Syftet med denna studie är att undersöka hur skolledare samtalar om elever i särskolan och de underliggande frågeställningarna är att undersöka vilka förhållningssätt som framkommer i samtalen kring dessa elever och tillhörande särskoleverksamhet. Metoden som används är fokusgruppsdiskussioner för datainsamling, samt diskursanalys som teori och metod för analys. Totalt deltog åtta stycken skolledare uppdelade på två stycken fokusgrupper. Det insamlade materialet transkriberades och analyserades sedan utifrån en diskursanalytisk metod. Resultatet visar att skolledarna i studien i många fall avsäger sig sin aktörsroll och lägger ansvaret för verksamheten på andra ramfaktorer än sin egen ledarroll. Det visar sig i diskussionerna att respondenterna ofta söker nå någon form av konsensus kring det ämne de diskuterar. De understryker att det finns mycket för den ordinarie skolformen att ta lärdom av från särskolans arbetssätt – främst med tanke på individanpassad undervisning. Det visar sig också tydligt i skolledarnas diskussioner att perspektivet den omsorgsinriktade skolan är överordnat de styrdokument som Skolverket framhåller. Det framkommer också inslag av problematisering och engagemang kring normalitet, delaktighet och mångfald. Det finns även inslag av generalisering av egenskaper hos elever i särskolan i diskussionerna. Skolledarna i studien visar ett starkt engagemang för elever i särskolan, men en slutsats av studien är att de formella kunskaperna inte når upp till samma nivå. / The purpose of this study is to investigate how school leaders talk about students in special schools and the underlying intentions is to examine the attitudes that emerge around these students and the related school activities. The method used is the focus group discussions for data collection and discourse analysis as theory and method for the analysis. A total of eight school leaders divided into two focus groups participated in the study. The collected material was transcribed and then analyzed on the basis of a discourse analytical approach. The results show that school leaders in the study in many cases waives its operator role and puts the responsibility for action in frame factors other than their own leadership. It turns out in the discussions that the respondents often seek to reach some form of consensus on the topic they are discussing. They emphasize that there is much for the ordinary school in learning from the special school, especially regarding individualized teaching. It also shows clearly in the school leaders discussions that the perspective of the care oriented school is dominant to the documents distributed by the Swedish Department of Education. The discussions also reveals elements of problematizing and commitment to the aspects of normality, participation and diversity. There arealso elementsof generalization of thecharacteristics ofstudentsin special schoolsin the discussions. School leaders in the study show a strong involvement regarding pupils in special schools, but a conclusion from the study is that the formal knowledge does not reach the same standards.

This study focuses on the way in which learners living with epilepsy, who attend mainstream schools in the rural areas of the Limpopo Province, experience epilepsy. The results of the study indicate that the needs of learners with epilepsy are not well-catered for in mainstream schools. They often experience fear, anxiety, humiliation, ostracisation, name-calling, scape-goating, blaming and suspicion. Recommendations were made regarding the measures which should be taken to address the needs of rural children living with epilepsy. These recommendations could be used by teachers and the Department of Education. / Educational Studies / M.Ed. (Guidance and Councelling)

Bakgrund: Enligt nationella patientenkäten är patienterna nöjda med vården, däremot skattas inte delaktigheten lika högt.  Ett sätt att öka delaktigheten är personcentrerad vård, som dessutom kan ge en mer effektiv vård med högre kvalitet.  Syfte: Studiens syfte var att beskriva och analysera ett förbättringsarbete om att öka patientens delaktighet genom införande av personcentrerad vård på en kardiologisk vårdenhet. Metod: Förbättringsarbetet genomfördes enligt Nolans förbättringsmodell. Studien var en fallstudie med induktiv ansats. Kvantitativ datainsamling skedde genom enkäter till patienter och medarbetare före och efter fem månaders förbättringsarbete. Kvalitativ datainsamling skedde genom foksugruppsintervjuer med medarbetare. Resultat: Enkäterna visade inga tydliga skillnader efter fem månaders förbättringsarbete. Både patienter och medarbetare skattade patientdelaktigheten högt. Det som skattades lägst av båda grupper var hänsynstagande till arbete, levnadsvanor och tidigare erfarenhet av sjukhusvård. Fokusgruppsintervjuerna visade att välinformerade patienter i större utsträckning kunde vara mer delaktiga. Medarbetarna fick en bättre förståelse av patienten, samtidigt fanns oro över att missa viktig information. Viljan fanns till personcentrering, men förutsättningarna saknades. Slutsats: Förbättringsmodellen är lämplig för införande av personcentrerad vård för att kunna testa vad som fungerar praktiskt. För att lyckas behövs tid och stöd från ledningen. Medarbetarna behöver träning, coaching och få vara delaktiga i förbättringsarbetet.

