontexten, kan verka för att behålla första linjens chefer. / The human resource is an organization's most important asset as the organization depends on human activity to exist. In this reference, managers become important as they can be seen as the organization's representatives as well as they contribute to and shape processes and working conditions. It therefore becomes important to create an environment for them to manage their role and a will to stay in it. Previous research shows that organizational conditions affect the managerial role, but not specifically how the organizational context will have an impact on their intention to stay in the role. The aim of this study is to investigate how the first-line managers' intention to stay in their position can be understood from the organizational context. Furthermore, the aim is to develop an understanding of how the managers experience their ability to handle the role. To answer the aim, a qualitative method in the form of semi-structured interviews with first-line managers in public healthcare sector has been the source for empirical data. The result shows that the managerial role is complex with expectations from several directions, which explains why the organizational context is important for understanding the managers' experiences and their intention to stay in their position. From the managers' stories it can be read that job satisfaction and organizational commitment are important, which is mainly attributed to the clinical activities and the employees. Furthermore, it appears that organizational conditions such as interaction, communication and support will have an impact on how they handle requirements and expectations. In summary, the study contributes to an increased understanding of how an organization, through the organizational context, can work to retain first-line managers.

Hälsofrämjande arbete är en gren inom folkhälsoarbete. Arbetsplatsen är en arena som kan agera som stödjande miljö och där hälsofrämjande arbete kan bedrivas. Hälsofrämjande arbete på arbetsplatserna inom socialförvaltningen kan bedrivas med hjälp av teorin KASAM. Detta genom att skapa förutsättningar för första linjens chefer att uppleva hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet i att bedriva hälsofrämjande arbete. Syftet med studien är att beskriva vilka arbetsrelaterade möjligheter första linjens chefer inom socialförvaltningen upplever att de har för att kunna arbeta hälsofrämjande för medarbetarna. Studien har en kvalitativ ansats och riktar sig till målgruppen första linjens chefer inom socialförvaltningen. Data samlades in med semistrukturerade intervjuer och sex intervjupersoner valdes ut med ett målstyrt urval. Materialet analyserades med en manifest innehållsanalys. Studiens resultat belyser att målgruppen saknar väsentliga resurser som budget, tid, kunskap och stöd för att kunna bedriva hälsofrämjande arbete gentemot sina medarbetare. Resultatet visar även att det finns en skillnad i hur hälsofrämjande arbete definieras och att det behövs en ökad acceptans av att bedriva hälsofrämjande arbete. Slutsatsen är att hälsofrämjande arbete bedrivs genom arbetsmiljöarbete, delaktighet, närvaro och att ha en helhetssyn på medarbetarna. Vitala resurser för hälsofrämjande arbete saknas och förutsättningar samt acceptans behövs. / Health promotion work is a branch of public health work. The workplace is a developed arena that can act as a supportive environment where health promoting work can be conducted. Health promotion at workplaces within the Swedish social services administration can be conducted with the help of the theory sense of coherence. This by creating conditions for first-line managers to experience manageability, comprehensibility and meaningfulness in acting health promoting towards their employees. The purpose of the study is to describe the work-related opportunities first-line managers of the Swedish social services administration experience when acting health promoting towards their employees' work-related health. The study has a qualitative approach and is aimed at first-line managers in social services administration with a goal-oriented selection. Data was collected from six semi-structured interviews and was analyzed using a manifest content analysis. The results highlight a lack of significant resources such as budget, time and support to be able to conduct health-promoting work towards their employees. The results also show that there is a difference in how health-promoting work is defined and that increased acceptance is needed. The study concludes that health promotion work can be conducted through work environment management, participation and a holistic view. Vital resources are missing and acceptance for conducting health promotion work is needed.