Bakgrund: Akuta försämringstillstånd i hemmet hos de mest sjuka äldre inträffar ofta. Det är inte ovanligt att flera olika vårdverksamheter är inblandade i vården kring denna grupp vilket ställer krav på en fungerande samverkan. Sjuksköterskor inom flera verksamheter möter de äldre vid akuta försämringstillstånd vilket skapar behov av en fungerande samverkan. Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelser av samverkan bland sjuksköterskor verksamma inom kommun, primärvård, ambulans och akutmottagning i samband med att de mest sjuka äldre blir akut försämrad i sitt hem. Metod: Kvalitativ metod med fokusgruppsintervjuer med sjuksköterskor som hade erfarenhet av samverkan kring de mest sjuka äldre vid akuta försämringstillstånd i hemmet. Intervjuerna analyserades enligt Burnard (1996) innehållsanalys i fyra steg. Resultatet: Analysen resulterade i två huvudkategorier samt sex underkategorier. Huvudkategorin Ensam i teamet presenteras i underrubrikerna Att företräda de mest sjuka äldre, Avsaknad av bedömning på plats och Interaktion med kollegor. Huvudkategorin Jakten på information presenteras i underrubrikerna Betydelsen av information om de mest sjuka äldre, Avsaknad av gemensamt IT-stöd och Behov av att dela information. Slutsats: Sjuksköterskorna upplever samverkan som en nödvändighet vid akuta försämringstillstånd av de mest sjuka äldre i hemmet. Samverkan visar sig dock vara kantad av barriärer. För att kunna bedöma och möta behoven hos de mest sjuka äldre i dessa situationer efterfrågar sjuksköterskorna en förändrad struktur för teamsamverkan, förbättrad kommunikation och informationsdelning. Detta skulle gagna samverkan och den personcentrerade vården. / Background: Reduced general condition at home among the most frail elderly are common. Collaboration of care is necessary as many different health care providers often are involved. Since nurses often meet the most frail elderly in their home in these situations they dependent ona well-functioning collaboration between the health care providers. Aim of this study was to elucidate nurses experiences of collaboration of care around the mostfrail elderly when reduced general condition at home. Method: Qualitative focusgroupinterviews with fifteen nurses from community based care,primary care, ambulance care and emergency care with experience of caring for the most frailelderly and collaboration of care in the elderly’s home. According to the qualitative contentanalysis described by Bernard (1996) the focusgroupinterviews were analysed. Result: The result consists of the two main categories Alone in the team and The pursuit forinformation and the six subcategories To represent the most frail elderly, Absence of medicalassessment, Interaction between colleges, The importance of information, Absence of shared ITsystem and The want of sharing information. Conclusion: Nurses consider collaboration of care as necessary amongst the most frail elderlywhen reduced general condition at home. The result indicate that collaboration of care is difficultto achieve. To meet the needs of the most frail elderly in these situations nurses desires a changein structure to provide for team collaboration, approvement in communication and in sharinginformation. According to nurses, this would benefit collaboration of care and the personcentered care.

Inledning: I yrkesrollen kommer de flesta psykoterapeuter regelmässigt i kontakt med missbrukare som försöker ta sig ur sitt beroende. Ofta refererar de som lyckas med detta till begreppet "En kraft starkare än vi själva" som de menar sig ha tagit hjälp av för att tillfriskna. Föreliggande arbete är ett försök att tränga djupare i denna fråga kring hur tillfrisknande missbrukare använder sig av detta begrepp. Frågeställningar: 1. Existerar en skillnad i attributionsstil vad det gäller den verksamma agensen för drogfrihet mellan deltagarna i olika behandlingsmo-deller/behandlingsmiljöer och hur ser den i så fall ut? 2. Har olika behandlingsmodeller olika sätt att skapa ett övergångsområde där at-tributionerna genereras? Metod: En kvalitativ forskningsmetod med en fenomenologisk ansats eftersom före-satsen är att beskriva och förstå informanternas livsvärld. I syfte att skapa empiri har tre fokusgruppstudier genomförts hos tre behandlingsorganisationer. Resultat: Studien visar på en skillnad i attributionsstilar mellan informanterna Iris, NA-Anonyma Narkomaner och Kuröns HVB. Det är också stor skillnad hur infor-manterna kan tillskapa ett övergångsområde där attributionerna genereras. Diskussion: De uppvisade skillnaderna mellan de olika informanterna i fråga om att skapa ett övergångsområde kan antas bestå i hur väl deltagarnas integration med be-handlingsorganisationens diskursiva praktik har uppnåtts. Vidare kan det antas att skapandet av ett integrerat övergångsområde kan bidra till upplevelsen av överlåtelse och bärande, vilka i föreliggande såväl som tidigare studier har visat sig ha betydelse för bibehållen nykterhet. Till yttermera visso framläggs hypotesen att en kunskap – hos behandlingsorganisation eller den enskilde psykoterapeuten – om klientens attribution-er kring gudsrepresentationen är till gagn för behandlingsresultaten.

The older population in Thailand is growing, and the number of older people who suffer from health problems is increasing as well. The health situation of the older population challenges healthcare providers to care for older people. Healthy aging is key to promoting the health of older people and sustaining their well-being. However, little is known about healthy aging in Thailand, especially in northeastern Thailand, or the Isan region, where the number of older people is increasing. Thus, this thesis aims to understand the factors associated with perceived health and healthy aging and how older people and their relatives in the Isan region conceptualize healthy aging. This thesis also focuses on how community nurses experience the meaning and promotion of healthy aging in this region. This thesis includes four studies. The first is a quantitative cross-sectional study with 453 participants aged 60 years or older. The second and third studies are qualitative with a phenomenographic approach that is based on lifeworld theory. Participants in the second and third studies include 17 older people and 14 relatives who are responsible for caring for older people, respectively. The fourth study is a qualitative study that involves focus group interviews with 36 community nurses who work with older people in the Isan region. The findings of the first study show a variance (24.3%) in perceived health and healthy aging based on residential area, marital status and disability status. The meaning of healthy aging, which was derived from the second, third and fourth studies, was divided into three domains: being interconnected; being able to do something good and feeling strong; and thinking beyond the capacity and functions of body and mind. The promotion of healthy aging was described as “providing health assessments”, “sharing knowledge”, and “having limited resources”. The findings of the first study revealed the key factors that will help healthcare providers promote healthy aging. The findings of the second, third and fourth studies revealed that older people, their children and grandchildren, and community nurses attach different meanings to healthy aging. The finding regarding promotion of healthy aging emphasizes that the person-centredness should be integrated in practice when promoting healthy aging. The results of this thesis will be useful to policymakers, who can apply this enhanced understanding of healthy aging to develop healthcare practices that promote healthy aging.

Young women are particularly vulnerable to HIV. Despite the successful HIV prevention efforts in Thailand in the past, young Thai women are at increased HIV risk and in urgent need of effective HIV interventions. Numerous studies have emphasised the importance of family in determining young people’s sexual behaviour. This thesis explores the roles of family in shaping young people’s sexual decisions and examines the potential of family-involved HIV interventions (FIHIs) for young Thai women. The thesis systematically examines studies across settings to determine whether involving family in HIV interventions could influence young people’s sexual behaviour. The findings suggest that FIHIs have a potential in shaping young people’s condom use practices. It identifies several key characteristics of effective FIHIs that can potentially be valuable for future HIV development in other contexts. Qualitative data collected from focus groups of young Thai women in Bangkok are analysed using the framework developed from the systematic review of qualitative studies. The findings highlight several challenges for future FIHIs for young Thai women. These are barriers to parent-child communication, a tension of coexistence of two divergent sexual norms - traditional/Thai versus modern/globalised, alternative sources of sexual health and HIV knowledge, the importance of family relationships, and the different circumstances and needs of young Thai women from different backgrounds. Future FIHIs for young Thai women should consider a comprehensive, structural and eco-developmental approach, simultaneously targeting both individuals and the wider environment. This thesis offers a new contribution to the HIV prevention and sexual health education literature and identifies the potential effectiveness of FIHIs tailored to young Thai women,constituting an important step in addressing the public health problems of HIV/AIDS infections in Thailand.

Title: Psychosocial consequences of traumatic brain injury. Their impact on the patient's family. Author: František Jira Institution: Cathedra of psychology FF UK in Prague Supervisor: doc. PhDr. Petr Kulišťák, Ph.D. Number of pages: 116 Key words: traumatic brain injury psychosocial consequences family focus group grounded theory The submitted diploma thesis deals with the psychsocial consequences (related to the life among people) of traumatic brain injury. The main theme of the diploma thesis is the impact of these effects on the patient's family. The work consists of a theoretical and an empirical part. The theoretical part is divided into four spheres - neuroanatomy and pathology, brain injury, psychosocial consequences and rehabilitation. In the empirical part the author use a qualitative research approach to deal with the impact of psychosocial consequences after the traumatic brain injury to the patient's family. The research took place in association Cerebrum and Ústřední vojenská nemocnice Praha, it was conducted by the method of focal groups. The method of grounded theory was used for the consequent analysis. The result is an understandable processing of the extensive topic of the psychosocial consequences for people after brain injury. The work provides the detailed view of typical...

Patients in psychiatric care experience a need for and expect to develop interpersonal relationships with professional caregivers and to be respected and listened to. Despite demands for care to be person-centred and recovery-oriented, patients experience that psychiatric inpatient care fails to meet their expectations. Nursing research suggest that nurses aspire to engage with and meet the needs of patients, but that the strenuous reality of inpatient care prevents them from doing so. Exploring the content and context of psychiatric inpatient care from the perspective of professional caregivers might provide valuable insights regarding what caregivers do, and more importantly it can aid in understanding why they do what they do.This thesis aimed to explore the content and context of adult psychiatric inpatient care from the perspective of professional caregivers. This was achieved by clarifying the concept of person-centred care in the context of inpatient psychiatry, describing staff members’ reasoning on their choice of action and perceptions of interprofessional collaboration in challenging situations in inpatient psychiatric care settings, and exploring nurses’ experiences of good nursing practice in the specific context of inpatient psychiatry. A systematic review of the literature identified 34 scholarly papers that were analysed using evolutionary concept analysis. Focus group interviews were conducted with 26 professional caregivers and analysed using qualitative content analysis. Individual qualitative interviews were conducted with 12 skilled, relationship-oriented nurses and analysed using an interpretive descriptive approach to qualitative analysis.Reviewing the literature on person-centred care in inpatient psychiatry clarified how person-centred care is expected to result in quality care when interpersonal relationships are used to promote recovery. Professional caregivers’ reasoning on choice of action described different concerns in caregiver-patient interaction resulting in a focus on either meeting patients’ individual needs or solving staff members’ own problems. Describing professional caregivers’ perceptions of interprofessional collaboration suggested that they are being constrained by difficulties in collaborating with each other and a lack of interaction with patients. Exploring nurses’ experiences of good nursing practice revealed how circumstances in the clinical setting affect nurses’ ability to work through relationships. It is argued that these findings describe the workings of two opposing forces in psychiatric inpatient care. The concept of caring as a process forms the basis for discussing the content of care as a moral endeavour in which nurses strive to do good. The concept of demoralizing organizational processes is used to discuss the context of care as demoralizing and allowing for immoral actions.The main conclusions to be drawn are that, from a nursing perspective, nurses in psychiatric inpatient care need to focus on patients’ experiences and needs. For this they need sufficient resources and time to be present and develop relationships with patients.Nurses in psychiatric inpatient care also need to take personal responsibility for their professional practice. Attempts to transform psychiatric care in a person-centred direction must consider all of these aspects and their interrelatedness. Further research on psychiatric inpatient care is needed to understand more about how the content of care relates to the context of care. / <p>Godkänd; 2015; 20150526 (sebgab); Akademisk avhandling som med vederbörligt tillstånd av Filosofiska fakulteten vid Luleå tekniska universitet för avläggande av Filosofie doktorsexamen kommer att offentligen försvaras i Deltasalen, D 770, Luleå tekniska universitet fredagen den 25 september 2015, kl. 10.00. Fakultetsopponent: Docent Ulla Hällgren Graneheim, Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet Betygsnämnd: Professor Margareta Lilja, Institutionen för hälsovetenskap, Luleå tekniska universitet Professor Johan Sandström, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Luleå tekniska universitet Docent Lauri Kuosmanen, Institutionen för omvårdnad, Åbo universitet Huvudhandledare: Professor Stefan Sävenstedt, Institutionen för hälsovetenskap, Luleå tekniska universitet Biträdande handledare: Universitetslektor Malin Olsson, Institutionen för hälsovetenskap, Luleå tekniska universitet Professor Rolf Adolfsson, Institutionen för klinisk vetenskap, Umeå universitet</p>

The starting point of this study is language and narration. The aim is to examine how educators reason by the choice of literature to work with in preschool. In my study I have examined how educators reason for the selection of books for preschool, which factors in the book affects the choice and the children’s influence. The empirical material is based on two focus groups. The participating educators in the examination discussed the subject together. By using three chosen books the educators in my study have reasoned around how the choice of books is done in preschool, what in the book is meaningful by the choice and the influence of the children. The result of the study shows that the educators reason towards a thematic aim by choice of books to work with in preschool. It also shows that the pictures are a central part for the children’s understanding of the book and also that the library is of great importance for the selection of litterateur for preschool. / Utgångspunkten för denna studie är temat språk och berättande. Syftet är att undersöka hur pedagoger resonerar vid val av litteratur att jobba med i förskolan. I min studie har jag undersökt hur pedagoger resonerar vid urval av böcker till förskolan, vilka faktorer i boken som påverkar valet och vilken påverkan barnen har. Det empiriska materialet bygger på två fokusgrupper. Pedagogerna som deltog i undersökningen diskuterade ämnet med varandra. Med hjälp av tre utvalda böcker har pedagogerna i min studie resonerat kring hur urval av böcker sker i förskolan, vad i boken är betydelsefullt vid valet samt barnens påverkan. Resultatet av studien visar att pedagogerna resonerar mot ett tematiskt mål vid val av böcker att arbeta med i förskolan. Det visar också att bilderna är en central del för barnens förståelse av boken samt att biblioteket har en stor betydelse för förskolans urval av litteratur.